The threat from homegrown terrorism in the United States is called a new face of the threat from terrorism. The aim of this study is to empirically examine how the new threat from homegrown terrorism has been constructed in the American discourse. Furthermore it is interesting to examine how the construction relates to the American counterterrorism policy and possible consequences. This is done by using the theoretical framework of Copenhagen’s school of securitization. By using a discourse analysis, documents and speeches from the U.S. government are analysed to see how the threat from homegrown terrorism are constructed by using the securitization theory. This study concludes that the threat from homegrown terrorism is constructed by portraying it as an existential threat to the United States, it’s people and it’s collective identity. The construction has made it possible to undertake exceptional actions that may reduce the American citizens’ freedom in benefit for security.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. / Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.

The aim of this study was to examine what judicial and profession related obstacles and difficulties that arise due to the role that social services have in preventing radicalization and violent extremism and what views social service workers and managers have regarding their involvement in this work. Specifically, the aim of the paper was to explore the understanding social services professionals have about the phenomenon that is radicalization and violent extremism and how this impacts the service they provide to individuals. Furthermore, the study wanted to investigate what methods and actions are carried out in order to detect and prevent individuals from becoming radicalized. Six separate semi-structured interviews were carried out consisting of four social services workers and two managers. The participants were selected from four different municipalities. After conducting the interviews four main themes regarding radicalization and violent extremism were identified, namely; understanding and reasoning, preventive and active measures, obstacles and difficulties, social services in a changing world. New institutionalism theory was applied to the result in order to improve the understanding of the role social services have regarding this issue. The studies main findings were that social workers and managers view radicalization as a process. This process can be carried out alone or as a member of a group. Radicalized individuals are hard to detect and therefore social services struggle to identify them. Fieldwork officers working together with school personnel have the best chance of detecting radicalization at an early stage. There is no method especially adapted to radicalization and violent extremism being used by the social services. Many participants describe being uncertain as to what their role should be with directives and regulations leaving room for interpretation and misunderstanding.

This research paper aims to examine how local boroughs in the South suburbs of Stockholm work with matters relating to radicalism and violent extremism with roots in white power environments and Islam. The paper will look at the different challenges faced by the local Boroughs in tackling the problems in the future. The empirical material that forms the basis of this paper have been collected through semi structured interviews with local coordinators employed by three different boroughs within the South suburbs of Stockholm. The theoretical framework of the study is formed by a typological model that comprises different kinds of crime prevention exercises with backgrounds in superordinate values. The empirical material has been analyzed in relation to crime prevention as a societal phenomenon depending on what preventive method has been given the timely aspect related to primary, secondary or tertiary prevention. Results show that radicalism and violent extremism are phenomenon with substantial complexity, according to all participating coordinators, white power environments tend to be significantly more violent in their behaviour and serves as the primary local threat whereas activities relating to radical Islam is more limited. The coordinators speak about the necessity to work for an inclusive society rather than controlling which risks stigmatizing the individuals who could be considered in an already weak and resource scarce situations. The study show that the boroughs dominant prevention mechanisms are formed of structural and socialization prevention methods rather than effective reduction and/or controlling prevention. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Stockholm söderort arbetar med frågor som rör sig kring radikalisering och våldsbejakande extremism rörande vit makt-miljöer och islamistisk extremism samt vilka utmaningar som deltagande kommuner uppger föreligga i framtiden. Det empiriska underlag som studien innefattas av är inhämtat genom semi-strukturella intervjuer med samordnare inom tre olika kommuner i Stockholm söderort.   Studiens teoretiska ramverk utgörs delvis av olika typer av en typologisk modell som innefattar olika typer av brottspreventiva åtgärder och hur dessa typer utgörs med bakgrund av olika överordnade värden. Studiens empiriska material är analyserat i anknytning till brottsprevention som samhällsfenomen i sig samt vilket avseende som preventiva åtgärder utgör i relation till insatsens tidsaspekt-primär/sekundär/tertiär prevention.   Studiens resultat redogör att radikalisering och våldsbejakande extremism är ett komplext fenomen. Samtliga samordnare som deltagit i studien poängterar för vit makt-miljöer som den våldsbejakande miljö som utgör det primära hotet i kommunerna samt att vetskapen gällande aktiviteter av islamistiska extremist-miljöer är mer begränsad. Samordnarna belyser nödvändigheten att arbeta för ett inkluderande samhälle som ska förebygga utanförskap snarare än kontrollutövande insatser som riskerar att stigmatisera individer som redan är i en resurssvag position.   Studien visar på att kommuners dominerande preventionsåtgärder utgörs av struktur och- socialisationsåtgärder snarare än effektiviseringsåtgärder och/eller kontrollåtgärder.

På senare år har forskningen om radikalisering och våldsbejakande islamistisk extremism gått från att vara starkt präglat av en säkerhetsdiskurs med top down-perspektiv och fokus på riskfaktorer till att intressera sig alltmer för skyddsfaktorer och hur resiliens – motståndskraft – skapas. I kölvattnet av detta efterlyser forskare ett bottom up-perspektiv som riktar uppmärksamheten mot den lokala nivån och den stora massan muslimer som inte har anslutit sig till extremiströrelser. Likaså lyfts betydelsen av narrativ – porträtteringar – som en viktig kunskapslucka. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i resiliensforskningens fokus på skyddsfaktorer undersöka mot-narrativ i lokal kontext bland muslimer. Studien är en beskrivande fallstudie och genomförs med hjälp av fokusgrupper. Urvalet bygger på bakvänd logik och består av muslimer från Gottsunda som är ett område med både gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar vad gäller förekomsten av mot-narrativ. Till skillnad från i tidigare studier inkluderas både porträtteringar av islam, muslimer och extremistgrupperingar för att ge en mer heltäckande bild. Resultaten visar att det förekom tydliga mot-narrativ inom samtliga tre undersökta teman, att mot-narrativ från tidigare studier återkom samt att fokusgrupperna hade liknande mot-narrativ sinsemellan. Även om studien inte gör anspråk på generalisering väcker resultaten flera frågor för framtida studier, bland annat huruvida studiens resultat är frukten av ett framväxande master narrative, vad det är som gör att mot-narrativ uppstår trots ogynnsamma förutsättningar samt effekterna av olika typer av mot-narrativ.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och analysera hur arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivs i Gävleborgs län och vilka utmaningar som finns kopplat till ett sådant arbete. Studien gjordes genom nyckelpersonsintervjuer. Resultatet visade att arbetet mot våldsbejakande extremism precis har påbörjats i vissa kommuner medan andra inte har inlett ett sådant specifikt arbete. Flertalet kommuner avvaktar med att formulera en lokal handlingsplan i väntan på regionala direktiv.   Kommunerna i Gävleborgs län anser att förebyggande arbete ska bedrivas i enighet med de nationella rekommendationerna och genom att fortsätta befintliga demokratifrämjande och förebyggande arbete.   Utmaningar som framträdde gällande det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism var bland andra osäkerhet, vilken verkade vara kopplad till kunskapsbrist om våldsbejakande extremism och till rådande samhällsdebatt. Till viss del fanns också en osäkerhet kopplad till lagstiftning gällande främst sekretess och personlig integritet. Därtill framstod olika aspekter av samordning som centrala utmaningar.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

A content analysis of "Islamic State" (IS) propaganda material released around the movement's proclamation of a Caliphate in 2014, this study is an attempt at analysing ways in which presented arguments express a coherent narrative of symbolic meaning. Using Robert Benford & David Snow's ideas on the so-called three core framing tasks as a clarifying template, I discuss ways in which the analysed material argues for the legitimacy and relevance of the IS movement. IS propagandists argue that the Muslim umma is under attack, and that Muslims need to unite under a common authority that can protect their religion, restore their strength, and counteract their humiliation. The IS Caliphate is presented as a hopeful sign, but is in need of committed recruits who are willing to sacrifice for what is presented as the greater good. As the analysed propaganda is particularly focused on this latter (motivational) aspect of the narrative, it focuses extensively on formulating arguments that reinforce it. I hold that many of these arguments can be traced back to what can be described as appeals to virtues like sincerity, authenticity, and truthfulness – and that all of these are also used to argue for the credibility of the IS Caliphate as an Islamic authority. Arguing that this Caliphate will serve the role of an aiding sword of Islam, it is furthermore presented as a necessary and vigorous structure aimed at protecting "truth" and at eradicating "falsehood".

I svenska skolan har lärare ett uppdrag att arbeta förebyggande mot “våldsbejakande” extremism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på sin roll att arbeta med detta samt hur de menar att deras arbetssituation påverkar deras möjlighet att bemöta extrema åsikter hos elever. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Stockholmsområdet. Dessa har sedan analyserats utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som diskuterar lärares arbetssituation, vilken kännetecknas av balans mellan kontroll och frihet (Lipsky 2010). Studiens resultat visar att lärarna upplever det svårt att bemöta extrema åsikter på grund av otydliga direktiv från organisation samt otillräckliga resurser bland annat i form av tidsbrist. De försöker återta kontrollen genom att exempelvis förenkla arbetsuppgifter och hänvisa arbetsuppgifter vidare till en annan instans. Lärarna arbetar utifrån en ambition att bemöta extrema åsikter genom respektfulla samtal. Detta misslyckades dock stundtals, då lärarna upplever brist på tid och verktyg i kombination med krav att hantera extrema åsikter från organisationen. Detta resulterar i att lärarna låter bli att bemöta åsikter alternativt att lärarna, trots ambitionen att bemöta genom samtal, tillgriper tillsägningar och uppfostrande metoder. Lärares arbetssituation har således stor påverkan på deras möjlighet att arbeta mot “våldsbejakande” extremism hos elever. / Teachers in Sweden have an obligation by law to prevent violent extremism. This study aims to examine how teachers experience their work in violent extremism prevention. Our study serves as a window to an understanding of how teachers’ work situation affects their ability to prevent students’ expressing extreme opinions. The empirical data from six interviews with sixth form teachers has been analysed through the lens of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats (2010). Street-level bureaucrats are workers such as nurses, police officers and teachers - teachers being the focus of this study. Their work is characterised by a degree of discretion in their power to exercise control over the services they provide to recipients such as students (ibid). The study has mainly shown that teachers experience difficulties managing students’ extreme opinions due to inadequate resources and vague organisational expectations. In order to retake control teachers tend to develop patterns of simplifications in their work duties and referring responsibilities to others. Despite the teachers’ ambition to tackle extreme opinions through respectful conversation, they sometimes fail due to a lack of resources such as time and support, resorting to reprimands. Thus, the teachers role as a street-level bureaucrat has a high impact on their ability to work with violent extremism prevention.