Syftet för denna studie är att analysera riktlinjer för det förebyggande arbetet inom våldsbejakande extremism i Stockholms stad. Detta utifrån en idé- och ideologianalys som metodval. En sådan metod innebär att finna spår av bakomliggande ideologiska värderingar ej uttryckligen beskrivna vilka genomsyrar olika textmaterial. Metodlitteratur beskriver hur individer inom myndigheter och andra politiska organisationer i framtagandet av policy samt officiella dokument indirekt präglas av en bakomliggande ideologisk värdering likväl som samtida normer i samhället, detta antingen uttryckligen eller ej. Metoden berör kvalitativa medel för att analysera det som skrivs i textmaterialet genom att undersöka formulering, regelbundenheter, benämning likväl som icke-benämning av olika aspekter och kan därmed dra slutsatser. Denna studies resultat är att frågor gällande könsroller i samhället samt ungdomar är aspekter där ideologier kring dessa frågor är möjliga att urskilja vilka inte beskrivs fullt uttryckligen. Staden särskiljer på könens egenskaper vad gäller våldskapacitet, ett fenomen vilket även återfinns inom en politisk, historisk och geografisk kontext. Stadens inriktning kring ungdomar och deras roll i ett mer långsiktigt helhetsperspektiv går även det att placera inom liknande kontext. Inflytelse på dessa riktlinjers outtalade ideologiska värderingar är en komplex påverkningskedja ej bunden i en enstaka kontext.

Terrorattentat verkar bli allt vanligare i Europa. I år antogs en ny strategi mot våldsbejakande extremism. Det är den tredje strategin mot våldsbejakande extremism, varav alla har skrivits under de senaste 13 åren. Den här studiens syfte är att undersöka hur två olika regeringar arbetar för att motverka våldsbejakande extremism och att se hur de skiljer sig åt, samt vilka eventuella effekter deras respektive policy mot våldsbejakande extremism kan leda till. Detta görs genom att använda Carol Bacchis poststrukturalistiska What’s the problem represented to be? (WPR)-ansats. Trots en del överlappande åtgärdsförslag så visar studien att de två regeringarnas syn på hur man bör bemöta radikalisering och våldsbejakande extremism skiljer sig åt. Den moderatledda regeringens huvudsakliga fokus är på utökade befogenheter för rättsväsendet och lagstiftande åtgärder, medan den socialdemokratiskt ledda regeringen främst fokuserar på utbildande åtgärder. De mest anmärkningsvärda effekterna av policyerna är subjektifieringseffekten av utlänningar och unga män.

Sammanfattning   2016 utnämnde den svenska regeringen en nationell samordnare för att lägga upp en strategi mot våldsbejakande extremism (Regeringskansliet, 2016). Då studien syftar att studera om begreppet terrorism är rasifierat och huruvida terrorism beskrivs med hänsyn till fördomar om människors bakgrund eller ursprung - gör författare en analys kring hur Regering framställt och framställer Våldsbejakande Extremismen. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Robert Miles (1989) rasifieringsteori, och studien använder en kvalitativ innehållsanalys som metodval. Genom att undersöka offentliga dokument som regeringen publicerat i arbetet mot våldsbejakande extremism konkluderar analys att rasifiering förekommer i användningen av ”terrorism” till följd av att Våldsbejakande islamistisk extremism sammankopplas kulturella- och religiösa föreställningar som inte delar samma värdegrund som Västvärlden.Studiens slutsats är att analysens resultat, som understöds av tidigare forskning, påvisar att den politiska kontexten tar ställning i de olika typerna av våldsbejakande extremism. / Abstract   In 2016, the Swedish Government appointed a national coordinator to set up a strategy against violence-making extremism (Regeringskansliet, 2016). When the study aims at studying whether the concept of terrorism is racially and whether terrorism is described with regard to prejudices about people's background or origin, the author makes an analysis of how Government produces and produces violence-violent extremism. The study takes its theoretical basis in Robert Miles (1989) Theory of Reason, and the study uses a qualitative content analysis as method selection. By examining public documents published by the government in the work on violence-violent extremism, analysis concludes that racism occurs in the use of "terrorism" as a result of violence-violent Islamic extremism interconnecting cultural and religious beliefs that do not share the same value base as the Western world. The study's conclusion is that the results of the analysis, supported by previous research, show that the political context takes a position in the various types of violence-fighting extremism.

Arbetet behandlar frågor rörande hur olika politiska subjekt ställs i ett dikotomt förhållande till varandra genom diskursiva praktiker. Meningsmotståndare tänks utmana varandras olika samhällsvisioner inom ett politiskt rum som utgörs av den demokratiska processen. Detta rum kan artikuleras genom olika politiska styrningsformer, exempelvis konsensuspolitik eller agonism. Oavsett form tänks samhällsordningen och dess politiska styrelseform med tiden etableras genom dess allmänna acceptans som underbyggs av dess legitimitet och acceptans av samhället i stort. Denna cementering kännetecknas av begreppet hegemoni. Studien utgår till stor del utifrån Chantal Mouffes tankar om det politiska som något som kräver ett konfliktelement för att driva samhällsutvecklingen framåt. Således ses konsensuspolitik som något som i längden skadar den demokratiska processen och det demokratiska samhället. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt tolkas våldsbejakande extremism som ett fenomen utpekat av och genom samhällets hegemoniska ordning. Våldsbejakande extremism är således de krafter som bjuder den hegemoniska ordningen motstånd genom att presentera alternativa samhällsvisioner. När motstånd och förändringsmöjligheter inte upplevs kunna föras genom de etablerade demokratiska strukturerna riskerar de utlöpa i våldsamma sammandrabbningar, ofta betecknade våldsbejakande extremism. Således undersöker studien hur dessa olika krafter möts inom det politiska rummet och bjuder varandra motstånd. Det teoretiska ramverket konkretiseras genom det empiriska underlaget i form av intervjuer och rapporter.

Våldsbejakande extremism är ett relativt nytt problem för Socialtjänstens verksamhet, vilket innebär att ett flertal socialsekreterare runt om i Sverige arbetar med ärenden som rör våldsbejakande extremism utan att ha någon specifik utbildning inom ämnet. Studiens syfte har således varit att få en djupare inblick i socialarbetares arbete avseende barn vars föräldrar har stridit för Islamiska staten (IS) samt vilka utbildningar som finns tillgängliga. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, insamling av empiri utfördes genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika städer i Sverige. Analysering av empirin har utförts med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys.   Under intervjuerna framkom det att det råder skilda uppfattningar bland socialsekreterarna med avseende på utbildningen inom ämnet, där vissa anser att det underlag som tillhandahållits är bristfälligt, medan andra känner sig trygga i det. Vidare skiljer sig arbetssättet åt i de olika städerna rörande barn vars föräldrar som stridit för IS, exempelvis med avseende på uppsökande verksamhet. Det genomgående temat i intervjuerna var att dessa ärenden ska behandlas som vanliga ärenden och att socialsekreterarna inte ska särskilja barnen och familjerna, detta för att familjerna inte ska känna att de blir behandlade på ett annorlunda sätt på grund av sin bakgrund.

This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

This study investigates which strategies the Swedish government employs in reaction to radical nationalist propaganda. It uses the analytical framework proposed by Hellman and Wagnsson (2017) on information warfare and their four ideal-type strategies: countering, naturalising, blocking and ignoring. Through these, it analyses official inquiries and proposals made by SOU (Statens offentliga utredningar), strategic documents, and speeches and articles made by government officials, such as the Swedish Prime Minister. It also divides the propaganda into three categories to further nuance and structure the analysis according to which actor the propagandistic narrative revolves around: the minority, the elite and the people, as proposed by FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut -FOI, 2017). The result was that the Swedish government responds to radical nationalistic propaganda using all strategies, but primarily ignoring. The strategies promoted in the strategic documents and the official inquiries tend more towards ignoring, differing from the speeches and articles where more confronting strategies are employed. The Minority-related narratives are confronted more often than other types of narratives, but blocking is also more prevalent. Narratives about the elite are primarily ignored, although all strategies are employed to some extent. Narratives relating to the people were more naturalised, in regards to characteristics of swedes as a group, but more ignored regarding the radical nationalist community, although some efforts might be taken to both stem recruitment, by naturalisation, and block it through laws. A name change for the strategy of ignoring is proposed due to the misleading notion that no actions are being taken using this strategy. It would be renamed preventing (förebyggande) to better reflect the range of measures taken within the strategy.

No description available.

Syfte med denna magisteruppsats är att överskådligt undersöka hur polisprogrammen förlagda vid de fem olika lärosäten och högskolorna/universiteten i Sverige: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet i Växjö, Malmöuniversitetet, Södertörns högskola samt Umeå universitet utbildar polisstuderande inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism. Vidare syftar denna magisteruppsats till att utreda hur utbildningarna för polisprogrammen skiljer sig åt när det gäller det valda områden. En enkätundersökning sändes till lärarna vid respektive lärosäte. Resultaten visar på varierande svar bland lärosäten men huvudresultat är att utbildning inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism är bristfällig, mer utbildning behövs inom området. / The purpose of this master's thesis is to clearly examine how the police educations located at the five different universities in Sweden: The University of Borås, Linnaeus University in Växjö, Malmö University, Södertörn University and Umeå University educate police students in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism. Furthermore, this master's thesis aims to demonstrate how much the education for the police programs differs for the selected subject areas where a survey aimed at the teachers at the respective higher education institution was sent out and where it could be made visible to a large extent the varying answers together with the comparison of the course content from the respective higher education institution. The overall results of both my survey and also previous related research show that education in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism is poor in the public sector in general and that more education is generally needed due to Sweden's changed demographics over time.

The new phenomena of “school attacks” has emerged in Sweden since 2015. Between 2015 and today (2022), Sweden has been a subject of four “school attacks”, whereas three of these attacks have occurred within a period of seven months. In this thesis I aim to gain an in-depth insight about how “school attacks” are represented in the Swedish national strategy against violent extremism and further, to distinguish whether “school attacks” have been securitized in the national strategy. To study this, I will apply the securitization theory by Thierry Balzacq through the methodological framework of a WPR (What’s the problem represented to be?) discourse analysis on the material consisting of the Swedish national strategy against violent extremism from 2016. The findings suggest that there appears to be an undermining of right-wing extremism and exclusion of the loneactor of extremism in the strategy’s claims regarding what is the most prominent extremism-related threat to the State of Sweden and Swedish interests. Furthermore, I was able to distinguish that “school attacks” were not securitized in the Swedish national strategy against violent extremism.