Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som utlöser inflammation på en eller flera delar av kvinnans könsorgan. Vanliga symtom för endometrios är buksmärta, bäckensmärta och samlagssmärta. Symtomdebut är varierande, dock finns det studier som tyder på att symtom uppkommit redan i tonåren. Vid endometrios är det vanligt med hormonell behandling och i vissa fall även indicerat med operativ behandling. I dag är kunskap kring endometrios försummad och det förekommer felaktigt dragna slutsatser kring orsak till sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios. Metod: Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnor med endometrios hade nedsatt livskvalitet i olika kontext, därefter identifierades subkategorier som beskrev i vilken kontext kvinnor hade nedsatt livskvalitet i. Subkategorier som identifierades var: Relationer - Partnerskap, Familj och vänner, Social isolering, Fertilitet, Åldersrelaterad påverkan, Det vardagliga livet, Kunskapsluckor i vården, Informationsöverföring och Försening av diagnos. Orsaken till den nedsatta livskvaliteten och det som genomsyrade subkategorierna var huvudsakligen smärta av olika typer. Konklusion: Mycket talar för att kvinnor med endometrios har en nedsatt livskvalitet jämfört med kvinnor som inte lider av sjukdomen. Den nedsatta livskvaliteten kan ofta kopplas till en okunskap gällande sjukdomen inom vårdpersonal eller att man som vårdpersonal inte är uppmärksam på symtom hos dessa kvinnor som i förlängningen leder till en nedsatt livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic disease which causes episodes of inflammation in women’s genital- and reproductive organs. The most common symptoms in women with endometriosis are abdominal pain, pelvic pain and pain during intercourse. The debute of symptoms vary, but several studies claim that symptoms often occur during adolescence. Hormone treatment is often used in women with endometriosis and in other cases surgical treatment is indicated. Today, knowledge about endometriosis is neglected and there are incorrect conclusions about the cause of the disease. Aim: To describe women's experiences of quality of life in correlation to endometriosis. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Women with endometriosis had reduced quality of life in different contexts, thereafter subcategories were identified that described in which context women had reduced quality of life in. Subcategories identified were: Relationships – Partnerships and Family, Social Isolation, Fertility, Age-related impact, Everyday life, Gaps of knowledge in health care, Transmission of information and Delay of diagnosis. The reason for the reduced quality of life and what permeated the subcategories was mainly pain of different types. Conclusion: Much speaks for that women with endometriosis have a lower quality of life compared to women who do not suffer from the disease. The reduced quality of life can often be linked to a lack of knowledge about the illness for health care professionals or that as a health care professional, you are not aware of the symptoms of these women which, in the long run, lead to a reduced quality of life.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.

Bakgrund: Vården i samband med barnafödande ser olika ut på olika håll i världen. Dock är behovet av ett bra stöd universellt och beskrivs därför som en av barnmorskans centrala arbetsuppgifter. Ett bra stöd har en stor inverkan på kvinnans och barnets hälsa samt på främjandet av förlossningsprogressen. Trots detta känner många kvinnor att stödet under förlossningen varit dåligt och påverkat deras förlossningsupplevelse negativt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att granska och beskriva hur en barnmorska kan ge adekvat stöd för den födande under förlossningsarbetet.  Metod: Systematisk litteraturstudie med 26 inkluderade vetenskapliga originalartiklar Resultat: De fyra teman som identifieras i studien var barnmorskans emotionella och praktiska stöd, barnmorskans verbala stöd, god relation mellan paret och barnmorskan samt barnmorskans närvaro. Resultatet av denna litteraturstudie visar på att barnmorskans stöd under förlossningen består av både emotionell, praktisk och verbal stöttning av kvinnan. För att detta ska vara möjligt behöver barnmorskan skapa en god relation till kvinnan och hennes familj samt vara närvarande under förlossningen.  Slutsats: Eftersom barnmorskans stöd till den födande är viktigt då den har en stor inverkan på förlossningsprogressen och förlossningsupplevelsen bidrar studien med viktig kunskap om hur ett adekvat stöd kan ges. Resultatet visade att barnmorskan bör stötta kvinnan emotionellt samt stärka henne genom att praktiskt och verbalt stödja henne genom förlossningen. Barnmorskor bör använda denna kunskap för att på ett adekvat sätt stödja paret under födandet och på så sätt främja en god förlossningsvård.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2]. Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar. En enkätundersökning utfördes för att få kunskap om vårdens åsikter gällande kommunikation, störningar och evakuering av verksamhet. Med detta som underlag genomfördes analysering som resulterade i åtgärdsförslag för reducering av vårdens upplevda störningar. Analysen visade att vården upplevt flera störningar från byggnationerna, störst påverkan hade buller och vibrationer. Vårdens inställning och förståelse till byggnationerna var god. God informering via flera kommunikationskanaler ligger till grund för detta. Vidare utveckling av kommunikationskanalerna skulle reducera den upplevda störningen. / Disturbances such as dust, noise and vibrations occur in all construction work. This creates problems in the construction of hospitals with ongoing activities. The hospitals in Stockholm do not meet society's growing need for health care. Huge investments are therefore made to rehabilitate the hospitals, Södertälje Hospital is the first to be modernized [2]. This thesis investigates the perceived disturbances that healthcare personnel experience at Södertälje hospital and what Locum and Södertälje Sjukhus AB do to reduce them. Observations, meetings and literature studies were conducted to gather information about Södertälje Hospital, Locum and construction-related disturbances. A survey was conducted to gain knowledge about the opinions of healthcare personnel regarding communication, disturbances and evacuation operations. An analysis was conducted on this basis, which resulted in proposed measures for reducing perceived disturbance by healthcare. The analysis showed that the healthcare experienced several disturbances from construction work, noise and vibrations had the greatest impact. Personnel’s attitude and understanding to the construction work was good. Good informing shared through multiple communication channels is the basis for this. Further development of communication channels would reduce the perceived disturbance.

Problemformulering: En stor andel av all vårdpersonal har utsatts för psykiskt eller fysiskt våld under sina arbetsliv och akutmottagningar är en av miljöerna där arbetsplatsvåldet är ett utbrett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier lyfter att forskning behövs på lokal nivå i syfte att få en ökad förståelse för anledningen till våldet samt för att kunna utveckla ett preventivt arbete anpassat efter de lokala behoven.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på allmänna akutmottagningar i Mellansverige, beskriva eventuella samband mellan förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes som studiedesign. Urvalet var ett obundet slumpmässigt urval och innefattade sammanlagt 136 anställda. Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät och 67 valde att besvara enkäten. Deskriptiv analys och korrelationsanalyser genomfördes för att besvara syftet.  Resultat: Närmare 40 procent av sjuksköterskorna och cirka 67 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld på sin nuvarande arbetsplats. 32 procent av sjuksköterskorna och 56 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld det senaste året. En tredjedel av sjuksköterskorna och undersköterskorna hade bevittnat fysiskt våld det senaste året. 66 procent av sjuksköterskorna och 93 procent av undersköterskorna hade någon gång utsatts för psykiskt våld. Under det senaste året hade 58 procent av sjuksköterskorna och 67 procent av undersköterskorna utsatts för psykiskt våld. Majoriteten hade bevittnat psykiskt våld det senaste året. Inga statistiskt signifikanta samband mellan förekomst av våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet kunde observeras i denna studie.  Slutsats: Resultatet ger en regional bild över förekomst av fysiskt och psykiskt våld riktat mot sjuksköterskor och undersköterskor samt indikerar en viss tendens att det kan finnas andra riskfaktorer i akutmottagningars arbetsmiljön och vid interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare som är av större betydelse för att förstå anledningen till det ökade våldet i syfte att framställa effektiva våldsförebyggande åtgärder. / Aim: The aim was to investigate the prevalence of violence among physicians, nurses and assistant nurses in general emergency departments in Central Sweden, describe possible correlations between the prevalence of physical and psychological violence and gender and years of work experience.  Method: A cross-sectional study was used as the study design. A randomized sample was used and included a total of 136 employees. A web survey was used.  Results: The prevalence of violence was high among nurses. Almost half of the nurses and 67 percent of the assistant nurses had been subjected to physical violence and 66 percent of the nurses and 93 percent of the assistant nurses had been subjected to psychological violence. No correlations between the prevalence of violence and gender and years of work experience were observed in this study. Conclusion: This gives a status report of violence against nurses and assistant nurses and indicate tendencies that there are other risk factors in the emergency room's work environment and between caregivers and caretakers that are important to understand in order to produce effective violence prevention measures.

Denna studie undersöker fördelarna, utmaningarna och etiska konsekvenserna av att använda sociala robotar i vården, som uppfattas av vårdpersonal och allmänheten. Syftet är att utvärdera acceptansen och integrationen av sociala robotar genom att ta itu med båda intressenternas problem och krav. Med fokus på robotar som Pepper och Paro, utforskar studien deras potentiella fördelar och utmaningar inom hälsovårdsmiljöer. Den undersöker också de etiska aspekter som bör vägleda deras utformning och implementering, såväl som de nödvändiga tekniska förutsättningarna för framgångsrik implementering. Resultaten pekar på fördelar såsom avlastning från administrativa uppgifter, ökad effektivitet, och förbättrad patientvård med stöd för emotionellt välbefinnande. Utmaningar inkluderar nödvändig utbildning för vårdpersonal, tekniska risker och svårigheten att helt ersätta mänsklig interaktion. Dessutom att bygga förtroende för dessa robotar genom transparent kommunikation om deras roller och begränsningar är avgörande för deras acceptans. Vi har identifierat viktiga riktlinjer för en ansvarsfull användning av sociala robotar inom vården: 1. Integritet och Dataskydd 2. Säkerhet 3. Autonomi och Delaktighet 4. Mänsklig Värdighet 5. Samtycke När det gäller funktionalitet är tillförlitlighet och användarvänlighet avgörande. Robotar bör fungera korrekt, minimera tekniska problem, för att leverera tillförlitliga resultat. Användarvänlighet, inklusive intuitiva gränssnitt, är avgörande för sömlösa interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och robotar. Dessutom är säkerhetsaspekter avgörande för säker implementering. Att integrera robusta säkerhetsfunktioner och skydda mot cyberhot och obehörig åtkomst till patientinformation är nyckelprioriteringar. Integration med befintliga hälso- och sjukvårdsprocesser och system bör vara smidig för att minimera störningar och säkerställa kompatibilitet. Genom att ta itu med etiska, funktionella och säkerhetsaspekter kan sociala robotar effektivt sättas in i vården, förbättra patientvården och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal. Den här forskningen ger insikter i de potentiella fördelarna och utmaningarna med implementering av sociala robotar i vården, och informerar utvecklingen av en genomtänkt strategi för deras ansvarsfulla användning. / This study explores the benefits, challenges, and ethical consequences of using social robots in healthcare, as perceived by healthcare professionals and the general public. The aim is to assess the acceptance and integration of social robots by addressing the concerns and requirements of both stakeholders. Focusing on robots like Pepper and Paro, the study investigates their potential advantages and challenges in healthcare environments. It also examines the ethical aspects that should guide their design and implementation, as well as the necessary technical prerequisites for successful implementation. The results indicate advantages such as relief from administrative tasks, increased efficiency, and improved patient care with support for emotional well-being. Challenges include the need for training healthcare staff, technical risks, and the difficulty of fully replacing human interaction. Furthermore, building trust in these robots through transparent communication about their roles and limitations is crucial for their acceptance. We have identified key guidelines for responsible use of social robots in healthcare: 1. Privacy and Data Protection 2. Security 3. Autonomy and Participation 4. Human Dignity 5. Consent Regarding functionality, reliability and user-friendliness are critical. Robots should operate correctly, minimize technical issues, and deliver reliable results. User-friendliness, including intuitive interfaces, is essential for seamless interactions between healthcare professionals, patients, and robots. Additionally, security aspects are crucial for safe implementation. Integrating robust security features and protecting against cybersecurity threats and unauthorized access to patient information are top priorities. Integration with existing healthcare processes and systems should be smooth to minimize disruptions and ensure compatibility. By addressing ethical, functional, and security aspects, social robots can be effectively deployed in healthcare, improving patient care and enhancing the working environment for healthcare professionals. This research provides insights into the potential benefits and challenges of implementing social robots in healthcare and informs the development of a thoughtful strategy for their responsible use.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som kan leda till inflammationer vilket kan orsaka stor smärta och påverka fertiliteten. Endometrieliknande vävnad växer och blöder utanför livmodern och det bildas ärrvävnad, sammanväxningar samt cystor. Var tionde fertil kvinna i världen lever idag med sjukdomen men mörkertalet är antagligen stort då det tar många år att få en endometriosdiagnos ställd. Detta visar att vårdpersonal möter dessa kvinnor under långa perioder.  Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av sjukvårdens bemötande bland kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar analyserades med tematisk analys. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett huvudtema; Att inte bli tagen på allvar med undertema; Avsaknad av kunskap och kompetens, Normalisering av smärta och Fördröjd diagnos samt Att bli misstrodd. Resultatet beskriver kvinnornas upplevelse av vårdens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker att de upplever en bristande kunskap och normalisering av sjukdomen från vården och därmed fördröjd diagnostisering. Detta leder till ett stort lidande vilket påverkar kvinnornas livskvalitet negativt. Okunskapen om sjukdomen är stor både i vården och i samhället. Framtida forskning för utökad kunskap och kännedom i vården behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that can lead to inflammation, which can cause great pain and affect fertility. Endometrial like tissue grow and bleeds outside the uterus, causing scar tissue, adhesions and cysts to form. One in ten fertile women in the world live with the disease today, but the hidden statistics is probably large as it takes many years to diagnose endometriosis. This points to the fact that healthcare professionals meet these women for long periods of time. Aim: The aim is to describe the experience of healthcare treatment among women with endometriosis. Method: A literature review based on eight qualitative articles was analyzed using thematic analysis. Result: The data analysis resulted in one main theme; Not being taken seriously with sub-themes; Lack of knowledge and competence, Normalization of pain, Delayed diagnosis and To be distrusted. The result describe how these women experience the treatment of their health care giver.  Conclusion: The women express that they experience a lack of knowledge and normalization of symptoms surrounding the disease from healthcare, causing delayed diagnosis. This leads to great suffering, which negatively affects the women's quality of life. Ignorance about the disease is great both in healthcare and in society at large. Expanded knowledge of understanding in care is needed.

Bakgrund Cirka fem procent av alla gravida kvinnor i världen konsumerar en eller flera beroendeframkallande substanser idag. Ett växande bekymmer är den snabba ökningen av opioidmissbruk under graviditet, vilket inte bara har en negativ inverkan på kvinnan utan även kan leda till olika skador på fostret. Individer med substansbrukssyndrom upplever frekvent stigmatisering relaterat till sitt beroende. Kvinnor representerar omkring 30 procent av alla personer som erhåller vård för narkotikarelaterade problem i Sverige, och dödsfallen bland dessa kvinnor ökar betydligt. Personcentrerad vård skall utgå från att se personen bakom diagnosen eller sjukdomen och erbjuda ett empatiskt förhållningssätt. Trots detta utgör den otillräckliga vården ett hinder för kvinnor med substansmissbruk under graviditet. Syfte Beskriva hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Metod Detta arbete är en icke-systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar, som genom en integrerad dataanalys presenteras i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att få fram artiklar kopplade till det valda ämnet. Klassificering och kvalitetsbedömning gjordes med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Resultat Resultatet har sammanställts i fem huvudkategorier: Upplevelser av bemötande, Upplevelser av stigmatisering, Upplevelser av behandling, Att söka vård och Identifierade behov: Kunskap och kommunikation. Resultatet påvisar att gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever att mötet med vården präglas av stigmatisering, otillräcklig behandling och kunskapsbrist. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Resultatet indikerar att mötet mellan dessa gravida kvinnor och vården ofta är präglat av stigmatisering och diskriminering på grund av deras aktiva bruk av substanser. Många erhåller otillräcklig smärtlindring under förlossning. Resultatet belyser även behovet av ökad kunskap och förbättrad kommunikation inom hälso- och sjukvården. Positiva upplevelser var inte enbart relaterade till vårdpersonalens specialisering, utan snarare till närvarande och fördomsfria vårdgivare som ingav känslan av trygghet. / Background  Approximately five percent of all pregnant women worldwide are currently consuming one or more addictive substances. A growing concern is the rapid increase in opioid abuse during pregnancies, which not only negatively affects the woman but can also lead to various harms to the fetus. Individuals with substance use disorder often experience stigmatization related to their addiction even in the context of healthcare visits. Women constitute about 30 percent of all individuals receiving care for drug-related problems in Sweden, and fatalities among these women are increasing significantly. Person-centered care should recognize the person behind the diagnosis or illness and offer an empathetic approach. Despite this, the inadequate care becomes a barrier for women with substance use during pregnancy.  Aim To describe how pregnant women with substance use disorder experience encounters with healthcare.  Method  This is a non-systematic literature review with ten scientific original articles, which were selected and presented in the results, through an integrated data analysis. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve articles related to the chosen topic. Classification and quality assessment were performed using Sophiahemmet University’s modified assessment criteria model.  Results  The results obtained after the analysis of the ten scientific articles have been compiled into five main categories: Experiences of reception, Experiences of stigmatization, Experiences of treatment, Seeking care, and Identified needs: Knowledge and communication. The results indicate that pregnant women with substance use disorders perceive encounters with healthcare characterized by stigmatization, inadequate treatment and lack of knowledge.  Conclusions  This literature review emphasizes how pregnant women with substance use disorders experience encounters with healthcare. The results indicate that the interaction between these pregnant women and healthcare is often characterized by stigma and discrimination due to their active substance use. A significant number of these women do not receive sufficient pain relief during childbirth. The findings underscore the necessity for increased knowledge and improved communication within healthcare. Positive experiences were not solely related to the specialization of healthcare professionals but rather to the presence of a nonjudgmental healthcare provider who instilled a sense of security.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.