Bakgrund: Mellan 25,000–30,000 människor insjuknar i en stroke varje år,och stroke är den tredje vanligaste anledningen till död i Sverige. Primärrehabilitering syftar på att en person ska kunna leva hemma med eller utanhjälp. Familjefokuserad omvårdnad i sjukvården fokuserar på familjensbetydelse för familjemedlemmens erfarenheter av hälsa och sjukdom. Sjuksköterskan har många viktiga roller för att upprätthålla en effektivstrokevård, exempelvis se till att den strokedrabbade får rätt vård, vid rätt tidoch i rätt miljö så vården är av god kvalitet. Syfte: Syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en närståendei hemmet efter genomgången stroke. Metod: Designen var en litteraturstudie med integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier med niounderkategorier. Huvudkategorierna var påverkan på den egna hälsan, attleva i en förändrad vardag, förändrade relationer och betydelsen av stöd. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett behov av att minska belastningen påfamiljevårdare och främja de positiva aspekterna av vård för att förbättrahälsan och välbefinnandet för både stroke överlevande och deras familjer.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och ett växande folkhälsoproblem. Patienter med hjärtsvikt får göra markanta livsstilsförändringar utifrån sjukdomens symtom. Med hjärtsvikt tillkommer ett stort omvårdnadsbehov, vilket kräver mer av sjuksköterskorna. Det finns en problematik med att kunna tillhandahålla tillräckliga resurser med det ökande antal patienter som drabbas av hjärtsvikt. Problematiken leder till att sjuksköterskorna får en högre arbetsbelastning, vilket orsakar att patienterna upplever brister i omvårdnaden. Omvårdnadsåtgärder och egenvård utgör huvuddelen av behandlingen, vilket betonar den centrala rollen som sjuksköterskan spelar i vården av patienterna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Det valdes ut 15 resultatartiklar från två olika databaser. Resultatartiklarna analyserades, omarbetades och sammanställdes till fem huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna som framkom var: Utmaningar, Kunskapsbrister och Utbildning, Kommunikation, Kontinuitet och Professionell vårdrelation. Konklusion: Det framkom att kommunikation var den gemensamma nämnaren i alla teman i resultatet. En effektiv och säker vård krävde god kommunikation i både patientmöten och inom vårdteamet. Ytterligare utbildning kunde underlätta för sjuksköterskorna och förbättra arbetsmiljön. Kontinuitet och etablerandet av en professionell vårdrelation bidrog till ett ökat välbefinnande hos både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Sepsis drabbar årligen 49 miljoner människor världen över varav 11 miljoner insjuknade leder till dödsfall. För att skapa förutsättningarna att bota och minska dödligheten av patienter med sepsis krävs tidig diagnos och behandling av sjukdomen. Sjuksköterskan har oftast första kontakten med patienten och har centrala ansvaret att bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. Sjuksköterskan har stor betydelse vid identifiering och behandling av sepsis. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med sepsis. Metod: Litteraturstudien utformades från Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo vilket genererade i åtta artiklar, fem kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2023) granskningsmallar.   Resultatet: Databearbetningen genererade tre huvudteman Sjuksköterskans oro: identifiering och prioritering av sepsis, Teamarbetets betydelse för sepsisvården, Betydelsen av en fungerande organisation. Resultatet belyser att patientens status, teamarbete och organisatoriska faktorer påverkade det vårdande förloppet. Oro upplevdes relaterat till identifiering och prioritering. För ett förbättrat vårdförlopp var trygghet och stöd från teamet runt patienten viktiga aspekter. Tidsbrist och underbemanning skapade upplevelse av stress vilket påverkade sepsisvården negativt. Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor har olika upplevelser av att vårda patienter med sepsis. Upplevda svårigheter bör ses över för utveckling av sepsisvården till det bättre.

Varje år är omkring 40 miljoner människor runt om i världen i behov av palliativ vård. Att som sjuksköterska vårda patienter som befinner sig i livet slut är en speciell vårdform. Målet för vården inte längre är att bota utan att lindra lidande och stödja patienten i den sista tiden i livet. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ vård. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två teman Att göra gott för patient och närstående och Att inte räcka till. Sjuksköterskorna strävar efter att ge personcentrerad omvårdnad, skapa vårdrelationer, vilket bidrar till arbetstillfredställelse. Därför bör mer utbildning inom palliativ vård ingå i sjuksköterskors utbildning för att stärka professionen och sjuksköterskors självkänsla. / Every year there are about 40 million people around the world in need of palliative care. For a nurse it is a special form of care to care for these patients in their end of life. The goal is no longer to cure but to ease and to aid the patient in it's last days of life. In this study, the purpose was to shed light on nurses experiences of working in palliative care. The method used was a literature study based on 13 scientific articles. The result showed two themes, one, To make the patient and their loved ones feel comfortable, and two, To not be enough. The nurses are committed to give personalized care, make care relations, which makes for work satisfaction. Therefore should more education about palliative care be a part of a nurses education, to strengthen the profession, and nurses self-esteem.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse och smärta är en stor orsak till att befolkningen söker vård. För att ge säker och god vård krävs det att sjuksköterskor ska kunna bedöma och utvärdera patienternas smärta. Sjuksköterskors upplevelser kan orsaka ett flertal hinder som kan göra att en god och säker vård inte kan uppnås. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Denna litteraturstudies resultat visade att sjuksköterskor upplever kunskapsbrist när det gäller att vårda patienter med smärta. Sjuksköterskor upplever sig otillräckliga och frustrerade över att inte kunna ge en optimal smärtlindring samt en stor rädsla att starta ett missbruk hos patienterna. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta forska på sjuksköterskors upplevelser för att kunna tydliggöra eventuella hinder som försvårar arbetet med att ge god och säker vård till patienter med smärta. / Background: Pain is an individual experience and pain is a major cause of people seeking care. To provide safe and good care requires the nurse´s to assess and evaluate patients' pain. The nurse's experiences can cause a number of obstacles that can make a good and safe care can´t be achieved. Objective: To describe nurses ' experiences of caring for patients with pain. Method: Literature review based on 15 scientific articles both kvalitativ- and quantitative batch. Results: This literature study's results showed that nurses are experiencing a lack of knowledge when it comes to caring for patients with pain. The nurse´s is experiencing inadequate and frustrated not to be able to provide optimal pain relief and a great fear to start an abuse of patients. Conclusion: It is important to continue research on nurses' experiences in order to clarify any obstacles that hinder efforts to provide good, safe care to patients with pain.

Bakgrund: Abort innebär att en redan etablerad graviditet avbryts. Planerad abort avser en abort som är framkallad. Livmodern utryms via läkemedelsinducerad metod eller med ett kirurgiskt ingrepp. Abort styrks av abortlagen som innebär att abort får utföras till och med graviditetsvecka 18. Efter graviditetsvecka18 krävs ett godkännande från Socialstyrelsen. Moraliska aspekter kan knytas an till abort och kvinnor som söker abort kan vara moraliskt plågade av vad som är rätt och fel. Sjuksköterskor medverkar i en stor del av abortprocessen som innefattar rådgivning, administration av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller. Sjuksköterskor får inte påverka kvinnans beslut till abort. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en planerad abort. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg har gjorts. Åtta vetenskapliga artiklar valdes. Samtliga visade sig vara av kvalitativ forskning och design. Resultat: Sjuksköterskor upplevde abortvården som utmanande, både emotionellt och moraliskt. Återkommande och sen abort är något som tycks påverka sjuksköterskor. Trots detta så strävar sjuksköterskor efter att driva en kvinnocentrerad vård med fokus på kvinnan som patient och inte fostret. De accepterar och stödjer kvinnans beslut och förhåller sig till att det är kvinnans rättighet att få en önskad abort utförd. Brist på stöd och support upplevdes,samtidigt som sjuksköterskor upplevde att  de går mot en mer aktiv roll med ökad involvering inom abortvården. Diskussion: Metod och resultatet diskuteras och utvärderas. Resultatet diskuteras utifrån nya artiklar samt med förankring i Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. / Background: Abortion implies that an established pregnancy is terminated. An abortion is performed by a drug-induced method or by a surgical intervention whereby the uterus is deflated. Abortion is legally attainable up until and including the 18th week of pregnancy, after which an abortion is subject to a required approval from the National Board of Health and Welfare. However, ethical aspect is associated with the concept of abortion; women pursuing abortion are exposed to the risk of being morally tormented owing to the nature of their conduct. Nurses participate in an extended part of the abortion process, including counseling, drug administration, pain management, and post-abortion examinations. However, nurses are not allowed to influence the decision of whether to pursue abortion. Aim: The aim of the present literature review was to describe the nurses’ experience of caring for the woman undergoing a planned abortion. Method: The literature review was performed in accordance with Friberg. Eight articles were studied and all of them were based on a qualitative research design. Results: Nurses perceived abortion care as challenging, both emotionally and morally. Recurrent and late abortion seemed to affect nurses. Nevertheless, nurses strived to provide a women-centered care, with focus on the woman as a patient, not the fetus. Accordingly, nurses accepted and supported the decision of the women, as justified by the right of the women to receive the abortion treatment. However, with nursesincreased involvement and therefore increased involvement in the abortion care, lack of support was experienced. Discussion: The method and result were discussed and evaluated. The result was discussed based on new articles and anchored in Joyce Travelbee’s nursing theory.

Introduktion: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett av de stora globala sjukdomstillstånden och ett av de största gällande symtombörda och mortalitet. Anhöriga som vårdar kroniskt sjuka närstående diagnostiserade med KOL bär ett stort ansvar och det är viktigt för vårdpersonal att få en större inblick i anhörigas vardag och många gånger uppoffringar. Syftet: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående diagnostiserad med KOL. Metoden: Metoden grundade sig på en litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Anpassning till sjukdomen, Psykisk ohälsa och Delaktighet och stöd. Att vårda en närstående diagnostiserad med KOL begränsade många anhörigas liv. Det skapade oro/ångest relaterat till sjukdomens progredierande förlopp, samt att det fanns en stor brist på stöd och information från hälso- och sjukvården. Slutsats: Litteraturstudien belyste att anhörigas dagliga liv påverkades av en närståendes KOL-diagnos. Det behövs mer stöd från sjukvården för att underlätta anhörigas situation och börda. Kunskap om hur en närståendes KOL-diagnos påverkar anhörigas dagliga liv skulle kunna leda till att sjuksköterskan kan vara ett större stöd för anhöriga.

Bakgrund: När en katastrof inträffar är behovet av sjuksköterskor stort. Sjuksköterskors uppgift vid en katastrof är bland annat att ge akutsjukvård, att ge psykologiskt stöd samt att minska riskerna för ytterligare hälsoproblem. Få studier visar på sjuksköterskors upplevelse av att arbeta i en katastrof. Syfte: Att belysa svenska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i ett katastrofdrabbat område. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, därefter analyserades data genom en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Sjuksköterskekompetens och Kultur. Det var viktigt för sjuksköterskan att kunna anpassa sig till en ny arbetsmiljö. Det var även viktigt att som sjuksköterska ha arbetserfarenhet innan ett uppdrag. Sjuksköterskorna hade en stor kommunikativ roll både i att utbilda och ha en dialog med närstående och patienter. Slutsats: Arbetsmiljö, sjuksköterskekompetens och kultur var betydande faktorer för sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta i ett katastrofdrabbat område. Förslag på vidare forskning: Forskningsområden som författarna av föreliggande studie anser behöver belysas är; utveckling av logistik och kommunikation, hur etiskt vårdande kan genomföras samt forskning angående journalsystem och hur omvårdnadsteorier kan appliceras under katastrofarbete. / Background: When a disaster occurs, the need for nurses is large. Nurses' roles in a disaster is to provide emergency care, support and protect people from health problems. Few studies show the nurse's experiences of working in a disaster. Aim: Is to highlight the Swedish nurses' experiences of caring for people in a disaster area. Method: Five semi-structured interviews were conducted, the data were analysed with a latent qualitative content analysis. Results: Three categories were identified; Working environment, The nursing competence and The culture. The result showed that it is important nurses to be able to adapt to new environments and to have work experience before the mission. The nurses had a great communicative role, both in teaching and in dialogue with relatives and patients. Conclusion: Working environment, the nursing competence and the culture was significant factors in the nurse's experiences of working in a disaster. Further research: Areas of research that the authors of the present study is considered to be illuminated; development of logistics and communications, how the ethical care can be implemented in disaster work, research on medical record systems and how nursing theories can be applied in disaster work. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta. En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju ambulanssjuksköterskor som var anställda inom ambulanssjukvården. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjutexterna. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan lyssnar in barnets smärta genom att observera dess beteende och vitala funktioner samt genom att vara lyhörd inför barnet och föräldrarna. Vårdandet ger upphov till ett känslomässigt engagemang men även till en misstro. Det råder en bristande kompetens och vårdande färdighet vad gäller barn med smärta och ambulanssjuksköterskan finner det emellanåt svårt att uppnå en tillfredsställande kommunikation. Däremot upplevs personlig erfarenhet av barn underlätta vårdandet av det smärtpåverkade barnet. Då barnet kan drabbas av smärta till följd av trauma, skada, medicinsk och kirurgisk behandling kan det vara av värde att ambulanssjuksköterskan får tillägna sig kunskaper inom området dels genom utbildning och dels genom att få hospitera inom barnsjukvården. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Studien har visat att båda företagen har ett huvudsyfte och detta är att jobba med befintliga nyckelkunder för att skapa och bevara långvariga affärsrelationer med dem. Båda företagen fokuserar på att identifiera och tillfredställa kundernas behov, samt att engagera båda parterna i relationen. Kommunikation är en viktig faktor i relationen, för att skapa en dialog, vilket leder till utbyte av information, idéer och kunskaper. Förtroende och kundlojalitet också är en av viktiga faktorerna för att skapa en långvarig affärsrelation. Allt det här utgör en viktig grundsten för att kunna våra och underhålla sin relation med befintliga kunder / s