Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner arbetar mot våldsbejakande extremism. Intervjuer har genomförts med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och personal inom socialtjänsten i tre olika stora kommuner, som kommit olika långt i sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Av resultatet framträder kunskap, lokalkännedom och samverkan som återkommande teman, och dessa diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning med utgångspunkt i domänteori. När resultatet analyseras dras slutsatsen att det gör skillnad om initiativ till arbetet mot våldsbejakande extremism kommer underifrån (professionens domän) eller ovanifrån (politikens eller förvaltningens domäner), men att ökad samverkan leder till att våldsbejakande extremism hanteras mer som ett socialt problem och mindre som ett säkerhetspolitiskt problem.

The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.

Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

This study examines who is part of the Swedish network of violent and violence-promoting Islamist extremism and whether the social network is a case of „new social movement‟. Through a social network analysis of violent and violence-promoting Islamist extremists in Sweden the results shows that there is a loose Swedish network with global nodes. The social network in Sweden is analyzed through the framework of New Social Movement theory and the connections between the global jihad and the Swedish network are examined. The result is that the network cannot be seen as a case of „new social movement‟. However, several individuals of the network can be seen as part of the global jihad and therefore a case of „new social movement‟. More academic research is needed on violent and violence-promoting Islamist extremism in Sweden, especially on why and how these actors are radicalized. In addition, more research is needed on how to prevent and counter violent and violence-promoting Islamist extremism.

Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.