Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.

Denna studie har ett kvalitativt angreppssätt där syftet är att skapa en fördjupad kunskap rörande vad unga barn som upplevt våld i hemmet anser är värdefullt i krissamtal. Studien inriktar sig på unga barn i åldrarna fyra till sju år. Tidigare forskning påvisar att barn kan påverkas negativt av att uppleva våld i hemmet samt att bemötandet i den hjälp som barnet får är viktigt. Analysens resultat skapas genom ett induktivt angreppssätt med hjälp av begreppet terapeutisk allians och erkännandeteorin. En sekundäranalys genomförs genom att datainsamlingen består av redan insamlat intervjumaterial på barn som upplevt våld i hemmet samt deltagit i krissamtal utifrån Trappan-metoden. Studien identifierar två stycken teman som barnen uttrycker som värdefullt i krissamtalen, vilket är relation samt aktiviteter. Barnen uttrycker ett behov av att få bekräftelse för att kunna skapa en tillit till den professionella och för att de ska våga prata om våldet. Slutresultatet visar att det som barnen ger uttryck för som mest värdefullt i samtalen, är faktorer som inte ingår i Trappan-metodens riktlinjer. Detta kan betyda att det är det som den professionella gör utanför metodens riktlinjer som skapar ett positivt resultat för bearbetningsprocessen.

I januari 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige. Regeringen anser att lagen ska bidra till att barnkonventionen tillämpas i större utsträckning i ärenden som berör barn. Lagen är så pass ny att inga tidigare studier har genomförts i Sverige utifrån rättsväsendets perspektiv. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnkonventionen som lag påverkar det polisiära arbetet avseende barns utsatthet för våld i hemmet. Den aktuella studien ämnar därav att bidra med ny kunskap inom det kriminologiska forskningsfältet. Studien avser att tillföra en mer tydlig och förståelig bild i praktiken kring hur polisanställda uppfattar att barnkonventionen som lag fungerar och påverkar deras arbete. Studiens två frågeställningar kommer besvaras genom åtta semistrukturerade intervjuer med polisanställda som arbetar med barns utsatthet för våld i hemmet. Studiens resultat visar att lagen möjliggör ett ökat barnbaserat synsätt inom polismyndigheten, dock ser det polisiära arbetssättet relativt oförändrat ut. Resultatet tyder på att det finns svårigheter kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas i praktiken. Deltagarna efterfrågar tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas. Detta för att lagtexten ska kunna implementeras i större utsträckning i deras arbete. Det finns en vision om att nya riktlinjer ska tilldelas inom snar framtid. Ett förslag till framtida forskning är att studera lagens påverkan när tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning tilldelats. / In January 2020, the Convention on the Rights of the Child (CRC) became Swedish law. The government considers that the application of the CRC as a law should have an increased enforcement relating to cases affecting children. This law is so new, that no previous studies from the perspective of the judiciary system have been conducted in Sweden. The main aim of this study is to investigate how the CRC as a law affects police work with regards to children’s exposure to domestic violence. This current study seeks to provide new knowledge in the field of criminological research by increasing our comprehension of the new law and to improve our understanding on how police employees perceive how the CRC is working as a new law, and how it affects their work. To address the two study issues, eight semi-structured interviews were conducted with police employees who work with children, who are subjected to domestic violence. The results show that the new law offers increased focused on the child’s perspective within the police authority’s work, but the operational approach looks relatively unchanged. The results indicate that there are difficulties in how the legal text should be interpreted and applied in practice. Police employees request a need for clearer guidelines, education and means on how to interpret this new law, so that the law can be further implemented in their work. There is a vision that new guidelines will be introduced in a near future. One suggestion for future research is to study the impact of this new law when clearer guidelines, tools and education have been implemented.

Syftet med studien är att belysa och analysera barns vardagsliv vid pappas våld i hemmet. Detta kommer ske utifrån vuxnas personliga berättelser och erfarenheter av att ha levt med pappas våld i hemmet under barndomen. Genom intervjuerna ämnar jag lyfta deras personliga berättelser samt utifrån deras erfarenheter och insikt över tid åskådliggöra deras resonemang kring barns boendesituation och umgänge vid våld i hemmet samt vuxenvärldens agerande.Pappas våld i hemmet kan innebära både fysisk och psykisk misshandel av barnet, sexuella övergrepp eller vanvård alternativt en kombination av flera våldsformer samtidigt. Att som barn leva med pappas våld i hemmet innebär stora risker för psykiska och fysiska skador både direkt och på sikt. Enligt både svensk lagstiftning och styrdokument som FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till trygghet och omsorg samt att skyddas mot all form av våld. Resultaten i min studie visar att barnen sällan uppmärksammas och att pappans våld kan pågå under en persons hela barndom utan att en enda vuxen agerar för att skydda barnet. Trots synliga symptom både fysiskt och psykiskt hos barnen, brast både professionella och informella vuxna i sitt ansvar och sin skyldighet att tillgodose barnets behov av omsorg samt skydda dem från våld. Barnen i deras dubbla beroendeställning till vuxenvärlden lämnades således i en mycket utsatt situation. Deras vardag och boendesituation med pappan präglades av rädsla, ångest och smärta. För att klara av situationen använde sig barnen av strategier för att skydda både sig själva eller övriga familjemedlemmar. Barnen tog tidigt ett vuxenansvar och anpassade ofta hela sin person utefter pappans beteende. Hela deras varande som barn påverkades. Respondenterna vittnar också om långsiktiga konsekvenser i form av både psykisk- och fysisk ohälsa. / The purpose of this study is to enlight and to analyze the everyday life of children growing up with a violent father. It will be executed through personal stories from adults who experienced domestic violence of fathers during childhood. Examined by interviews I intend to enlighten their personal stories and through their experiences and understandings over time, communicate their insight about the living situation of abused children along with having to interact with the father and the actions of the adult world.A father’s violence can include physical, mental or sexual abuse, physical neglect, or a combination of multiple variations of the previous mentioned forms. Growing up violated by a father includes great risks of mental or physical harm, immediate and long term. According to Swedish laws and regulations, like the UN convention on the Rights of the Child (CRC), every child is entitled to security and to care and shall be protected from all forms of violence. The results of this study shows, in spite of this, that these children rarely became acknowledged and therefore the violence of the father could precede throughout one person’s childhood without one single adult successfully acting to protect the child. Despite visible symptoms, physically and mentally, the professional and informal adults close to the child failed their responsibility and duty to cater the child’s need of care and protection from harm. Because of their double dependency position to the adult world the children were left in a very vulnerable situation. They managed by using strategies to protect both themselves and other family members. Early in their life the children took a grownup level of responsibility and often adjusted themselves according to the father’s behavior. Their whole being as a child was affected. The respondents testify long term consequences of their mental and physical health.

Bakgrund: Alla barn borde få växa upp i ett tryggt hem med omsorgsfulla föräldrar men tyvärr är det inte alla barn som får göra det. Trots de skyddsnät och de rättigheter som finns till barns fördel finns det barn som utsätts för våld. Våldet som de utsätts för kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Våldet påverkar barnen negativt både på kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa barns egna upplevelser av våld i hemmet. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut efter systematisk litteratursökning och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet visar hur barnen upplevde relationen till förövare, mamma eller syskon, vilka känslor som uppstår, samt vad som upplevs hjälpa barnen. Upplevelserna kunde delas in i tre kategorier, flöjt av tre subkategorier. Konklusion: Relationerna såg olika ut beroende på om det var relationen till förövare, mamma eller syskon. Barnen agerade olika beroende på de känslor som de upplevde. Med hjälp av vänner, lek och spel upplevde barnen att de kunde slippa verkligheten för en stund / Background: All children should grow up in a safe home with caring parents but unfortunately, not all children have the possibility. Regardless of the safety nets and the rights that are in the child's favor, there are children who are subjected to violence. The violence can be physical, mental or sexual. The violence affects children negatively both in the short and long term. Aim: The purpose of the study was to illuminate children's own experiences of domestic violence. Method: A literature review was used as a method. Seven scientific articles were selected after a systematic literature search and has been quality review. The articles were analyzed and compiled into categories. Results: The result shows how the children experience their relationship with the perpetrator, and the mother and siblings, which feelings that appear and what the children experienced helped them. The children's experiences were sorted into three separate categories, followed by three subcategories. Conclusion: The relationships looked different depending on whether it was the relationship with the perpetrator, mother or siblings. The children acted differently depending on the feelings they experienced. With the help of friends, play and games, the children felt that they could escape reality for a while.

The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.

Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.