Global ETD Search

41	Kvinnor som utsatts för våld i nära relation : en litteraturöversikt om hur hälso- och sjukvården identifierar våldet / Women who have been a victim to intimate partner violence : a literature review on how the health care service works to identify the violence Bergström, Emma, Östensen, Jessica January 2021 (has links) Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence. Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women. Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected. Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed. Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence. Domestic abus Identify Intimate partner violence Questionnaire Screening Woman abuse screening tool Frågeformulär Identifiering Screening Screeningverktyg Våld i hemmet Våld i nära relation Våld mot kvinnor Nursing Omvårdnad
42	Barn som upplever våld i nära relationer : En litteraturöversikt med fokus på konsekvenser / Children who experience violence in a close relationship : A literature review with a focus on consequences Delin, Jennie, Ohlsson, Jessica January 2021 (has links) Bakgrund: Trots att barn har ett skyddsnät i form av lagar och riktlinjer har vart tionde barn iSverige någon gång upplevt våld i nära relation. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt, till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Barns utsatthet påverkades av flera olika faktorer blandannat personliga egenskaper, kultur och normer. Syfte: Studiens syfte var att utforska vilka konsekvenser som kan drabba barn som upplever våld inära relation, ur barnens perspektiv. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt. Efter systematiska litteratursökningar inkluderades sju vetenskapliga artiklar i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier följt av fem subkategorier. I resultatetframgick det hur barn tänker, känner och agerar i våldsamma situationer. Det framgick även vilka konsekvenser våldet kunde föra med sig över tid. Konklusion: Barn uppgav att de vid den omedelbara våldssituationen att de hade flera olika tankar, känslor och beteenden. De kunde känna sig rädda, ledsna och arga. Våldet visade sig även föra med sig andra konsekvenser som utvecklades över tid till exempel emotionell och beteendemässig problematik, samt sämre prestation i skolan. De utvecklade även överlevnadsstrategier. / Background: Even though children have a safety net in the form of laws and regulations, every tenth child in Sweden has at some point experienced intimate partner violence. The violence can manifest itself in various ways, for example physically, mentally, or sexually. Children's vulnerability is affected by several different factors, including personal characteristics, culture,and norms. Aim: The aim of the study was to explore the consequences that can affect children who experience intimate partner violence, from the children's perspective. Method: The method used was a literature review. After several systematic literature searches, seven scientific articles were included in the study. The articles were quality reviewed, analyzedand compiled into categories. Results: The results were presented in two categories followed by five subcategories. The results showed how children think, feel and act in violent situations. It was also clear what consequencesviolence could bring over time. Conclusion: Children stated that in the immediate situation of violence they had several different thoughts, feelings, and behaviors. They felt scared, sad and angry. The violence also turned out tohave other consequences that developed over time, such as emotional and behavioral problems aswell as poorer performance in school. They also developed survival strategies. Children Children´s experiences Children´s perspective Consequences Domestic violence Intimate partner violence Barn Barns erfarenheter Barns perspektiv Konsekvenser Våld i hemmet Våld i nära relation Nursing Omvårdnad
43	Identifiering av våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt med syfte att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård / Identification of elder abuse within the emergency medical services : a literature review with the aim to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services Johansson Tesfay, Monica, Ölund, Erika January 2023 (has links) Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence. Domestic Violence Elder Abuse Emergency Medical Services Identification Intimate Partner Violence Akutsjukvård Identifiering Våld i hemmet Våld i nära relationer Våld mot äldre personer Nursing Omvårdnad
44	Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer : en litteraturöversikt / Nurses´ experiences of encounters with women exposed to intimate parter violence : a literature review Liljesand, Alice, Petersson, Amy January 2021 (has links) Background: Intimate partner violence is a global public health problem that threatens women's wellbeing. Every third woman globally is estimated to have been subjected to psychological, physical or sexual violence by a close relative at some point in their life. The nurse has an important role to be able to identify, treat and support affected women. Aim: The aim of this study was to investigate nurses experiences of encounters with women exposed to intimate partner violence. Method: The method for the study is a literature review with qualitative and quantitative articles.The articles in the study were collected from the databases PubMed and CINAHL. The study has used an integrated data analysis according to Kristensson (2014). The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. 15 scientific articles were included in the study. Results: The results of the literature review are presented under two main categories which are: Ask the question and The nurse's attitudes. The categories were identified by: Lack of knowledge, Lack of time and lack of space, Values and attitudes and Emotions. Joyce Travelbee claims that good care builds on a human to human relationship between the nurse and the patient. Conclusions: Lack of time, lack of space and the nurses' own feelings made it difficult for the nurses to identify women exposed to intimate partner violence. The nurses wanted more knowledge and education on the subject of intimate partner violence. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och utgör ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Var tredje kvinna i världen uppskattas någon gång ha blivit utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av någon närstående. Sjuksköterskor har en viktig roll att kunna identifiera, behandla och stötta de kvinnor som är drabbade. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Metoden som använts för studien är en litteraturöversikt med artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna i studien har samlats in från databaserna PubMed ochCINAHL. Studien har använt sig av en integrerad dataanalys i enlighet med Kristensson (2014). Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras utifrån två huvudteman som är: Ställa frågan och Sjuksköterskors förhållningssätt. Huvudteman togs fram utifrån fyra subteman: Kunskapsbrist, Tidsbrist och utrymmesbrist, Värderingar samt Känslor. Joyce Travelbee belyser att god omvårdnad bygger på att sjuksköterskan och patienten skapar mellanmänskliga relationer som skapas via god kommunikation. Slutsats: Kunskap-, tid- och utrymmesbrist samt sjuksköterskornas egna känslor försvårar det för sjuksköterskorna att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer. Domestic violence Experience Knowledge Intimate partner violence Nursing care Nurse´ Knowledge Erfarenhet Kunskap Omvårdnad Sjuksköterskor Våld i hemmet Våld i nära relationer Nursing Omvårdnad
45	Som att för första gången stå framför en riktig spegel : Mäns upplevelser av en behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationer Öström, Erica January 2019 (has links) Background: Intimate partner violence is a public health issue that causes suffering for victims, abusers and children. Interventions have been made to prevent and treat the problem but the evaluation of them are often insufficient. The clinic for intimate partner violence in Uppsala (MVU) offers abusers treatment to stop using domestic violence. Aim: To produce a general evaluation of MVU’s treatment for aggression- and violence problematics in intimate relationships by studying participating men’s experiences of the treatment. Method: A qualitative interview study was used. By using a retrospective consecutive sample 11 men were recruited to individual semi structured interviews. Data was analyzed by thematic analysis. The ecological model was used as a theoretic perspective. Result: The study showed that the informants had positive experiences of the arrangement of the treatment and the content was educative even though somewhat demanding. The therapists were considered to be competent and had a way of working that was suitable for the purpose of the treatment. Those who had been in group therapy found help and support from the group and several men missed the group when the treatment was finished. After the treatment the informants had come to realize that they had a violence issue that they were responsible of. They had learned to control their temper in a better way and had become better at communicating. They also experienced health improvements. Conclusion: Men have a predominately positive experience of the treatment at MVU. The treatment was in some aspects considered mentally challenging but overall the men experienced better health after the treatment compared to before. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande för offer, utövare och eventuella barn. Insatser har utformats för att förebygga och behandla problemet men ofta är utvärderingen av dem bristfällig. Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala (MVU) erbjuder våldsutövare behandling för att sluta bruka våld i nära relationer. Syfte: Att göra en generell utvärdering av MVU:s behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationer genom att studera deltagande mäns upplevelser av behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Genom ett retrospektivt konsekutivt urval rekryterades 11 män till individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med tematisk analys. Den ekologiska modellen tillämpades som teoretiskt perspektiv. Resultat: Studien visade att informanterna upplevde behandlingens upplägg som bra och innehållet lärorikt om än något krävande. Terapeuterna upplevdes vara kompetenta och arbeta på ett sätt lämpligt för behandlingens syfte. De som hade gått i gruppbehandling fann hjälp och stöd i gruppen och flera sakande gruppen efter avslutad behandling. Efter behandlingen hade informanterna kommit till insikt om att de hade ett våldsproblem som de själva var ansvariga över. De hade lärt sig att hantera sitt humör på ett bättre sätt och blivit bättre på att kommunicera. De upplevde även hälsoförbättringar. Slutsats: Män har en övervägande positiv upplevelse av MVU:s behandling. Behandlingen upplevdes i en del avseenden som psykiskt krävande men efter behandlingen mådde männen överlag bättre än före behandlingen. intimate partner violence domestic violence spouse abuse therapy våld i nära relationer våld i hemmet partnermisshandel terapi
46	Barns behov av pappa och av skydd från våld : Diskurser inom verksamheterna Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och kvinnojourer i form av skyddade boenden Prichard, Sabrina January 2012 (has links) This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women’s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child’s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children’s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women’s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies’ view of the child’s need and well-being. These questions have been answered with collected interviews from the two respective agencies which have then been interpreted and processed through a critical discourse analysis from different theoretical concepts such as dominant discourses and service discourses in relation to Social Work, children’s need as a social construction and discourses of the child as a victim and an active participant. What the study showed was that the active participant-discourse overall was more prominent within BUP and that the victim-discourse was more prominent within the women’s shelters against domestic violence but also that both discourses were distinguishable in different ways and to different extents in both agencies in different combinations and variations. The study also found that the discourses, in different ways and to different extents, also affected the agencies’ view of the child’s need of father and of protection from violence. Barn som upplevt våld våld i hemmet "barnets bästa". Social work Socialt arbete
47	Coronapandemins mörka sida : En kvalitativ studie av socialsekreterares upplevelser av hur coronapandemin kan påverka våld mot barn / A qualitative study of social workers’ experience regarding how Covid-19 pandemic can affect violence against children Dulfo, Krizzylita Rose, Björk, Emma January 2021 (has links) Syftet med studien var att ta reda på socialsekreterares upplevelser om hur coronapandemin bidragit till våld i hemmet, samt hur de arbetade mot det under rådande omständigheter. Det var en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Åtta stycken socialsekreterare intervjuades och den insamlade datan analyserades genom tematisk analys. De teoretiska ramarna som applicerades vid analysering i denna studie var intersektionalitet och systemteori. Resultat visade att orosanmälningar hade ökat sedan utbrottet av coronapandemin med en tydlighet att oron hade varit våldsrelaterat. Resultat visade även att genomförandet av bedömningar och utredningar hos socialtjänsten begränsades på grund av restriktioner. Med en systemteoretisk teoriram kunde en slutsats dras att coronapandemin var en relevant bidragande faktor till familjerelaterat våld. / The aim of the study was to find out social workers' experiences of how the corona pandemic contributed to domestic violence, as well as how they worked against it under the prevailing circumstances. It was a qualitative study with a semi-structured interview as a data collection method. Eight social secretaries were interviewed, and the collected data was analyzed through a thematic analysis. The theoretical frameworks applied in the analysis in this study were intersectionality and systems theory. Results showed that reports of concern had increased since the outbreak of the corona pandemic with a clarity that the reports had been violence related. Results also showed that the implementation of assessments and investigations carried out by the social services was limited due to restrictions. With a systematic theoretical framework, it could be concluded that the corona pandemic was a highly relevant contributing factor to family-related violence. Covid-19 corona pandemic domestic violence men´s violence against women children experiencing violence Covid-19 corona pandemi socialtjänsten våld i hemmet mäns våld mot kvinnor barn som upplever våld Social Work Socialt arbete
48	Covid-19 pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer : data från 9 länder / Covid-19 pandemic consequences of men's violence against women in intimate relationships : data from 9 countries Bäckström, Pernilla January 2021 (has links) Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Under 2020-2021, påverkas hela världen av covid-19-pandemin, med restriktioner som hemkarantän och arbeta hemifrån har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem samt ökat våld mot kvinnor. Vilket i sin tur innebär att situationen för våldsutsatta kvinnor riskerar att förvärras. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes egna hem som i statistiken är den farligaste platsen för henne att befinna sig. Syfte: Studiens syfte är att belysa covid-19-pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Samtliga artiklar rapporterade psykiskt våld som den formen av våldshandling som både ökat och nyttjades mest av män i våld mot kvinnor, men mycket tyder på att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor i nära relationer i samband med covid-19 är globalt mycket större än vad som framkommit i dessa studier. Slutsats: Den aktuella studiens resultat fann ett begränsat stöd för sambandet mellan hypoteser i förhållandet mellan olika samhällsåtgärder under covid-19-pandemin och vissa socioekonomiska faktorer, på mäns våld mot kvinnor. När de socioekonomiska faktorerna påverkades av en pandemi samtidigt som den ekonomiska stressen uppkom, ökade mäns våld mot kvinnor. Psykiskt våld var den formen som rapporterades både ökat och användes mest av män i utövandet av våld mot kvinnor under covid-19-pandemin. / Introduction: Men's violence against women is a global public health problem and a violation of human rights. In 2020-2021, the entire world is affected by the covid-19-pandemic. Restrictions such as home quarantine and working from home have resulted in social isolation, reduced social support, and increased violence against women. This indicates that the situation for abused women is in danger of deteriorating. Of women who are victims of violence, three of four incidents occur in the woman's own home. This means that for a woman, her own home is the most dangerous place for her to be. Aim: This analysis aims to clarify the covid-19-pandemic's consequences of men's violence against women in intimate relationships. Methods: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: All articles reported psychological violence as the form of violence that increased and was used the most by men in violence against women. Data indicate that the magnitude of men's violence against women in connection with covid-19 is globally large. Conclusion: The results of the current study found limited support for the hypotheses in the relationship between different society restrictions in connections with the covid-19-pandemic and socio-economic factors on men's violence against women. When the socio-economic factors were affected by the pandemic and at the same time experienced economic stress, men's violence against women increased. Psychological violence was the form of violence that was, reported to be used the most by men in their violence against women during the covid-19-pandemic Men's violence against women intimate partner violence domestic violence home quarantine pandemic covid-19 Mäns våld mot kvinnor våld i nära relationer våld i hemmet hemisolering pandemi covid-19
49	Barnrättsperspektiv i vårdnadsmål vid risk för separationsvåld eller så kallat ”eftervåld” : En studie om rättens avvägning mellan skydd för barn och barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna / The children rights perspective in custody cases in case of risk of separation violence or so-called ”post-separation violence” : A study of the court's balance between protection of children and children's right to close and good contact with both parents Chavez Lupe, Lynette, Falk, Stina January 2022 (has links) It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price. Separation violence post-separation violence exposed to violence exposed violence post divorce children in domestic violence post divorce parenting child rights perspective custody cases custody disputes best interest of the child the child's claim intimate partner violence IPV child affected family conflict family dispute court of appeal witnessing violence victim of violence family violence child rights children's rights custody battle post separation post-separation dispute domestic violence domestic violence after separation false allegations false allegations in custody battle parental alienation family violence separation assault involving children Separationsvåld eftervåld barnrättsperspektiv vårdnadsmål vårdnadstvister barnets bästa barnets utsaga barnperspektiv våld i nära relationer vårdnadsmål socionom socialt arbete familjerätt barnrätt diskursanalys kvantitativ innehållsanalys separation familjekonflikt barnets vilja umgängessabotage föräldraalienation samarbetssvårigheter vårdnadskonflikt barnets påverkan barnkonventionen föräldrabalken risk för eftervåld risk för seprationsvåld hovrättsdomar bevittna våld våldsutövare använda barn som redskap använda barn som verktyg falska uppgifter falska uppgifter om våld uppgifter om våld falska anklagelser vårdnadstvister falska anklagelser föräldraalienation våld i hemmet våld i nära relationer umgängesrätt gemensam vårdnad vårdnad boende umgänge våldsutsatt hovrätten föräldrarätt Social Work Socialt arbete

Search results