• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 361
  • 3
  • Tagged with
  • 364
  • 234
  • 220
  • 129
  • 78
  • 72
  • 70
  • 65
  • 62
  • 61
  • 60
  • 56
  • 53
  • 52
  • 42
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Närståendes upplevelser när en anhörig är cancersjuk – En litteraturöversikt / : Next of kins experiences when a relative got cancer – A literature review

Olsson, Elin, Eriksson, Jonatan January 2016 (has links)
Bakgrund Cancer är en sjukdom som anses komma att öka med 70 % de kommande 20 åren. Cancer kan orsaka livsförändringar och den drabbade kan bli beroende av hjälp från närstående Syfte Att genom en vetenskaplig litteraturöversikt beskriva närståendes upplevelser när en anhörig är cancersjuk och i samband med mötet med sjukvården. Metod En litteraturöversikt som innefattar 13 vetenskapliga artiklar som har framtagits med hjälp av sökord relaterade till syftet från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Två teman uppstod: förändrad livssituation och delaktighet med sjukvården. Den närstående kan uppleva att livssituationen förändras när en anhörig är cancersjuk. En skyldighet upplevs till att vara en vårdare. Med vårdandet uppstår till största del negativa känslor. Okunskap och svårighet upplevs i vårdandet. De flesta närstående upplever att stöttning av sjukvården är nödvändigt men bristande. Slutsats Genom sjukvårdens hjälp kan närståendes erfarenheter i vårdandet av sin cancersjuka anhörig förbättras och därmed minska de negativa upplevelserna. Ytterligare forskning krävs inom området för att en större överblick över hur problemet ska identifieras.
12

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska : En kvalitativ intervjustudie

Alexandersson, Linn, Karlsson, Stina January 2017 (has links)
Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004).   Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av  formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt). Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.
13

Faktorer som påverkar vårdlidande på en akutmottagning : En litteraturöversikt

Norgren, Fredrica, Hagström, Marie January 2021 (has links)
Akutmottagningen har en central roll inom svensk hälso- och sjukvård. Patienter som söker på akutmottagningen har drabbats av antingen en skada eller sjukdom. De förväntar sig en snabb och tillfredställande vård. Ett optimalt vårdande kan ibland vara svårt att uppnå på en akutmottagning där det ständiga patientflödet varierar. Detta kan ge upphov till vårdlidande för patienten i form av kränkt värdighet, maktutövning, fördömelse och utebliven vård. Syftet med denna uppsats var att beskriva faktorer som påverkar vårdlidandet på en akutmottagning. Studien är baserad på en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141- 150) modell. Litteratursökningen har utförts i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet beskriver faktorer som ger upphov till vårdlidande och faktorer som begränsar ett vårdlidande på en akutmottagning. Under dessa kategorier framkom åtta subkategorier. Subkategorierna som ger upphov till vårdlidande benämns: ett dubbelt lidande, den eviga väntan, akutmottagningens atmosfär och miljö och information och kommunikation. Faktorer som begränsar ett vårdlidande benämns: att känna sig välkommen, att vara i goda händer, en vårdande relation och information och kommunikation. I diskussionen framförs förslag för att begränsa vårdlidande på en akutmottagning samtidigt som fenomenet vårdande utifrån sjuksköterskans perspektiv diskuteras.
14

”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?” : Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom

Alexandersson, Annika, Wallentin, Ylva January 2015 (has links)
Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.
15

Vårdande samtal i psykiatrisk vård ur sjuksköterskors perspektiv : en intervjustudie / Caring communication in psychiatric care from the nurses' perpectives : an interview study

Blomberg, Klara January 2014 (has links)
No description available.
16

Hopp vid palliativ vård - sjuksköterskans strategier

Sölvestam, Frida, Nilsson, Isabella January 2016 (has links)
No description available.
17

Ett rop på hjälp : en intervjustudie om hur kvinnor med endometrios upplever bemötande och stöd från sjukvården

Engblom, Alexandra, Holmgren, Heléne January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar omkring tio procent av kvinnor i fertilålder. I nuläget kan det ta flera år innan kvinnorna får rätt vård och behandling då kunskapen om sjukdomen är låg och få hänvisas rätt från början. Detta medför att kvinnorna blir begränsade i sin vardag. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa kvinnor rätt krävs det en ökad kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplevde bemötande och stöd från sjukvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats har använts. Studien är baserad på sex intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier framkom genom innehållsanalysen. Dessa huvudkategorier var oprofessionellt bemötande, oprofessionell vård och professionellt bemötande. Studiens resultat visade att kvinnor med endometrios upplevde att det fanns en stor okunskap i vården kring sjukdomen. Även ett bristande intresse och omhändertagande fanns och endast ett fåtal kvinnor upplevde ett professionellt bemötande. Slutsats: Det finns ett stort behov av förbättring i endometriosvård. Kvinnorna med sjukdomen får gå under lång tid utan professionell vård. Det krävs mer kunskap och intresse för sjukdomen för att sjuksköterskor ska kunna bemöta, stödja och vårda dessa kvinnor som de förtjänar.
18

Att se människan bakom sjukdomen : Det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienter med hepatit C

Dahl, Josefine, Lindberg, Anna January 2015 (has links)
Idag lever 130-150 miljoner människor med hepatit C vilket utgör ett globalt folkhälsoproblem. Överföring av viruset via blod med orena injektionssprutor är största smittorsaken för hepatit C. Detta har skapat en stark association mellan hepatit C och intravenöst drogmissbruk. Associationen skapar en omfattande stigmatisering och fördomsfullhet gentemot hepatit C-positiva patienter. Syftet med litteraturstudien är att belysa det vårdande mötet mellan sjuksköterskor och patienter med hepatit C. Vi har gjort en litteraturstudie baserat på åtta artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. För att kunna beskriva personers erfarenheter, upplevelser samt känslor lades fokus på kvalitativa artiklar. Axelssons analysmetod valdes till analysarbetet av artiklar. De studier vi granskat visar på att fördomar hos sjuksköterskor gentemot patienter med hepatit C är vanligt förekommande på grund av bristande kunskap samt kopplingen till intravenöst drogmissbruk. Det framkommer att en ökad kunskap hos sjuksköterskan om hepatit C skapar en bättre attityd och bemötande mot patientgruppen. Ur patienternas perspektiv visar studierna på en upplevelse av brist på information, holistisk vård, förståelse och empati av sjuksköterskan i det vårdande mötet. För att minska hepatit C-positiva patienters upplevelse av stigma bör sjuksköterskan eftersträva ett vårdande möte med ett holistiskt förhållningssätt där patientens samtliga upplevelser av sjukdomen får ta plats. Det är viktigt att sjuksköterskan har en tillfredställande kunskap om hepatit C för att kunna ge adekvat information och undervisning till patienten. Mer utbildning och därmed en ökad kunskap om hepatit C hos sjuksköterskan minimerar risken att fördomar och stigmatisering påverkar det vårdande mötet.
19

Frid och Frihet : Upplevd livskvalitet i vårdandet. / Quality of Life in Caring.

Lyckesjö, Lyckesjö, Gustafsson, Elina January 2016 (has links)
Livskvalitet är en subjektiv upplevelse och det är av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om patienters individuella upplevelse av livskvalitet. En litteraturgenomgång visar att befintlig vetenskaplig litteratur inom humanvetenskapen och vårdvetenskapen är otillräcklig i upplevelsen av jaget i relation till livskvalitet i vårdandet. Syftet med studien är att utforska begreppet livskvalitet i vårdandet. Studien genomfördes som en litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar, där alla vetenskapliga artiklar var kvalitativa och belyste livskvalitet i vårdandet. I resultatet framkom det ett övergripande teman frid och frihet, med två huvudkategorier livskvalitet – jagets mening samt livskvalitet – jagets livsmening. Resultatet visar att livskvalitet i vårdandet är en omfattande del i att uppnå frid och frihet. Viktiga aspekter för att uppleva livskvalitet i vårdandet är mellanmänskliga relationer, roller, identitet, autonomi, tillfredsställelse och meningsfullhet. Utan någon eller flera av ovanstående aspekter har människan närmare till avsaknad av livskvalitet. Essensen i livskvalitet är att det är en subjektiv och individuell upplevelse som behöver belysas i samtal mellan sjuksköterskor och patienter för att gynna det goda vårdandet. För att sjuksköterskor skall kunna ordinera oberoende omvårdnadsåtgärder i relation till livskvalitet krävs evidensbaserad kunskap om patienters subjektiva upplevelse av livskvalitet
20

Sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer : En deskriptiv litteraturstudie

Larsson, Angelica, Östman, Linn January 2015 (has links)
Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. The aim was also to examine the data acquisitions of the articles. Method: A literature review with a descriptive design. Through searching in the databases Cinahl, PubMed and Scopus 11 research articles were found. The articles were examined by the purpose of the present study and compose the result of this study. Results: The main result of this literature review identifies communication as a pre-eminent core of the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. Another important part of the role is to create a good and trustful relationship between the patient and the nurse. In the care and treatment of children with cancer the nurse has an important role to ease painful and unpleasant procedures. As a nurse it is also important to possess knowledge and experience to be able to provide the best care as possible. The examination of the methodological aspect showed that semi-structured interviews, focus group interviews, telephone interviews and questionnaires were used to collect data. Conclusion: The nurse has an important role in the care and treatment of children with cancer. The role includes being able to communicate, create good and trustful relationships, ease painful and unpleasant procedures and possess knowledge and experience in the area. There is extensive research on the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer, but more research is needed in the area based on the perspective of the child and its relatives. / Bakgrund: Globalt sett är en procent av alla cancerdrabbade personer barn. Vid barncancer krävs ofta långa och tuffa behandlingar. När ett barn drabbas av cancer påverkas även dennes familj och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, samt att granska de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Vid sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus framkom 11 vetenskapliga artiklar.  Dessa artiklar granskades utifrån föreliggande studies syfte och utgör resultatet i denna studie. Resultat: Huvudresultatet i denna litteraturstudie identifierar kommunikation som en framstående kärna i sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. En annan viktig del i sjuksköterskans roll är att kunna skapa en god och tillitsfull relation till patienten. I vårdandet och bemötandet av barn med cancer har sjuksköterskan även en viktig roll i att underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer. I rollen som sjuksköterska är det dessutom viktigt att inneha kunskap och erfarenhet för att kunna ge en så god vård som möjligt. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer, telefonintervjuer samt enkäter använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. I rollen ingår att kunna kommunicera, skapa goda och tillitsfulla relationer, underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer samt att inneha kunskap och erfarenhet inom området. Det finns mycket forskning gällande sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, dock behövs mer forskning inom området utifrån det sjuka barnets och dess närståendes perspektiv.

Page generated in 0.0569 seconds