Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Bakgrund Våld i nära relationer är en global folkhälsofråga. Enligt en WHO-studie har många kvinnor runt om i världen blivit utsatta för olika former av våld från sina partners. Hälsa definieras på olika sätt. Inom vårdvetenskapen definieras hälsa som en balans mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Våld kommer vidare i olika former och kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Kvinnor är särskilt utsatta för sådant våld. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och stödja kvinnor som utsätts. Dock finns brister i sjuksköterskors kunskap och självförtroende när det gäller att hantera dessa situationer. Syfte Syftet var att belysa kvinnors hälsa efter att de blivit utsatta för våld av en partner. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed och CINAHL genom att använda olika kombinationer av sökord. Artiklarna har alla blivit peer reviewed och genomgått en kvalitetsbedömning med de kriterier som fastställts av Sophiahemmet University för att utvärdera deras vetenskapliga klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra huvudkategorier: fysisk-, psykisk- och social hälsa samt skadliga hälsobeteenden som konsekvens av partnervåld. Resultatet tyder på att våld i nära relation har konsekvenser för alla former av hälsa samt att det leder till skadliga hälsobeteenden. Kvinnans möjligheter att uppnå god hälsa försämras och risken att drabbas av ohälsa ökar av partnervåld. Slutsats Denna uppsats belyste kvinnors hälsa efter våld i nära relationer. Våldet har en negativ påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa samt leder till ohälsosamt beteende. Alla inom vården bör kunna möta våldsutsatta kvinnor och erbjuda relevant hjälp och stöd. Denna litteraturöversikt hoppas kunna öka sjuksköterskors medvetenhet om våld i nära relationer och dess breda konsekvenser vilket är nödvändigt för upptäckt, förebyggande, kunskapsspridning och stöd till de drabbade kvinnorna. / Background  Violence in intimate relationships is a global public health issue. According to a WHO study, many women around the world have been exposed to various forms of violence from their partners. Health is defined in different ways. In nursing science, health is defined as a balance between physical, mental and social well-being. Violence comes in different forms and can be practiced physically, psychologically, sexually and financially. Women are particularly vulnerable to such violence. Nurses have an important role in detecting and supporting women who are exposed. However, there are gaps in nurses' knowledge and self-confidence when it comes to handling these situations. Aim  The aim was to shed light on women's health after being subjected to violence by a partner. Method  A non-systematic literature review has been carried out based on 15 scientific articles, which include qualitative as well as quantitative approaches. The articles were gathered from the PubMed and CINAHL databases by employing various combinations of keywords. The included articles have been peer-reviewed and subjected to a quality assessment using the criteria established by Sophiahemmet Univeristy for evaluating their scientific classification and quality. Results  The results were compiled under four main categories: physical health, mental health, social health, and harmful health behaviours as a consequence of partner violence. The results indicate that violence in a close relationship has several bad consequences on all types of health and that it leads to harmful health behaviour, which means that the abused woman cannot achieve good health. Conclusions  This essay highlighted women's health after intimate partner violence. The violence has a negative impact on physical, mental and social health and leads to unhealthy behaviour. Everyone in healthcare should be able to meet abused women and offer relevant help and support. This literature review hopes to increase nurses' awareness of intimate partner violence and its broad consequences, which is necessary for detection, prevention, knowledge dissemination and support for the affected women.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>

Barn som upplever våld i hemmet ses som ett samhällsproblem då det kan leda till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det uppges finnas ett stort mörkertal kring barn som utsätts för våld i hemmet. Skolplikten i Sverige gör att de flesta barn spenderar mycket tid i skolan vilket ger skolkuratorerna en chans att upptäcka och arbeta med dem. Tidigare forskning belyser att bristen på kunskap kanha stor påverkan för barnen, att skolans arbete är en viktig del, att skolkuratorns rollär komplex. Det är viktigt att barn får prata om sina upplevelser och relationsskapandet är en stor del i att kunna ge stöd.Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser av mötet med barn som misstänks uppleva eller har upplevt våld i hemmet. Syftet var även att undersöka hur skolkuratorer upplever sina möjligheter att stötta dessa barn genom socialpedagogiskt arbete. Utifrån en kvalitativ ansats har vi utfört fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från olika delar av Sverige, dessa arbetade med barn mellan åldrarna 6 och 19. Alla hade högskoleutbildning som var relevant inom socialt arbete. Resultatet visade att många av dem arbetade på likvärdigt sätt i mötet med dessa barn. Skolkuratorernas upplevelser av vad som var betydelsefullt för att genom socialpedagogiskt arbete stötta dessa barn beskrevs likvärdigt. Det som framkom viktigt var, tillgänglighet, ärlighet, relationsskapande, kunskap, förståelse och att utgå från barnet. I diskussionen kom det fram att skolkuratorerna arbetar likvärdigt och mycket med relation och tillgänglighet. Det betydelsefulla var att vara tydlig med sina intensioner för trygghetsskapande. De hinder vi förväntade oss upplevde skolkuratorerna inte som hinder. Däremot kunde sekretessen vara ett hinder om det inte fanns samtycke.

No description available.

Bakgrund: Våld mot barn har visat sig vara ett stort samhällsproblem. Alla barn ska, enligt barnkonventionen, skyddas mot alla former av våld. Trots detta är våld vanligt förekommande i många hem. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur våld i hemmet påverkar barns psykiska hälsa.Metod: Metoden som användes i detta examensarbete var en systematisk litteraturöversikt. Efter att de systematiska sökningarna hade gjorts inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Dessa genomgick först en kvalitetsgranskning, därefter gjordes en tematisk analys för att slutligen sammanställa resultaten i teman och underteman. Resultat: Resultatet presenterades i två teman varav två underteman. I dessa redovisades barns känslor, tankar och beteenden till följd av våldsexponeringen. Vidare beskrivs våldets indirekta konsekvenser för barn och slutligen psykiatriska diagnoser. Slutsats: Våld i hemmet kan ha en stor påverkan på barns psykiska hälsa. Det kan ge komplexa diagnoser eller olika typer av beteendeproblematik. Våld (i hemmet) kunde även vara en orsak för att drabbade barn kände en svårighet för att skapa och upprätthålla relationer till andra barn och vuxna. / Background: Violence against children has proven to be a major social problem. All children must, according to the Convention on the Rights of the Child, be protected against all types of violence. Despite this, violence was common in many homes. Aim: The aim of the study was to explore how domestic violence affects children's mental health. Method: A systematic literature review was used as a method in this thesis. After the systematic searches were done, ten scientific articles were included. These first underwent a quality review, then a thematic analysis was made to finally compile the results into themes and subthemes. Results: The results were presented in two themes of which two subthemes. In these themes, children's feelings, thoughts and behaviors because of exposure to domestic violence were reported. Furthermore, the indirect consequences of violence for children and finally psychiatric diagnoses are described. Conclusion: Domestic violence can have a major impact on children's mental health. It can give complex diagnoses or different types of behavioral problems. Domestic violence could also be a reason why affected children felt difficulty in creating and maintaining relationships with other children and adults.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska konsekvenserna av våld i nära relationer förbarn som bevittnar det, samt vilka insatser och stöd som erbjuds till dessa barn.Genomförandet av studien involverade en kvalitativ systematisk litteraturgenomgångdär elva relevanta artiklar valdes för att besvara studiens syfte. Resultaten visar att våld inära relationer är ett bekymmersamt samhällsproblem som har allvarliga konsekvenserför barnen som utsätts för det. Utöver de omedelbara fysiska och emotionella skadornakan barnen också uppleva långsiktiga effekter på sin hälsa, välbefinnande ochlivschanser. Studien pekar på behovet av att förbättra systemprocesser och samarbetemed externa organisationer för att erbjuda ett omfattande stödnätverk för barn ochfamiljer påverkade av våldet. Studiens slutsats betonar behovet av ökad medvetenhetom de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av våld i hemmet för barn. Det ärviktigt att erbjuda tillräckligt stöd för att främja deras välbefinnande och framtidautveckling. Detta kräver en framåtblickande strategi för att förbättra situationen för barnsom bevittnar våld i hemmet.

This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are: How does the support group leader talk about his role? How does the support group leader talk about the method? How does the support group leader talk about the individual child? The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism. We have, as mentioned, chosen to do a qualitative study using semi-structured interviews conducted with seven active support group leaders at three different support group organizations. We transcribed the interviews and coded them separately and then went through the coded material together. The analytical method we have chosen is discourse analysis focusing on Norman Fairclough´s critical discourse analysis. Along with Fairclough´s three-dimensional model, we analyzed the interviews at the following levels: text practice, discursive practice and social practice. Based on our purpose and our questions we managed to distinguish six different discourses, within each territory we found two discourses that stood in contrast to each other. In the territory "How the support group leader talks about his own role," we found the knowledge discourse and the playful discourse. In the territory "How the support group leader talks about the method" we were able to discern a discourse view of the method as complete and a view of the method as adaptable. In the territory "How the support group leader talks about the individual child" we found the discourse about the perception of the child as a subject and the perception of the child as an object. These discourses were put together to constitute two discourse chains which showed two different orientations of the support group leader. We then analyzed these discourse chains our theories and questioned them based on how the two different types of leader’s we located could affect the method’s design and the children participating in support groups. The study concludes with a part in which we compare our results with earlier research within this field followed by suggestions for further research.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home. The participants describe emotions of insecurity and frustration in their efforts to help the older women. They also described difficulties in creating confidence with the women. The conclusion is that the abused older women don´t always get the support of interventions from the social service agencies.