Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans ansvar för att förebygga och behandla malnutrition. För att besvara syftet blev valet av metod en litteratur studie. Med hänsyn till vetenskaplig kvalitet granskades tio artiklar. Resultatet av denna studie visar att bedömning, åtgärder, dokumentation och interaktion mellan sjuksköterska och patient är viktig i arbetet med att förebygga och behandla malnutrition. Slutsatsen visar att det är nödvändigt för sjuksköterskorna att få mer utbildning inom malnutrition för att kunna identifiera riskpatienter. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient är också en mycket viktig del och måste fungera fullt ut. / Malnutrition is a well known problem in the patient related care in Europe as well as in the rest of the world. Despite this is malnutrition something that still exists. What can that depend on? It is important to judge the patients nutrition status as a routine to be able to prevent malnutrition. The effects of malnutrition cost the community a lot of money and human suffering. The aim of this study was to see the nurse’s responsibility when it comes to prevent and treat malnutrition in his/her daily work. Our choice of method to answer this aim was a literature review. With regard to scientific quality we elected to review ten articles. The results of this study are showing that judging, preventing measures, documentation and interaction between the nurse and patient are important in the work of preventing and treating of malnutrition. The conclusion is that it’s necessary for the nurses to have more education in malnutrition to be able to identify risk patients. The interaction between the nurse and patient is also very important and has to work correctly

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

<p>Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans ansvar för att förebygga och behandla malnutrition. För att besvara syftet blev valet av metod en litteratur studie. Med hänsyn till vetenskaplig kvalitet granskades tio artiklar. Resultatet av denna studie visar att bedömning, åtgärder, dokumentation och interaktion mellan sjuksköterska och patient är viktig i arbetet med att förebygga och behandla malnutrition. Slutsatsen visar att det är nödvändigt för sjuksköterskorna att få mer utbildning inom malnutrition för att kunna identifiera riskpatienter. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient är också en mycket viktig del och måste fungera fullt ut.</p> / <p>Malnutrition is a well known problem in the patient related care in Europe as well as in the rest of the world. Despite this is malnutrition something that still exists. What can that depend on? It is important to judge the patients nutrition status as a routine to be able to prevent malnutrition. The effects of malnutrition cost the community a lot of money and human suffering. The aim of this study was to see the nurse’s responsibility when it comes to prevent and treat malnutrition in his/her daily work. Our choice of method to answer this aim was a literature review. With regard to scientific quality we elected to review ten articles. The results of this study are showing that judging, preventing measures, documentation and interaction between the nurse and patient are important in the work of preventing and treating of malnutrition. The conclusion is that it’s necessary for the nurses to have more education in malnutrition to be able to identify risk patients. The interaction between the nurse and patient is also very important and has to work correctly</p>

SAMMANFATTNING Att vårda patienter som lider av extremt svår fetma på en operationsavdelning kan vara en utmaning. Detta har visats genom tidigare studier som lyfter fram att medicintekniskutrustning, instrument och operationsmaterial inte är utvecklade för dessa patienters storlek och vikt. Syftet med studien var att studera hur operationssjuksköterskor upplever att vårda patienter som lider av extrem svår fetma. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med en beskrivande design. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna (n=6) känner oro för patientsäkerheten, när det gäller den perioperativa vården av patienterna på operationsbordet. Bordet upplevs för smalt i förhållande till patienternas storlek och det gör det svårt att få patienten i rätt position. Ergonomin för operationssjuksköterskorna upplevs dålig men vid förflyttning finns det hjälpmedel och extra hjälp att tillgå. De upplever att det är komplext att vårda patienter med extremt svår fetma. Operationssjuksköterskorna önskar uppföljning av patienterna för att kunna utveckla vården. Det goda teamarbetet gör vårdnaden av dessa patienter till en positiv upplevelse. Operationssjuksköterskorna berörs av patienterna och önskar mer utbildning för att få förståelse för patienterna och sjukdomen. Slutsats: Att vårda patienter som lider av extrem svår fetma kräver optimal utrustning och ergonomiska förutsättningar. Det krävs specialkompetens, teamarbete och regelbundna uppdateringar. Operationssjuksköterskorna som vårdar dessa patienter värnar om dem, de blir berörda och agerar skyddande. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för att utveckla vården för patienter som lider av extrem svår fetma som genomgår operationen Duodenal Switch. Nyckelord: Extrem svår fetma, Operationssjuksköterska, Överviktskirurgi, Vårda, Attityder

Bakgrund: Ebolaviruset är en smitta med hög dödlighet som sprids via kroppsvätskor vilket ger influensaliknande symtom och blödningar. Sjuksköterskan ansvarar för att kontinuerligt utveckla vården och vårda patienter utifrån ett helhetsperspektiv. Flertalet brister i vården utgjorde hinder för omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda ebolasmittade patienter. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod analyserades baserat på fem steg för innehållsanalys. Det resulterade i tre kategorier. Resultat: Sjuksköterskor beskrev ett behov av fungerande struktur i sitt arbete med god utbildning, riktlinjer, säkerhet och ett fungerande samarbete. Sjuksköterskorna upplevde rädsla för smittspridning. Smittan var stigmatiserad vilket påverkade sjuksköterskor negativt. Arbetet ledde till stress och ohälsa. Bortsett från utmaningarna upplevdes en meningsfullhet i arbetet. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda ebolasmittade patienter var att brist på kunskap och material hindrar adekvat omvårdnad men samarbete och rutiner främjar den. Stress och rädsla omgav arbetet med viruset, utöver att det också var stigmatiserat. Trots lidande och brister i omvårdnaden upplevdes meningsfullhet. / Background: The Ebola virus is an infectious disease with a high mortality rate. It spreads through body fluids and causes flu-like symptoms and bleeding. The nurse is responsible for continual care development and caring for patients holistically. Numerous shortcomings posed obstacles to nursing. Aim: To illustrate nurses experiences working with patients infected with the Ebola virus. Method: A general literature review with an inductive approach, where seven qualitative articles and one mixed method article were studied, based on five steps for content analysis. It resulted in three categories. Results: Nurses described a need for structure in their work with a functional and favourable education, guidelines, safety, and teamwork. Nurses experienced fear of the spread of Ebola infection. Ebola was stigmatised, affecting the nurses. Working led to stress and ill health. The nurses believed their work was meaningful. Conclusion: The nurse’s experiences of caring for Ebola-infected patients was that a lack of knowledge and materials prevents adequate nursing, but teamwork and routines promote it. Stress and fear surrounded handling the virus, in addition the work was stigmatised. Despite suffering and shortcomings in nursing, it was a meaningful experience.

Bakgrund: Efter psykiatrireformen så har kommunerna fått ta ett större ansvar för personer med psykisk sjukdom vilket ställer krav på sjuksköterskor som arbetar kommunalt inom hemsjukvården att veta hur de ska bemöta och vårda personerna. Tidigare internationella studier tyder på att sjuksköterskor upplever en osäkerhet och brist på kunskap i vården av personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Det saknas dock kunskap om sjuksköterskans upplevelse utifrån en svensk kontext.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ metodologi med induktiv ansats användes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna strävar efter att se personen genom att respektera och empatisera med honom eller henne, att möta personen där hen är och genom att sträva efter jämlikhet och självbestämmande. De arbetar med att skapa förtroende och trygghet genom att ta sig tid för personen de vårdar. Vidare visar resultatet på sjuksköterskornas upplevelser av att känna sig utsatt och oskyddad då de beskriver känslor av rädsla och känslor av att bli manipulerad. Resultatet visar även på upplevelser av otillräcklighet i vårdandet då sjuksköterskorna känner sig osäkra i bedömningarna och då de känner en uppgivenhet i vårdandet. De upplever vidare ett behov av att ha ett delat ansvar kring personerna.  Slutsats: I vårdandet av personer med psykisk sjukdom upplever sjuksköterskorna vikten av att sträva efter personcentrerad vård. För att ge en god och likvärdig vård för alla så krävs ökad kunskap och handledning för sjuksköterskorna inom hemsjukvården och ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.

När en människa drabbas av kronisk sjukdom, i det här fallet demens, påverkas hela livssituationen både för den närstående med demens och de runt omkring. De anhöriga får begränsat livsutrymme och en bundenhet uppstår till den närstående. Att arbeta som specialistsjuksköterska inom hemsjukvård innebär utmaningar i möten med demenssjuka och dess anhöriga i deras hemmiljö. Anhörig till närstående med demenssjukdom i hemmet lider ofta i det tysta och demenssjukdom kallas ibland för de ”anhörigas sjukdom”. Syftet med studien är att identifiera anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demens i hemmet samt gensvaret från hemsjukvården. Studien är en integrativ systematisk litteraturöversikt. Data inhämtas genom databaserna Cinahl och Medline. Totalt identifierades tio artiklar som bedömdes svara mot studiens syfte. Resultatet resulterade i tre övergripande teman: Att hantera rollen som anhörig och relationen till närstående med demens, Åsidosättande av egna behov och Bristen av stöd och stödet från hemsjukvården. Anhöriga tar en central roll i den drabbades liv vilket får konsekvenser genom förändrade relationer. Flera anhöriga blir bundna till hemmet för rädsla att lämna sin närstående. På grund av hög belastning åsidosätter anhöriga egna behov och utvecklar ohälsa. Anhöriga upplever bristande stöd från hemsjukvården med otrygghet och osäkerhet som följd. Positiva effekter utvecklas också där vårdkontakt med hemsjukvård fungerar. Slutligen ses ett behov av kompetensutveckling hos distriktssköterskor inom hemsjukvård om demenssjukdom. Anledningen är anhörigas upplevelser av bristande stöd och kompetens i samband med vårdandet av en närstående med demens.

No description available.

Bakgrund: Varje år insjuknar 20 000–25 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige och det förväntas öka ytterligare på grund av den växande befolkningen. Alzheimers sjukdom är den vanligaste typen av demenssjukdom som försämrar den insjuknade personens kognitiva förmågor gradvis. Det är oftast den insjuknade personens närstående som upptäcker sjukdomens symtom och ger stöd när den insjuknade personen inte längre klarar av att ta hand om sig själv. Det är av vikt att sjuksköterskan bidrar till stöd för närstående och den insjuknade personen för att främja hälsa och välbefinnande.   Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studien använder Fribergs (2017a) femstegs analysmodell för att analysera de vetenskapliga artiklarna och skapa en ny helhet.  Resultat: Resultatet baserades på sju vetenskapliga artiklar. Totalt framkom tre huvudkategorier och tre underkategorier som beskriver närståendes upplevelser av att vårda en person som har Alzheimers sjukdom. Huvudkategorierna är följande: Att uppleva fysisk påverkan, emotionella upplevelser och att känna behov av stöd. Underkategorierna är att känna psykiska påfrestningar, upplevelsen av konstant oro och att känna sorg.  Slutsats: I resultatet framkom det att närstående upplevde en utmaning i samband med vårdandet av en person som har Alzheimers sjukdom. Närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkades av vårdandet och det ansvar som följde med den nya rollen. För att underlätta för närstående har sjuksköterskan en viktig roll att stödja och erbjuda hjälp som anpassat efter närståendes individuella behov.

No description available.