Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

Sammanfattning Vårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring. Med hjälp av intervjuer med brukare, hundförare och enhetschef vid brukarens gruppboende och två observationer under brukarens vårdhundssessioner undersöks hans upplevelse av vårdhundsinsatsen och hundförarens samt enhetschefens upplevelser av hur insatsen har fungerat för brukaren. Resultaten pekar mot att vårdhundsinsatsen har varit effektiv och bidragit till att både brukarens positiva och negativa symptom har minskat. Vidare verkar vårdhundsinsatsen ha betydelse för brukarens motivation och förmåga till att ta social kontakt, sänka ångest- och orosnivån samt motivation att sköta vardagssysslor.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården. Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom. En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt inkluderades sexton stycken artiklar i resultatet. Resultatet visade att vårdhunden minskade agiterat beteende och oro samt ledde till förbättring av emotionella och fysiologiska funktioner. Vidare visade resultatet att livskvalitet höjdes och att det sociala engagemanget ökade. Slutsatsen var att det är viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap om att vårdhunden har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom.

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en demenssjukdom.Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en demenssjukdom. I uppsaten har vårdpersonal intervjuats om hur de upplever arbetet med vårdhunden samt vilka effekter vårdhunden kan ge upphov till. Studiens teoretiska referensram som låg till grund för studien var Antonovskys teori känsla av sammanhang. Studiens resultat visar att vårdhunden kan ses som en förmedlare mellan vårdpersonal och vårdtagare, att vårdhunden ökar motivationen, att vårdhunden avger ett lugn samt att det sociala beteendet påverkas i en positiv riktning.Nyckelord: demens, KASAM, vårdhund, vårdpersonal, äldre. / Magnusson, C. Nursing staff´s experience of working with a therapy dog. Degree project in Social Work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2015. The purpose of this paper is to describe how the nursing staff perceives to work with a therapy dog and the effects the therapy dog can bring to patients with dementia in the nursing staff's perspective.The therapy dog is a relatively new phenomenon in Sweden and of 300 municipalities have 20 of these implemented the dog in health care. Previous research shows that therapy dogs can relieve depression, increase physical activity, enhance memory, increase the capacity for social interaction and enhance self-confidence for the elderly with dementia. In this study nursing staff was interviewed about their experience to work with a therapy dog and the effects of treatment the dog may cause. The study's theoretical framework underlying the study was Antonovsky's theory of sense of coherence. The results demonstrate that a therapy dog can be seen as an intermediary between health professionals and patients, the therapy dog increases motivation, emits calm and social behaviour is affected positively.Keywords: Dementia, elderly, nursing staff, SOC, therapy dog.

Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet. Vi fick se interaktionen mellan teamet och brukare där vi såg hur brukarna blev glada och motiverade att röra på sig när Alfred kom på besök. Vi ser att arbetet med vårdhundar kan föra med sig ett salutogent synsätt. Mer forskning kring sambandet mellan oxytocin och relationen mellan djur och människa behövs enligt oss då det i dagens läge inte finns någon forskning som definitivt kopplar ihop dessa. Vi har märkt att replikering kring detta område kan vara svårt då förutsättningar skiftar och att alla hundar och människor är olika.

Bakgrund: De allra flesta äldre personer med demens drabbas någon gång under sin sjukdomstid av beteendemässiga eller psykiska symtom vilket kan innebära ett stort lidande för personen i fråga. Studier har visat att kontakt med hundar kan minska dessa symtom. Idag utbildas vårdhundar i Sverige för att exempelvis arbeta med personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet är att belysa omvårdnadspersonalens erfarenhet av insatser med vårdhund för äldre personer med demens. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tretton individuella och semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på fyra särskilda boenden i södra Sverige. En av dessa intervjuer exkluderades och ingick inte i resultatet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier, att vårdhunden skapar glädje och harmoni, framkallar en positiv stämning som varar, väcker positiva minnen och färdigheter till liv samt skapar kontakt och närhet. Slutsats: Studien indikerar att då äldre personer med demens drabbas av beteendemässiga eller psykiska symtom kan vårdhunden öka välbefinnandet genom att skapa glädje, harmoni och närhet samt genom att få personen att minnas. Mer forskning behövs för att nå en ökad kunskap om vårdhundens betydelse för äldre personer med demens. / Background: Most elderly people who lives with dementia, suffer in some point during the time of their disease from behavioural and psychological symptoms, which could mean much suffering for the person in question. Studies have shown that contact with dogs can decrease these symptoms. In Sweden today, dogs are trained to work with persons who suffers from dementia. Purpose: The purpose of the study is to illuminate nursing staff´s experience of working with dog- assisted therapy and elderly persons who suffer from dementia. Method: The study had a qualitative approach. Thirteen individual semistructured interviews with nursing staff were performed at four nursing homes in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyse the material. Result: In the analysis four categories emerged, dog-assisted therapy creates joy and harmony, evokes a positive lasting atmosphere, bring back positive memories and skills and also creates contact and closeness. Conclusion: The study indicates that, when elderly people with dementia suffers from behavioural and psychological symptoms, dog- assisted therapy can increase their well- being, by creating joy, harmony and closeness and by making the person remember. More research is needed to reach an increased knowledge about the meaning of dog-assisted therapy for elderly people with dementia.

Introduktion: Hunden har kallats "människans bästa vän" kanske är den också det. Vårdhunden har blivit vanligare på såväl sjukhus som i kommunal vårdmiljö och kan vara ett icke-farmakologiskt komplement i omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syftet: Att granska vilken inverkan vårdhunden har för personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie i 9-steg enligt Polit & Beck (2012) med datainsamling i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Polit & Beck (2012) med granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. De artiklar som kvarstod i urval 3 var 11till antalet och dessa presenterades i tre teman.Resultat: De teman som framträdde var, Själslig påverkan Relationell påverkan och Kroppslig påverkan.Slutsats: Vårdhund har en relativt kortvarig men signifikant inverkan på livskvaliteten för personer med demenssjukdom, samt i omvårdnaden av dessa. Det behövs ytterligare forskning inom området och den personcentreradevård som möjliggörs genom vårdhundmöten. Detta då icke- farmalogiska alternativ för personer med demenssjukdom är ett åsidosatt om än så viktigt område att bedriva forskning inom.

Bakgrund: Demenssjukdomar är obotliga sjukdomar där omvårdnadsåtgärder harhög prioritet i behandling av sjukdomsbilden. Djurassisterad terapi (DAT) är enomvårdnadsåtgärd vars effekter länge har diskuterats och tvistats om.Socialstyrelsen anser att effekterna av DAT inte är tillräckligt entydiga.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa effekterna av DAThos personer med demenssjukdom.Metod: Författarna valde att göra en kvantitativ litteraturstudie där primärdatanskategorier sammanställdes i tabellform så att deras resultat kunde extraheras ochsammanställas. Alla utvalda studier kvalitetsgranskades av författarna till att hållamedel-, till hög kvalitet. Författarna använde databaserna CINAHL(omvårdnadsinriktad), PubMed (medicinskt inriktad) och PsycInfo (psykologisktinriktad) för att söka efter primärdata.Resultat: DAT med vårdhund har visat sig kunna ge ett hormonellt svar som börkunna ses i symtomen hos den demenssjuke personen. Trots att DAT har lovanderesultat hormonellt, så kunde inte resultat entydigt visa en förbättring i desammanlagda livskvalitetsbedömningarna. Områden som visar lovande resultat ärminskad utsöndring av stressrelaterade hormoner, balansförbättring, förbättring avsociala interaktioner och prevention av förvärrande av depressiva symtom.Konklusion: En vårdhund som omvårdnadsåtgärd för personer meddemenssjukdom har fler positiva effekter än negativa, detta tyder på att enframtida potential för DAT som omvårdnadsåtgärd för personer med endemenssjukdom finns. DAT har effekter på hormonella / endorfinnivåer ikroppen. Det är dock inte tydligt om alla dessa positiva effekter har en påverkanpå den demenssjukas livskvalitet. DAT med vårdhund bör ses som ettkomplement till andra omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom. / Background: Dementia diseases are incurable where nursing has a high prioritywhen treating the symptoms of these diseases. Animal Assisted Therapy (AAT) isa form of nursing and the effects have been debated for some time. The NationalBoard of Health and Welfare in Sweden says that the data in this field is notconclusive.Objective: The objective of this study was to compile the effects of AAT onpeople with dementia.Methods: The authors chose to do a quantitative literature study where the datawas compiled in a table so that the findings could be extracted and complied. Allthe chosen studies went through a quality control done by the authors and werefound to have a grading quality of average or above. The authors used threedatabases CINAHL (nursing oriented), PubMed (medical oriented) and PsycInfo(psychological oriented) to find the data that this study is based on.Findings: AAT with a dog has shown to give a hormonal response that should beseen in the symptoms of dementia. Despite this, no conclusive findings could beseen in total quality of life improvements. Areas with promising results were thedecreases in stress hormonal response, better balance, better social interactionsand prevention in the worsening of depression symptoms.Conclusion: A therapy dog during nursing of people with dementia has morepositive effects than negative, this could mean that AAT has potential for peoplewith a dementia disease in the future. AAT has effects on hormones andendorphins in the body. Despite this, AATs effects on the quality of life forpeople with dementia is still inconclusive. AAT should be seen as acomplimentary intervention to other nursing interventions when nursing peoplewith dementia.

Bakgrund: För många barn är mötet med sjukvården en ny miljö som kan skapa ångest eller rädsla vilket kan bidra till en ökad smärta eller obehaglig upplevelse för barnen. Att enbart behandla smärta med analgetika är sällan tillräckligt varför olika distraktionsmetoder kan användas för att minimera dessa känslor. Tidigare forskning har visat att vårdhunden kan ge positiva effekter på barn där läkemedelsanvändning har kunnat begränsas, dock krävs mer sammanställd forskning. Att inkludera en vårdhund i behandlingar skulle kunna minska barnets lidande.  Syfte: Att beskriva vilken effekt en vårdhund kan ha på ett barn i barnsjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med en deskriptiv design valdes som metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt Scopus och resulterade i 11 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats.  Resultat: Resultatet skiljer sig vad gäller vilken effekt en vårdhund kan ha på barns ångest/oro och smärta inom barnsjukvården. Ungefär hälften av studierna påvisar en effekt där vårdhunden har lindrat både ångest/oro och smärta hos barn. Resterande del av resultatet kan inte påvisa en effekt om att en vårdhund kan lindra barns ångest/oro eller smärta i barnsjukvården.  Slutsats: Litteraturstudien visar effekter på barns ångest/oro och smärta av att använda en vårdhund inom sjukvården. Dock visar studien ingen vetenskaplig evidens om att vårdhundens användning är en metod som fungerar för alla barn. Individuella behov bör tas i beaktande där sjuksköterskan ansvarar för att se det enskilda barnet och identifiera i vilka situationer vårdhunden kan vara behjälplig. / Background: For many children, healthcare visits can create feelings of anxiety or fear, which can contribute to increased pain or unpleasant experiences. Treating pain only with analgesics is seldom sufficient, various distraction methods can be used to minimize these feelings. Previous research shows that animal assisted therapy can have positive effects and reduce the need to use drugs as treatment, however, more compiled research is required. Including animal assisted therapy in treatments could reduce the child's suffering.  Purpose: To describe what effect animal assisted therapy can have on a child in pediatric care. Method: Literature review with a descriptive design was chosen as method. Article searches were done in databases PubMed, CINAHL and Scopus and resulted in 11 quantitative original articles. Results: The results differ in terms of what effect animal assisted therapy can have on children's anxiety and pain in pediatric care. About half of the studies show an effect where animal assisted therapy has relieved both anxiety and pain. The remaining part of the result can not show an effect that animal assisted therapy can relieve children's anxiety or pain. Conclusion: Animal assisted therapy in healthcare shows some positive effects on children's anxiety and pain. However, the review sees no scientific evidence that the use of animal assisted therapy works for all children. Individual needs should be considered and the nurse is responsible for seeing the individual child and identifying in which situations animal assisted therapy can be helpful.

Bakgrund: Djur som använts i vårdande syfte är ett historiskt tillvägagångssätt för att främja hälsa hos människan. De vanligaste orsakerna till att vårdhundar används inom sjukvård är att öka motivation och välbefinnande, lindra depression samt att öka lust till fysisk aktivitet och träning. Då ensamhet och psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland äldre på särskilda boenden så är det av vikt att sjuksköterskan kan lära sig mer om alternativa metoder för att hjälpa de äldre att kunna skapa en meningsfull vardag med hjälp av alternativa metoder såsom användning av vårdhund. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer på särskilda boenden för äldre påverkas av vårdhund. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. Tretton artiklar identifierades som lämpliga relaterat till syftet. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete, PubMed och Ageline med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna sammanfattades i en matris samt analyserades och presenterades under fyra rubriker och en underrubrik. Resultat: Resultaten framställde fyra teman; Det första var social påverkan, där vårdhundens påverkan på deltagares sociala liv, kommunikation, upplevd ensamhet samt engagemang undersöktes. Det andra temat, psykiskt hälsa, granskade huruvida vårdhund hade någon påverkan på den psykiska hälsan hos deltagare. Exempelvis depression, ångest och apati. Livskvalitet, tema tre, där belyses huruvida vårdhunden har någon verkan på deltagares livskvalitet, under samt efter avslutad intervention. Det fjärde och sista temat, uppvisat humör och beteende, hanterar deltagares allmänna beteende och humör i anknytning till kontakt med vårdhund. Slutsats: Resultaten visade goda förutsättningar kring hur vårdhunden påverkar äldre på särskilda boenden. I alla resultatteman visade vårdhunden ha en positiv påverkan på deltagare, vilket är väsentligt då de olika teman belyser olika ämnen och problem som äldre upplever. Däremot uppmärksammas även vikten av fortsatt forskning och förbättrad terminologi för vetenskaplig evidens. Därutöver är det viktigt att beakta de problematiska aspekter som vårdhunden kan betinga, exempelvis separation mellan vårdtagare och hund.