AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik. En intervjuguide med halvöppna, delvis strukturerade frågor användes för att bättre fånga informanternas uppfattning. Resultat: Föräldrarna upplevde ett positivt möte med personalen på barnhabiliteringen och barnakuten på ett sjukhus i en större stad i södra Sverige. Här fungerade kommunikationen, kunskapen och bemötandet. Föräldrarna upplevde dock att mötet på övriga vårdinrättningar var mindre bra. Här fanns en avsaknad på kunskap, kommunikation och positivt bemötande. Väntetiderna upplevde föräldrarna var det största dilemmat i mötet med vården. Slutsats: På barnhabiliteringen och barnakuten innehar sjuksköterskorna och den övriga vårdpersonalen den nödvändiga kompetensen för att bemöta dessa dysfunktionella barn och ungdomar. Däremot upplever föräldrarna en bristande kunskap bland sjuksköterskorna och annan vårdpersonal på andra vårdinrättningar såsom vårdcentraler, övriga mottagningar och vårdavdelningar. / People with autism have difficulty with communicate their thoughts, feelings and physical sensations in a way that is easy for others to understand. Approximately 1 in 150 children and adolescents have some sort of autism resembled condition. The aim: The study aims to investigate the parents of children with autism and their healthcare experiences. Method: The project was undertaken as an empirical study, using a phenomenographic research approach. Parents of children with autism spectrum where interviewed through traditional interview techniques. An interview guide with semi-open, semi-structured questions were used to better capture their experiences. Result: Parents felt positive about their meetings with staff at the children’s habilitation clinic and the children’s emergency wards at a hospital in a major city in southern Sweden. Communication, understanding and treatment worked. However the parents felt that encounters with staff at other healthcare facilities were not as good. Here was a lack of knowledge, communication and postive feedback. Parents felt that waiting times was the biggest dilemma in healthcare. Conclusion: In the children’s habilitation clinic and children’s emergency wards, nurses and other health professionals holds the skills necessary to address the special needs of children and adolescents with autism resembled conditions. Parents experienced a lack of knowledge among nurses and other healthcare professionals at general healthcare facilities such as local health clinics and the general hospital wards.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning grundar sig i en mångtusenårig kulturell sed och praktiseras än idag. Det innebär att en viss del eller hela kvinnans yttre könsorgan tas bort. Oftast grundar det sig i gamla traditioner, religiösa eller icke-medicinska skäl. Cirka 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara drabbade och flera är i riskzonen av att drabbas. I Afrika, Mellanöstern och Asien är proceduren normaliserad i vissa områden. Könsstympningen ger tillstötande svårigheter och medför allvarliga komplikationer som är livslånga och livsfarliga.   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av vården hos könsstympade kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio artiklar. Artikelsökningar har gjorts med hjälp av databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar valdes. Artiklarna sammanfattades och analyserades utifrån Fribergs metod.    Resultat: Resultatet utifrån tre teman visade att kvinnorna upplevde stigmatisering, bristande bemötande och kompetens om ämnesområdet hos vårdpersonalen. Dock var en del nöjda över vården de fått.  Slutsats: Det finns fortfarande betydligt lite forskning om detta ämnesområde. I studierna framkom det att kvinnorna uppfattade otrevligt bemötande på grund av olika anledningar på vårdplatserna de besökt. Det visades också att sjuksköterskor saknar kunskap och kulturkompetens om könsstympning. / Background: Female genital mutilation is based on a millennial cultural practice and is still practiced today. This means that a certain part or all of the woman's external genitalia are removed. It’s usually based on old traditions, religious or non-medical reasons. Approximately 200 million women and girls are estimated to be affected and several are at risk of being affected. In Africa, the Middle East and Asia, the procedure is normalized in some areas. Genital mutilation causes adjacent difficulties and causes severe complications that are lifelong and life-threatening. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences of care in women with genital mutilation.   Method: A literature review was conducted with the help of ten articles. Article searches have been made using the databases, Cinahl Complete and Pubmed. Eight qualitative articles and two quantitative articles were selected. The articles were summarized and analyzed based on Friberg’s method.   Results: The results based on three themes showed that the women experienced stigma, lack of treatment and competence about the subject area among the care staff. However, some were satisfied with the care they received. Conclusion: There is still very little research on this subject. The studies showed that the women perceived unpleasant treatment due to various reasons in the care places they visited. It was also shown that nurses still lack knowledge and cultural competence about genital mutilation.

Bakgrund: Depressions- och ångestsyndrom är de vanligaste förekommande psykiska sjukdomarna och leder i stor utsträckning till sjukskrivningar. Patientgruppen utgör en stor del av samhället, samt är en vårdsökande grupp som kommer påträffas inom alla instanser av vården. Det finns en stark korrelation mellan ångest och depression samt fysisk sjukdom, vilket innebär att patientgruppen blir allt vanligare förekommande inom vården. För att kunna förbättra vården blir det därför av stor vikt att förstå vård-upplevelsen utifrån patientens perspektiv. Syfte: att beskriva patienters erfarenheter av faktorer som påverkar vården vid depressions och/eller ångestsyndrom. Metod: En litteraturöversikt över elva artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: copingstrategier som bidragande faktorer, faktorer som patienten upplever främjar vården, faktorer som patienten upplever försvårar vården, stigmatiseringens konsekvenser för vården, attityder till läkemedelsbehandling av depressions- och ångestsyndrom samt hur patientens självbild påverkar vården. Resultatet redovisar att patienters erfarenheter av försvårande faktorer förekom i större utsträckning än främjande. Erfarenheter som framträdde var bristande bemötande, brister i organisationen, okunskap kring sjukdomsbild samt hur stigmatiseringen påverkar patienten och dennes självbild. Erfarenheter av främjande aspekter var familj och anhöriga som stödjande samt deras eller den egna individens tidigare positiva erfarenheter av vården. Slutsats: Personcentrerad vård kan både underlätta vård och öka följsamheten för denna patientgrupp. För att uppnå en god omvårdnad behöver det etableras en förtroendefull och fördomsfri relation mellan sjuksköterska och patient. Med en personcentrerad omvårdnad stärks patientsäkerheten och sjuksköterskan skapar lättare en förtroendefull relation med patienten. / Background: Depressive and anxiety disorder are the most common mental illnesses and largely contribute to sick leave. The patient group constitutes a large part of society and is a care-seeking group that will be encountered in all instances of healthcare. There is a strong correlation between anxiety and depression as well as physical illness, this means that the patient group is becoming increasingly common in healthcare. To improve care, it is therefore of great importance to understand the care-experience from the patient's perspective. Aim: Where to describe patients' experiences of factors that influence care for depressive and/or anxiety disorders. Method: A literature review of eleven articles with a qualitative approach was carried out. Results: Six main categories were identified: coping strategies as contributing factors, factors that the patient perceives as promoting care, factors that the patient perceives as making care more difficult, the consequences of stigma for care, attitudes to drug treatment of depressive and anxiety disorder, and how the patient's self-image affects care. The results report overall on patients' experiences of care where inhibiting factors occur to a greater extent than promoting factors. Experiences that emerged were deficient treatment in healthcare, shortcomings in the organization, unenlightenment about the clinical characteristics of the disease and how the stigma affects the patient and their self-image. Experiences of enablers were family and relatives as motivators as well as their or the individual's own previous positive experiences of care. Conclusion: Person-centred care can both facilitate care and increase adherence for this patient group. To achieve good nursing care a trustful and unprejudiced relationship between the nurse and patient needs to be established. With person-centred nursing care, patient safety is strengthened, and the nurse creates a trusting relationship with the patient more easily.

Syftet med studien är att undersöka svensk vårdpersonals tankar och attityder inför ett potentiellt införande av anmälningsplikt mot papperslösa. Studien handlar därtill om hur vårdpersonal och papperslösa patienter kan påverkas av anmälningsplikt i hälso-och sjukvården. Undersökningen är utförd på fem yrkesverksamma vårdgivare, bestående av tre sjuksköterskor, en barnmorska och en undersköterska. Studien har en explorativ induktiv ansats där fokusgruppsdiskussion har använts som metod. Materialet från fokusgruppen har analyserats med en riktad innehållsanalys utifrån kategorierna: Rädsla inför att söka vård, etiska dilemman, patientrelation samt vårdprofessionen och yrkesroll. Undersökningens kanske viktigaste resultat är att vårdpersonalen samt tidigare forskning befarar att en redan utsatt målgrupps tillgänglighet till vård kan förhindras. Studien visar på att ett införande av anmälningsplikt skulle kunna avskräcka fler papperslösa från att våga söka vård samt riskera gå längre med hälsobesvär. Resultatet i undersökningen tyder på att förtroendet mellan patient och vårdgivare riskeras äventyras, vilket i sin tur antas drabba vårdkvalitén. I studien dras slutsatsen att vårdpersonal påpekar att det kan ställas inför ett etiskt dilemma om anmälningsplikt införs i vården, då förslaget om anmälningsplikt mot papperslösa går emot deras etiska riktlinjer.

Bakgrund Perimenopaus är en period som kvinnan genomgår innan hon når menopaus, även kallat klimakteriet. Perimenopausen kan innebära många besvärliga symtom, psykiska såväl som fysiska, vilket påverkar kvinnans livskvalité. Många kvinnor har otillräcklig kunskap gällande perimenopaus och dess symtom, men även vart man söker vård, stöd och råd samt upplever kvinnorna att ämnet sällan diskuteras. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Metod Metod av studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga originalartiklar. Av dessa var nio av kvalitativ design, tre av kvantitativ design samt en tvärsnittsstudie. Artiklarna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med användning av en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i form av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier, som formades utifrån resultatets huvudfynd. Utifrån huvudkategorierna Erfarenhet av vården och Upplevelse av behandling beskrivs kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Slutsats Kvinnorna upplevde även variation i kunskapen hos vårdpersonal och kände att de inte fått tillräcklig information från vården, vilket fick många kvinnor att känna sig dåligt förberedda inför denna period. Det var av stor betydelse förutsatt att kvinnorna med perimenopaussymtom blev bemötta med förståelse för de besvär som kan upplevas. Ett bra bemötande samt en god relation till sin vårdgivare ledde till minskade symtom och besvär hos kvinnorna. / Background Perimenopause is the period before a woman reach menopause. This period can cause several distressing symptoms, both psychological and physical, which affects women’s quality of life. A large number of women lack knowledge about perimenopause and its symptoms, but also where to seek care, advice and support. Additionally, women also felt that this topic is infrequently discussed. Aim The aim was to describe women’s experiences of health care during perimenopausal symptoms. Method The method used in this study was a literature review with a result based on 13 original scientific articles. We used 9 qualitative design, three quantitative study’s and one cross sectional study. The articles were obtained from the databases CINAHL and PubMed. The articles have been reviewed in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis. Further, the data analysis was accomplished with an integrated analysis model. Results The result of this literature review was formed into two main categories with associated subcategories, which were formed after the main findings in the result. Women’s experiences of healthcare regarding perimenopausal symptoms are described under the main categories Experience of health care and Experience of treatment. Conclusions It was of great significance that women with perimenopausal symptoms were treated with an understanding of the distressing problems they might experience. Providing the patience with a good treatment in addition to the patient having a good relationship with its healthcare provider led to a decrease in symptoms and discomfort for the women. Additionally, women also felt that health professionals' knowledge varied and that they had not received enough information from the health service about menopause and its symptoms, causing many to feel unprepared for this period.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.

Den offentliga sektorn i Sverige omfattar verksamheter inom kommun, stat och landsting. Av alla förvärvsarbetande i landet arbetar en tredjedel inom offentlig sektor. Det rapporteras om stora utmaningar inom den inom vården där dåliga arbetsförhållanden, låga löner och brist på motivation är vanligt förekommande problem. Denna studie har i syfte att skapa en större förståelse och kunskap för hur beröm påverkar motivationen hos de anställda inom vården. Vi undersökte även vilken form av beröm som motiverar de anställda och därmed bidrar till en högre motivation. Tidigare forskning på motivation har i större utsträckning fokuserat på den privata sektorn varför det finns behov av att efterfråga empiriska undersökningar av beröm inom offentlig sektor. Studien bygger på en empirisk studie om motivation samt en kvalitativ forskningsansats där vi har valt att göra sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom vården. Dessa intervjuer transkriberades senare och denna data användesför empirin. Mycket av denna empiriska data visade att beröm påverkade motivationen olika beroende på mottagarens egenskaper vilket också stämde överens med studiens teoretiska grund. Studien visar också att de flesta anställda har en större önskan om att få beröm individuellt framför andra alternativ, även om några ansåg att få beröm framför andra också var viktigt. Dessa skillnader kan förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och hur många steg de anställda har fått tillgodosedda. De som har de basala behoven tillgodosedda (steg 1) och känner sig trygga (steg 2) och har ett fullgott gemenskapsbehov (steg 3) behovet av självkänsla (steg 4) är mer mottagliga för beröm. Studien visar att beröm som motivation inom vården används i mindre utsträckning än önskvärt. Det är dessutom önskvärt av anställda att få beröm och att det ger i stort sett enbart positiva effekter förutom om berömmet ges till en enskild individ när det är en samlad grupp. För det kan då bidra till negativa effekter i form av avundsjuka eller en negativ känsla / The public sector in Sweden comprises businesses within the municipality, state and county councils. Of all employed people in the country, one third works in the public sector. Major challenges are reported in healthcare where poor working conditions, low salaries and a lack of motivation are common issues. This study has the purpose of creating a better understanding and knowledge of how praise affects the motivation of the employees in the healthcare. We also investigated the form of praise that motivates the employees and consequently contributes to higher motivation. Previous research on motivation has to a greater extent focused on the private sector, hence there is a need for more empirical studies of praise in the public sector. The study is based on an empirical study on motivation and a qualitative research approach where we have chosen to do six semi-structured qualitative interviews with employees in healthcare. These interviews were later transcribed, and the data was used for the empirical work. Much of the empirical data showed that praise affects motivation differently depending on the recipient's characteristics, which were also in line with the theoretical basis of the study. The study also shows that most employees have a greater desire to receive praise individually rather than other alternatives, even though some felt that receiving praise in front of others was also important. These differences can be explained with Maslow's hierarchy of needs - depending on how the employee’s needs have been met. Those who have their basic needs met (step 1) and feel safe (step 2) and feel social belonging (step 3) need for self-esteem (step 4) are more receptive to praise. The study shows that praise as motivation in healthcare is used to a lesser extent than desired. It is also desirable for employees to receive praise and there are virtually only positive effects except if the praise is given to an individual in front of a collective group. Then it can contribute to negative effects in the form of jealousy or negative feelings

Bakgrund: Övervikten ökar i världen och i Sverige är varannan man och var tredje kvinna överviktig. Att vara överviktig är en riskfaktor för många sjukdomar och kan leda till en för tidig död. Sjuksköterskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika. Trots det förekommer negativa attityder hos sjuksköterskor till överviktiga patienter, vilket kan leda till att överviktiga personer undviker vården.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med övervikt. Metod: I litteraturöversikten har elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Vid genomläsning av artiklarna identifierades nyckelfynd i studiernas resultatdelar som ansågs ha relevans för syftet. Därefter strukturerades dessa upp i nya teman som bildar resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom fem teman; annorlundaskap relaterat till miljö och kroppsstorlek, upplevelser av stigmatisering och diskriminering, relationen till sig själv och andra, upplevelser i mötet med vården samt upplevelser av att kämpa med vikten. Dessa beskriver hur vuxna personer upplever att det är att leva med övervikt i samhället och vården.  Diskussion: Samhället är inte anpassat för överviktiga människor, miljön leder till känslor av annorlundaskap, skam och skuld. Det finns en brist på ett holistiskt synsätt i vården som gör att man hänvisar alla hälsoproblem till patientens övervikt. Vidare är utrustningen inte anpassad för överviktiga vilket leder till utsatta situationer för både patient och sjuksköterska. Personalen kan i de här situationerna hamna i kläm. I diskussionen diskuteras resultatet mot livsvärldsperspektivet samt egna reflektioner. Slutsats: Av resultatet framgick olika svåra upplevelser som hör samman med att vara överviktig. Stigmatisering genomsyrar överviktiga personers möten med vården och samhället. De känner sig begränsade av icke anpassade miljöer och utrustning som leder till känslor av utanförskap. Det förekommer samma typer av fördomar och negativa attityder hos vårdpersonal som i resten av samhället."

Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders