261 |
Djurens inverkan som personcentrerad omvårdnadsåtgärd på demensboenden : en litteraturöversiktBernhardsson, Ellinor, Hellström, Lena January 2018 (has links)
Bakgrund I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys. Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld. Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.
|
262 |
Att vara medresenär - ett existentiellt vårdande mot en värdig död : en fenomenologisk studieStumpf, Åsa, Rehn, Lena January 2012 (has links)
Inom den palliativa vården är en av de högst prioriterade rättigheterna att patienten ska få ett värdigt avsked från livet och en värdig död. Värdegrunden är uppbyggd på etiska värden och normer och grundläggande för en organisation, samhällssektor, verksamhet och de personer som arbetar inom verksamheten. Etiska värden och normer har betydelse för hur en offentlig verksamhet bedrivs och ska ligga till grund för lagstiftningen. Avsikten är att bidra till en ökad klarhet för dem som arbetar och ansvarar inom verksamhetsområdet. Syftet med studien var att utifrån omsorgspersonalens perspektiv beskriva innebörden av värdig död och hur de främjar en sådan i det vårdande mötet med den döende personen i palliativ hemsjukvård. Studiens design var deskriptiv och induktiv. Metoden som användesvar kvalitativ, där intervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet. Resultat kan beskrivas i form av en metafor där en värdig död beskrivs som en resa som den döende människan företar. För att fenomenet värdig död skall upplevas som värdig under resan mot döden, av den döende personen behöver identiteten behållas intakt, individen behöver få vara och känna sig delaktig i ett sammanhang samt känna tillförsikt. För att värdighet och välbefinnande skall främjas på resan kan den döende behöva en medresenär. Omsorgspersonal kan vara en stödjande medresenär under förutsättning att de har en personlig mognad och förmåga till medveten närvaro samt beredskap och kunskap att utveckla en god relation till den döende. Omsorgspersonal berättar om innebörder av handlingar som kan påverka resan, så att den döende personen når slutstationen på ett värdigt sätt. Omsorgspersonalens agerande kan främja det existentiella vårdandet och bidra till en värdig död, men de kan även försvåra ett existentiellt vårdande och orsaka vårdlidande för den döende personen. Slutsats i studien är att författarna anser att genom handledning och reflektion stärks den personliga beredskapen hos omsorgspersonalen vilket ger dem trygghet och mod att våga stanna kvar i mötet med den döende personen och ger denne en värdig död.
|
263 |
Ambulanssjuksköterskans hänvisning av patienter till alternativ vårdnivå : En kvantitativ explorativ granskning av Region Hallands beslutsstöd Rådgivningsstödet (RGS) WebbKällström, Frida, Ohlin, Natalie January 2022 (has links)
Ambulanssjukvården ger patienterna adekvat vård i ett tidigare skede än tidigare. Patienternas vårdbehov bedöms prehospitalt och styrs till rätt vårdnivå. Ambulanssjuksköters-kan upplever att bedömning och hänvisning av patienter till annan vårdnivå än akutmottagningen (AKM) som utmanande. Det är särskilt svårt att bedöma patienter med ett primärvårdsbehov relaterat till att de ofta har ospecifika symptom. Till hjälp för ett systematiskt omhändertagande finns beslutsstöd, vilka kan vara riktlinjer, behandlingsanvisningar eller rådgivningsstöd. Bedömningarna ska ske på ett säkert sätt. Syftet med föreliggande uppsats var att explorativt undersöka hur ambulanssjuksköterskan arbetar med beslutsstödet RGS webb vid hänvisning av patienter till alternativ vårdnivå i Region Halland. Detta gjordes genom en retrospektiv journalgranskning av 1663 journaler med en kvantitativ ansats kring hur hänvisningen gått till. Mer än en femtedel av journalerna fick exkluderas pga. felkodning. Resultatet visade att i mer än hälften av fallen blev patienterna hänvisade att själva söka vårdcentral och ta sig dit självständigt. Majoriteten av de hänvisade patienterna var kvinnor. De äldsta patienterna hänvisades till hemsjukvården och de yngsta till att självständigt söka vård på vårdcentralen. En femtedel av de hänvisade patienterna sökte AKM inom 72 h. Fördelningen av antalet hänvisningar var jämn mellan stationerna. Genomsnittstiden för ett uppdrag med hänvisning till alternativ vårdnivå var ˜ 36 minuter. Slutsatsen är att en stor andel journaler var felkodade vilket kan relateras till en för kort implementeringsperiod. Ett förbättrat och utökat samarbete mellan hemsjukvård och ambulanssjukvården erfordras.
|
264 |
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som ej medföljer : en kvalitativ intervjustudieRosén, Johan, Turesson, Eleonor January 2022 (has links)
Ambulanssjukvårdens uppdrag ökar och förändringar i varför ambulanssjukvården kontaktas har skett. Följder av detta kan påverka möjligheten att ge akutsjukvård till de som behöver det mest. Ambulanssjuksköterskan ska kunna bedöma, undersöka och behandla patienten korrekt och ansvarar för att patienten omhändertas på rätt vårdnivå. Ambulanssjuksköterskan finner vägledning i dessa beslut genom olika stödfunktioner. För att vårda patienten med ett livsvärldsperspektiv måste den medicinska vården kombineras med ett vårdvetenskapligt synsätt. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av patienter som ej medföljer efter undersökning och bedömning. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Nio informanter intervjuades från två regioner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskriver stöttande funktioner som ansågs viktiga för att kunna ta beslut om ej medföljande patienter samt faktorer som påverkade möjligheten att ta dessa beslut. Även ambulanssjukvårdens organisation beskrevs relaterad till ej medföljande patienter, där exempelvis ambulanssjuksköterskans funktion och hög belastning på sjukvården belystes. Resultatet beskriver att mötet, genom vilket patientens livsvärld kunde beaktas, var en essentiell del av bedömningar och beslut. Resultatet tolkades som att ambulanssjuksköterskorna inte upplever sig ha rätt förutsättningar för bedömningar de ställs inför och att det fanns en frustration relaterad till hög belastning. Diskussionen valdes att återges ur ett vårdvetenskapligt- och ett hållbarhetsperspektiv. Utveckling av ambulanssjukvården skulle kunna ske genom tydligare riktlinjer och trygghetsskapande stöd för ambulanssjuksköterskor vid bedömningar. Behov finns även av en tydlig definition av ambulansorganisationens- och ambulanssjuksköterskans funktion. Detta skulle följaktligen generera en positiv utveckling för sjukvården inom miljömässig-, social- och ekonomisk hållbarhet.
|
265 |
Sjuksköterskans vårdande och bedömning av patienter med befarad psykisk ohälsa : En kvantitativ kartläggning inom ambulanssjukvård / The nurse's care and assessment of patients with suspected mental illness : A quantitative survey in ambulance healthcareFritzson, Pontuz, Pretorius, Rikard January 2023 (has links)
I takt med att psykisk ohälsa i samhället ökar, möter ambulanssjukvården patientgruppen allt oftare. I tidigare studier har det konstaterats att cirka 40 procent av samtal inkomna till SOS Alarm kan knytas till psykisk ohälsa, vilket medför att ambulanssjukvården i högre omfattning bedömer och vårdar dessa patienter. Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätstudie, där alla medarbetare som innehar sjuksköterskelegitimation eller specialistkompetens samt arbetade inom ambulanssjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) inkluderades i studien. Insamlingen av enkäterna skedde inom SÄS upptagningsområde, och pågick från perioden 24 december 2022 till 1 mars 2023 och alla ambulansstationer i SÄS upptagningsområdet deltog i studien. Sjuksköterskorna fyllde i enkäten med 16 frågor efter genomfört uppdrag av patienter med befarad psykisk ohälsa. Totalt samlades 113 enkäter in och analyserades. Syftet med studien var att kartlägga hur patienter med befarad psykisk ohälsa bedömts och vårdats av sjuksköterska i ambulans för att eventuellt påvisa och synliggöra brister och/eller styrkor. Resultatet visade bland annat att sjuksköterskans bedömning i ambulansen av patienter med befarad psykisk ohälsa inte genomförts enligt de riktlinjer som finns inom SÄS vilket avviker från behandlingsriktlinjerna. Vidare påvisades styrkor specifikt för området då personal med högre kompetens inom psykiatrin kontaktades i större utsträckning än tidigare studier påvisat. / As mental illness in the society increases, the ambulance service meets this group of patients more and more often. In previous studies, it has been established that approximately 40 percent of calls received by SOS can be linked to mental illness, which means that the ambulance service assesses and cares for these patients to a greater extent. The study was carried out through a quantitative survey study, where all employees who were a registered nurse or specialist nurse and worked in the ambulanceservice at Södra Älvsborgs Hospital (SÄS) were considered for inclusion in the study. The collection of the questionnaires took place within the SÄS area, and lasted from the 24th of December 2022 until 1st of March 2023, and all ambulance stations in the SÄS area participated in the study. The nurses filled in the questionnaire with 16 questions after completing the assignment of patients with suspected mental illness. A total of 113 questionnaires were collected and analyzed. The aim of the study was to describe how patients with suspected mental illness were assessed and cared for by nurses in an ambulance in order to detect potential weaknesses and/or strengths. The result showed that the nurse's prehospital assessment of patients with suspected mental illness was not in agreement with the present guidelines within SÄS. A strength was on the other hand that personnel with a higher competence in psychiatry were contacted by the ambulance nurse to a higher extent than previous studies had shown.
|
266 |
Sjuksköterskors handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning : En kritisk incident studie / Nurses' actions to provide care in primary care telephone counseling : A critical incident studyBergström, Henrik January 2023 (has links)
Bakgrund: Inom primärvården är det vanligt att kontakten med den vårdsökande sker genom telefonrådgivningen. Möjligheten för fysiska möten minskar där sjuksköterskor behöver agera vårdande under andra förutsättningar än dem som de tidigare varit vana vid. Detta ställer krav på sjuksköterskornas kompetens och förhållningssätt för att ett vårdande ska främjas inom telefonrådgivningens särskilda förhållanden. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Metod: En kritisk incident teknik (KIT) har använts som metod tillsammans med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Tjugo sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning deltog i denna studien. Resultat: Från analysprocessen framkom ett huvudområde: Handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Huvudområdet byggdes upp av fem kategorier; Förståelse av innebörden (Lyssna, Förstå),Bättre förutsättningar (Anpassningar, Ge tid, Skapa trygghet, Visa respekt, Skapa förtroende), Trygga beslut (Vara trygg, Få återkoppling, Tänka framåt, Ta besluten), Hanterade hinder och motgångar (Hantera egna känslor, Hantera förväntningar) och Gemensamt agerande (Förklara bedömningen, Vara överens, Främja egenansvar, Ge bekräftelse). Resultatet visar på att sjuksköterskorna använder olika handlingar utifrån vad som ska uppnås i samtalet. Konklusion: Sjuksköterskorna uppvisar kunskaper och förmågor att agera vårdande inom telefonrådgivningen. Däremot upplever flera sjuksköterskor rollen som otrygg och krävande vilket efterfrågar vidare forskning i området. / Background: In primary care, it is common for contact with the person seeking care to take place through telephone counselling. The opportunity for physical meetings decreases where nurses need to act as caring under conditions other than what they are previously used to. This places demands on the nurses' competence and approach in order for care to be promoted within the special conditions of telephone counselling. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' actions to act as caregivers within primary care telephone counseling. Method: A critical incident technique (CIT) has been used as a method together with a qualitative approach to answer the purpose. Twenty nurses who work with telephonecounseling participated in this study. Results: From the analysis process, a main area emerged: Actions to act as caregivers within primary care's telephone consultation. The mainarea was made up of five categories; Understanding the meaning (Listen, Understand), Better conditions (Adjustments, Give time, Create security, Show respect, Create trust), Safe decisions (Be safe, Get feedback, Think ahead, Make the decisions), Managed obstacles and setbacks (Manage own feelings, Manage expectations) and Joint action (Explain the assessment, Agree, Promote personal responsibility, Give confirmation). The results show that the nurses use different actions based on what is to be achieved in the conversation. Conclusion: The nurses demonstrate knowledge and abilities to act as caregivers within telephone counseling. However, several nurses experience the role as unsafe and demanding, which calls for further research in the area.
|
267 |
Betydelsen av den vårdande relationen för bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av omvårdnad : En litteraturstudie / The Meaning Of Caring Relationship Among Women With Breast Cancer and Their Experience Of Care : A literature reviewNordin Nilsson, Elisabet, Petermann, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund: Att få en bröstcancerdiagnos innebär för de flesta en omvälvande tid i livet. Som sjuksköterska kan man komma att möta dessa kvinnor i alla vårdsammanhang. Det är därför viktigt att kunna skapa relationer där patientens behov synliggörs. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ för att kunna ge personcentrerad omvårdnad, annars riskerar patienten att bli reducerad till en i mängden vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka på vilket sätt den vårdande relationen har betydelse för patientens upplevelse av omvårdnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik användes och analysen utfördes med Popenoe m.fl. (2021) metod för analys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier: Tillgänglighet (Etablera en relation, Sjuksköterskan som vägledare), Stöd (Sjuksköterskan som stöd, När stödet blir en börda, Att tolka det osagda, Hopp och humor) och Information (Personcentrerad information, Rätt till sanningen). Konklusion: Sjuksköterskan har ett omfattande ansvar i att skapa en relation till patienten där sjuksköterskan ser människan bortom sjukdomen. Genom att vara tillgänglig kan sjuksköterskan anpassa stöd och information till människan som vårdas.
|
268 |
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansmissbruk : Litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Nurse’s experience of caring for patients with substance abuse. : A literature review of qualitative articlesZeric, Sabina, Javarashvili, Tamar January 2023 (has links)
Bakgrund: Patienter med substansmissbruk upplever negativa attityder när de söker vård. Substansmissbruk förekommer i stor utsträckning men det finns fortfarande fördomar och negativa föreställningar om dessa patienter. Sjuksköterskans roll är viktig i mötet med patienter som har substansmissbruk, och med rätt kompetens kan dessa patienter få ett professionellt bemötande när de söker vård. Personcentrerad vård användes som referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansmissbruk inom somatisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PsycInfo. Utifrån Fribergs fem steg analyserades 12 artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att utbildning kring substansmissbruk var bristfällig vilket gjorde det svårt att vårda patienterna. De upplevde att behoven var komplexa och att kompetensen inte räckte till. Oförutsägbarheten bidrog till negativa känslor och fördomar som påverkade sjuksköterskornas medkänsla gentemot patienterna. Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskor och patienter med substansmissbruk präglas av utmaningar på grund av rädsla, osäkerhet och brist på kunskap. Sjuksköterskor behöver fortlöpande utbildning för att kunna ge kvalitativ vård och för att känna trygghet i professionen vid vårdandet av patienter med substansmissbruk. / Background: Patients with substance abuse experience negative attitudes when seeking care. Substance abuse occurs to a large extent, but there are still prejudices and negative beliefs about these patients. The nurse's role is important when dealing with patients who have substance abuse, and with the right skills these patients can receive professional treatment when they seek care. Person-centered care was used as a frame of reference in the literature review. Aim: The aim was to describe nurses' experience of caring for patients with substance abuse in somatic care. Method: Qualitative method with inductive approach was used. Searches were conducted in the databases CINAHL and PsycInfo. A total of 12 articles were analyzed using Friberg's analysis model. Results: The nurses felt that education about addiction was deficient, which made it difficult to care for the patients. They felt that the needs were complex and that the skills were not enough. The unpredictability contributed to negative feelings and prejudices that affected nurses' compassion towards patients. Conclusion: The meeting between nurses and patients with substance abuse is characterized by challenges due to fear, uncertainty and lack of knowledge. Nurses need ongoing training to be able to provide quality care and to feel secure in the profession when caring for patients with substance abuse.
|
269 |
ATT VÅRDA PERSONER MED DEMENSSJUKDOM : En kvalitativ litteraturstudie utifrån sjuksköterskors perspektivLe, Thi Van Anh January 2021 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att demenssjukdom påverkar personer med demenssjukdom på många sätt. Både den verbala och icke-verbala kommunikationsförmågan påverkas och uppfattningen av omvärlden blir annorlunda. Svårigheter att minnas händelser samt att förstå och tolka olika sammanhang uppstår. Att vårda personer med demenssjukdom ställer höga krav på goda kunskaper hos vårdpersonalen. Ett gott samarbete mellan anhöriga och vårdpersonalen är av stor betydelse för en god demensvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman med sex tillhörande subtema framkom i analysen. Det första temat är Utmaningar i vårdandet och det andra temat är Främjande förutsättningar i vårdandet. De två teman beskrivs genom sex subteman; Bristande resurser, Hinder i kommunikationen, Hinder för ett professionellt bemötande, Vårdrelationens betydelse, Yrkeserfarenhetens betydelse och Samarbetets betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid i vårdarbetet, fördjupning av kunskaper inom demensvården via utbildning och ha ett välfungerande samarbete med anhöriga, för att kunna ge en bra vård till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor behöver stöd av ledningen för att kunna hantera utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. / Background: Research shows that dementia affects people with dementia in many ways. Both verbal and non-verbal communication skills are affected and the perception of the outside world becomes different. Difficulties in remembering events and in understanding and interpreting different contexts arise. Caring for people with dementia places high demands on the good knowledge of care staff. Good cooperation between relatives and care staff is of great importance for good dementia care with person-centered care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for people with dementia. Method: A systematic literature study based on twelve qualitative scientific articles. Result: Two themes with six associated subthemes emerged in the analysis. The first theme is Challenges in care and the second theme is Promoting conditions in care. The two themes are described through six subthemes; Lack of resources, Barriers to communication, Barriers to professional treatment, The importance of the care relationship, The importance of professional experience and The importance of collaboration. Conclusion: Nurses need more time in care work, deepening knowledge in dementia care through education and have a well-functioning collaboration with relatives to be able to provide good care to people with dementia. Nurses need the support of management to deal with challenges in the care of people with dementia.
|
270 |
Hur hot och våld kan påverka vårdandet i ambulanssjukvården : ambulanspersonalens upplevelser / How the caring may be affected by threat and violence in ambulance care : the ambulance staff´s experiencesHolmkvist, Melinda, Teneberg, Felicia January 2021 (has links)
Svensk ambulanssjukvård har under de senaste decennierna utvecklats och anses idag bedriva kvalificerad akutsjukvård. Men ambulanssjukvården har en utsatt arbetsmiljö som allt mer utsätts för hot och våld i det vårdande arbetet. Varje patient förtjänar en trygg och säker vård. Syftet var att beskriva hur ambulanspersonal upplever att vårdandet kan påverkas vid hot och våld i ambulanssjukvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt. I denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Varje artikel är kvalitetsgranskad och bedömd enligt bedömningsmall från Sophiahemmet Högskola. Resultatet visar att ambulanspersonal som drabbas av våld upplevde att våldet stundtals kunde leda till försämrad vårdkvalité då situationen upplevdes som stressande. Ambulanspersonalen kände också oro för våld på arbetsplatsen vilket kunde påverka vårdandet. Dessutom upplevde ambulanspersonalen att korrekt träning och utbildning skulle kunna stärka säkerheten och samtidigt resultera i en bättre vårdkontakt. Ambulanspersonal som har utsatts för hot och våld har förändrat sitt beteende och känner sig alltmer rädd och oroad på arbetsplatsen samt arbetar med en ökad försiktighet och misstänksamhet. Effekterna av detta kan leda till en minskad empati mot patienten. Vid situationer där hot och våld är förekommande är det vanligt att vårdandet hamnar i bakgrunden. Slutsatsen visar att situationer där hot och våld förekommer i ambulanssjukvård ökar risken för konsekvenser för vårdandet. Ambulanspersonalens känslor och bemötande påverkas i negativ riktning vilket i sin tur kan leda till att vården påverkas. Ambulanspersonal behöver mer utbildning i hur de ska agera i en hotfull situation där risken för påverkan på vården finns. Avslutningsvis är det av stor vikt att ambulanspersonalen erhåller önskat stöd och eventuell rehabilitering efter en situation där hot och våld utspelats. / Swedish ambulance care has developed during the last decades and today it is considered to provide qualified emergency care. But the ambulance care has an exposed work environment that more often receives threats and violence in the work of care. Every patient deserves safe and secure care. Furthermore, it is important that ambulance staff gets to work in a safe and healthy environment. The purpose was to describe the ambulance staff´s experiences how the caring may be affected by threats and violence in ambulance care. The used method was a literature review. In this literature review 15 scientific articles were included. The articles were collected from the databases Pubmed and Cinahl. Each article was quality reviewed and assessed according to an assessment template from Sophiahemmet University. The result shows that ambulance staff affected by violence experienced that violence sometimes could lead to impaired quality of care when the situation was perceived as stressful. The ambulance staff were also concerned about violence in the workplace, which could affect the caring. In addition, the ambulance staff felt that proper training and education could strengthen safety and at the same time result in better care. Ambulance staff that have been exposed to threat and violence have changed their behavior and feel more scared and concerned at work, they also work with increased caution and suspicion. The effects of violence may lead to reduced empathy towards the patient. In situations where threats and violence occur it is common that the caring ends up in the background. In conclusion, situations where threat and violence occur in ambulance environments increases the risk of negative consequences for the caring. The ambulance staff's feelings and treatment are affected in a negative direction which may lead to influence in the caring. The ambulance staff need more education in how they are supposed to act in a threatening situation when there is a risk of consequences of the caring. Finally, it is important that ambulance staff receives support and possible rehabilitation after a situation that contains threat and violence.
|
Page generated in 0.0545 seconds