<p>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården.</p> / <p> </p><p> </p><p>The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.</p>

<p>The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. </p><p>On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. </p><p>The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.</p>

Detta projekt har varit ett första försök för studenten att använda sig av tjänstedesign i ett verkligt projekt. Problemet har varit att i sjukvården idag finns stora problem med att bakterier och virus som vinterkräksjukan slår ut hela avdelningar som tvingas stänga till stora kostnader. Vinterkräksjukan är högst smittsamt och det räcker med att någon glömmer tvätta händerna ordentligt för att det ska sprida sig på en avdelning. I detta arbete har tjänstedesign metodik använts för ta reda på varför det förekommer smitta på ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vad som kan göras för att förbättra handhygienen och minska risken för smittspridning på ortopedkliniken. Observationer genomfördes på kliniken ur patienters, sjuksköterskors samt läkares perspektiv. Tjänstedesignmetoder som customer journeys och desktop walkthrough användes för att visualisera patienters resor genom kliniken och skapa lösningar ihop med läkare och sjuksköterskor för att skapa möjligheter till bättre handhygien. Resultatet blev ett koncept som ökar synligheten av de handspritstationer som finns samt ett förslag på hur dessa stationer ska placeras ut på kliniken för att ge bästa lättillgänglighet för sjukhuspersonal, patienter och besökare. Namnet ”Att göra en Albin” myntades efter att en fältstudie genomförts på ortopedkliniken utav en av projektets kontaktpersoner på landstinget i Värmland. Litteraturstudier gjordes också på hur tjänstedesign använts i vårdutveckling, både nationellt och internationellt, och hur tjänstedesign kan bidra till en bättre vård. Uppdragsgivare har varit Tomas Edman på Innovationsslussen Vivan. Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet. Projektet var handlett av Monica Jakobsson och Fredrik Thuvander har varit examinator. / This project has been a first attempt by the student to use service design in a real project. The problem was that in the health care today exists big problems due to bacteria and viruses such as winter vomiting disease strikes entire wards and forces the hospitals to close them which in turn causes huge financial loses. Winter vomiting disease is highly contagious and all it takes is someone to forget to wash his or her hands properly for the virus to spread to the entire ward. In this project service design methodology has been used to find out why contagious infections exist on the orthopedic clinic at Central hospital in Karlstad and also what can be done to improve hand hygiene and reduce the risk for further spread of contagious infections at the orthopedic clinic. Observations were made at the clinic from the view of patients, nurses and doctors. Service design methods such as customer journeys and desktop walkthroughs were used to visualize patients’ journeys and create solutions together with doctors and nurses to create the possibilities for better hand hygiene. The result was a concept that increases the visibility of the hand rub stations and a proposition on how these stations shall be positioned at the clinic. The name “To do an Albin” was coined due to the field studies that were done at an orthopedic clinic by one of the projects contacts at Värmland County Council. Research was also made into how service design has been part of health care development both nationally and internationally, and how service design can contribute to better health care. Employer has been Tomas Edman at Innovationsslussen Vivan. The work was made in the course Degree Project for Degree of Bachelor of Science In Innovation and Design Engineering (MSGC12) at the University of Karlstad. Monica Jacobsson has supervised the project and Fredrik Thuvander has been examiner. / Albin Andersson

Bakgrund: Hemlöshet är ett ökande problem i världen och beroende på land så hanteras och uppfattas fenomenet på olika sätt. Olika faktorer påverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer är en utsatt grupp i samhället och hemlösheten påverkar en persons livskvalitet och hälsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstånd som den allmänna befolkningen men i större utsträckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har längre vårdtid än personer som inte är hemlösa. Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hälsosituation och kontakt med vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, där nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Åtta av dessa hade kvalitativ metod och en hade mixad metod. Dessa hämtades från Cinahl Plus with Full Text och PubMed samt hittades genom manuella sökningar efter att studerat tidigare genomförda litteraturöversikter. Studierna analyserades och data kategoriserades in i olika teman. Resultat: Litteraturöversiktens resultat innehåller följande teman; Bemötande, Påverkan på självbild, Behov av vård och Praktiska hinder för kontakt med vården. Litteraturöversiktens resultat visade att hemlösa personer känner sig stigmatiserade samt illa och annorlunda bemötta i mötet med vårdpersonal. Detta hade negativ påverkan på självbild och identitet samt utgjorde ett hinder för att kontakta vården. Hemlösa personer i denna litteraturöversikt beskrev även förslag på förbättringar för hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet ställs emot litteraturöversiktens bakgrund och ytterligare forskning samt diskuteras utifrån konsensusbegreppet hälsa och Antonovskys hälsoteori. / Background: Homelessness is an increasing problem in the world and the phenomenon is perceived and managed in different ways depending on country. Various factors can influence whether a person fall into homelessness and these can be categorized into individual, relational, institutional and structural factors. Homeless people are a vulnerable group in the society and homelessness affect a person's quality of life and health. Homeless people have similar medical conditions as the general population but to a greater extent and are at greater risk of dying prematurely. Additionally, homeless people often seek emergency rooms and have a longer hospital stay than people whom are not homeless. Aim: To describe adult homeless persons experiences of their health status and contact with health care. Method: A literature review was conducted, where nine original scientific studies were reviewed. Eight of these used a qualitative method and one used a mixed method. The studies were taken from Cinahl Plus with Full Text, PubMed and through manual searches. The studies were analysed and the data were categorized into different themes. Results: The result in the literature review generated four themes: Response, Impact on self-image, The need for care and Practical obstacles for contact with health services. The result in this literature review shows that homeless people feel stigmatized and are treated different in the meeting with health care professionals. These aspects had a negative impact on self-image and identity as well as being obstacles for contacting health care. Homeless people in this literature review described some suggestions for improvements in health care. Discussions: The result is compared to the background of this literature review and other academical articles. The result is further discussed in relation to the consensus concept of health and Antonovsky´s theory of health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till vården där patienterna kommer att möta sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskornas upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och två subkategorier skapades. Första huvudkategorin var kunskapens betydelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser av kunskapens betydelse och negativa upplevelser av kunskapens betydelse. Andra huvudkategorin var upplevda yrkesroll i mötet av patienter med psykisk ohälsa. Tredje huvudkategorin var upplevda känslor i mötet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser och negativa upplevelser. Diskussion: Fynd i huvudkategorierna som diskuterades var sjuksköterskornas bristande kunskap och kompetens leder till att patienter med psykisk ohälsa inte erbjuds den vård de har rätt till. Okunskapen kan leda till rädsla för det okända och en känsla av att psykiatrin inte är en del av allmänsjuksköterskornas ansvar. / Background: Mental health illness is common within the Swedish population and is considered an endemic disease. People with mental health illness can suffer from psychological or physical issues and will turn to the health care system, where they will meet nurses. Aim: Shed light on nurses’ experiences of encountering patients with mental health illness in health care facilities. Method: A literature review based on eight qualitative studies. Result: Three main categories and two subcategories were created. The first main category was the importance of education in the encounter with patients with mental health illness with positive experiences in regards to the importance of education and negative experiences in regards to the importance of education as subcategories. The second main category was perceived professional role in the encounter with patients with mental health illness. The third main category was perceived feelings in the encounter with patients with mental illness. The subcategories were positive experiences and negative experiences. Discussion: Findings in the main categories were discussed, where the nurses' lack of knowledge and skills are evident. This means that patients with mental health illness are not cared for in a way they should. The lack of knowledge can lead to fear of the unknown as well as feeling like psychiatry isn't a part of the general nurses’ responsibility.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett stort folkhälsoproblem och antalet sexuella övergrepp på kvinnor fortsätter att öka. Sexuella övergrepp kan leda till ohälsosamma konsekvenser och ett lidande för de utsatta. Syfte: Beskriva hur kvinnor upplever vården efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp och beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.       Metod: Designen till denna litteraturstudie är deskriptiv design och 10 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i studien. Huvudresultat: Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever både positiva och negativa erfarenheter av vården. Flera kvinnor upplevde att vårdpersonalen var närvarande, respektfulla och förklarade utförligt hur alla moment i undersökningen skulle ske. Vissa kvinnor tyckte att undersökningen var väldigt jobbig och traumatiserande. Brist på information från personalen resulterade i förvirring och känslan av att inte ha någon kontroll över situationen, samtidigt som tydliga förklaringar av undersökningen ledde till trygghetskänslor. Många kvinnor beskrev vikten av sjuksköterskans närvaro under vårdkontakten och hur betydelsefull den var för deras tillfrisknande. Vid granskning av undersökningsgrupperna i artiklarna redovisades åldern på deltagarna genom medelålder och åldersintervaller, samt att kvinnorna hade blivit utsatta för olika sexuella övergrepp som våldtäkter och våld. Slutsats: Sexuella övergrepp leder ofta till känslor av rädsla, ångest och isolering och andra ohälsosamma konsekvenser. Sjuksköterskans närvaro och stöd är av stor betydelse för kvinnorna och deras välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskan möter dessa kvinnor med respekt och empati. I omvårdnaden av de utsatta kvinnorna bör sjuksköterskan arbeta med ett professionellt förhållningssätt och anpassa vården för varje individ. / Background: Sexual assault is a major public health problem and the rate of sexual assault on women continues to increase. Sexual assault can lead to unhealthy consequences and suffering for those involved. Aim: To describe how women experience the healthcare after sexual assault and to describe the study groups in the included studies. Method: The study´s design is a descriptive design and 10 scientific articles with both qualitative and quantitative approach have been used. Main Results: Women who have survived sexual assault, experience both positive and negative experiences of healthcare. Several women perceived that healthcare staff were present, respectful and explained in detail all the procedures of the medical forensic examination. Some women thought that the examination was very hurtful and traumatizing. Lack of information from staff members lead to confusion and feelings of having no control over the situation, and well-informed and clear explanations of the examination lead to feelings of safety. Many women described the importance of the nurse’s attendance during care and how significant it was for their recovery. In the study groups the ages of the participants are demonstrated as average age and age range. The women had been exposed to different types of sexual assault, like rape and violence. Conclusion: Sexual assault often leads to feelings of fear, anxiety and isolation and other unhealthy consequences. The presence of the nurse and their support are of great importance to the women and their well-being. It's important that the nurse meets these women with respect and empathy. In care of these women who have been sexually assaulted, the nurse should work with a professional approach and adapt the care of each individual.

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.

Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste cancerdödsorsaken bland kvinnor i världen. Cancern påverkar mer än bröstet som vävnad, kvinnor påverkas också psykologiskt exempelvis självbild och den sexuella identiteten. Sjuksköterskor har en viktig roll för patienter genom att ge stöd, undervisning och hjälp med lindring av lidande. Stöd från familjen har positiv effekt på cancerdrabbades mentala hälsa och kan hjälpa den drabbade att fortsätta att kämpa. Som cancerdrabbad kvinna kan det vara svårt att få jobbet, ekonomin och familjen att fungera. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier analyserad med en manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det fanns brister inom vården gällande kommunikation, stöd och bemötande från vårdpersonalen. Alla kvinnor med bröstcancer upplevde ångest, isolering och oro. Stöd fråm familj och änhorig var viktig. Upplevelsen av kroppens förandring var olika och påverkade kvinnorna olika, en del tyckte det var jobbigt att bli av med håret och brösten medan vissa andra var opåverkade av kroppsförändringar. Slutsats: Kvinnornas känslor kring sin identitet var olika för alla kvinnorna och vården har brister och det behövs mer stöd till kvinnorna och deras familjer.

Bakgrund: Utmattningssyndrom innebär att en individ får olika kroppsliga och psykiska besvär till följd av en långvarig stress. Kroppen börjar då efter en tid att stänga av och personen i fråga har då svårt att klara av sin vardag. Vägen tillbaka från sjukdomen är lång. I bakgrunden beskrivs vad som händer i kroppen, riskfaktorer för att drabbas samt fakta kring copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier som kananvändas, för att effektivisera patientens vägtillbaka från ett utmattningssyndrom. Metod:Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv ansats som baseras på fem självbiografier som har analyserats med Lundman och Hällgren-Granheims (2012. s. 194) manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra olika kategorier vilka var: Undvikande-problemfokuserad-känslofokuserad samt långsiktig coping. Undervarje underkategori framgick olika copingstrategieri form av fysisk aktivitet, avslappning, medicinering, sjukskrivning, med mera. Dessa kunde underlätta vägen tillbaka från utmattningssyndrom. Slutsats: Utmattningssyndrom är en sjukdom som kräver lång rehabilitering och mycket vila. Med hjälp av olika strategier kan vägen tillbaka effektiviseras. Viktigt att tänka på att alla strategier är individuella.