Background:Substance use disorder is a medical condition that affects the patient physically, mentally and socially. It is a growing problem in Sweden and 1 in 10 Swedes over the age of 18 meet the criteria for being diagnosed with substance use disorder.Healthcare professionals describe this group of patients as complicated to care for related to lack of understanding, preconceptions and ignorance. This has created a distance between healthcare professionals and that patients have distanced themselves from care. Aim: To describe patients with substance uce disorder experience and treatment from the healthcare professionals. Method: The study is a descriptive literature study based on 14 qualitative, scientific articles Main results: The purpose of this literature study was to describe SBS patients' experience and treatment from healthcare professionals. The result emerged that patients describe a person-centered approach and knowledge is an important denominator in the treatment of health professionals. Positive experiences are described when health professionals have knowledge of the disease and how the disease expresses and affects the patient's life. To show compassion, make eye contact, show interest, and listen to what the patient has to tell is appreciated by the patients. Many patients had low confidence in healthcare due to previous experiences that have been negative in the form of knowledge deficiency, preconceived sentences, and that they were rejected. Patients felt that they did not have access to care on equal terms as patients with other diseases and that medical treatment could not be met. Fear over seeking care is because the patients experienced attitudes from healthcare professionals suggesting that the patient caused its illness on its own and may take the consequences of its actions. Conclusions: Based on the present study, patients illustrate that healthcare professionals have a large and significant meaning for how the health visit is perceived. Health professionals will face patients with substance use disorder when they occur in all different care instances. Therefore, the authors of the present study consider that all staff working in some form of health care should obtain knowledge of mental illnesses and nursing in order to offer care of quality and professional treatment. This would lead to more patients with substance use disorder getting the same care and nursing as patients with other diseases.

Background: Patients who seek emergency care due to trauma or illness hand themselves over to the healthcare personnel and find themselves in an exposed and vulnerable position. Due to the stressful environment, high flow of  patients and large number of healthcare personnel the patients might experience a feeling of being abandoned and betrayed in the encounter. In order to give patient-centered care and improve patient satisfaction it’s important to understand the patients’ conceptions of the encounter with emergency care personnel.  Aim: To describe patients’ conception of the encounter with emergency care personnel. Method: A general literature study with descriptive design based on ten qualitative articles published between 2006-2021, collected from the databases PubMed and CINAHL.  Result: Four categories were identified: information, communication, empathy and confirmation, and person-centered care which all effected the conception of the encounter. Both positive and negative aspects were described. Information that was easy to understand, patient-specific and fully described were appreciated. Furthermore, kind and effective verbal and non-verbal communication, confirmation, individualized care and the presence of calm personnel were described to have a positive impact on the encounter. When patients were dissatisfied with the encounter it was based on vague and misleading answers, lack of interest, and negative attitudes from the personnel.  Conclusion: The encounter between the patient and healthcare personnel can affect the outcome of care as well as patient trust. A positive or negative conception of the encounter is characterized by the personnel showing respect, kindness and patient-centered care which doesn't require financial fundings. In the future more studies are required to get a greater understanding, draw conclusions and meet patients' needs. / Bakgrund: Patienter som kräver akut vård till följd av plötsligt inträdande sjukdom eller trauma hamnar i en beroendeställning samt i en existentiellt utsatt och sårbar position. Den akuta vårdmiljön karakteriseras av ett högt patientflöde, en stressig arbetsmiljö samt stora multiprofessionella team vilket riskerar att leda till en känsla av svek och av att inte bli sedd i mötet med vårdpersonal. Att förstå patientens upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård är därför av stor betydelse för att kunna ge en fullgod patientcentrerad vård.  Syfte: Att belysa patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie med tio kvalitativa originalartiklar publicerade mellan 2006-2021, hämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra kategorier identifierades; information, kommunikation, empati och bekräftelse samt personcentrerad vård som alla påverkade upplevelsen av bemötande. De granskade studierna belyser positiva och negativa aspekter av bemötande. Ett positivt upplevt bemötande kännetecknas av fullgod och lättförståelig information, vänlig och effektiv verbal och icke-verbal kommunikation, bekräftelse, individanpassad vård, samt lugn och närvarande personal. Ett negativt upplevt bemötande kännetecknas av vaga och missledande svar, bristande intresse och en negativ attityd från vårdpersonal.  Slutsats: Bemötande är en central del av vården som påverkar både utfallet av vården samt patientens tillit till vården. Det som skapar ett positivt respektive negativt upplevt bemötande baseras på grundläggande värden såsom att visa respekt och vänlighet samt ett personcentrerat förhållningssätt, varav inget kräver ekonomiska medel. I framtiden krävs fler studier för att öka förståelsen kring patienters upplevelse, kunna identifiera förbättringsområden och för att kunna möta patienternas önskemål och behov.

Bakgrund: Mat och måltid är något som alla människor har en relation till och speglar vårt sociala liv. Sjuksköterskan har ett övergripande ansvar för nutritionsomvårdnaden. Sjukvårdspersonal upplever idag att de har bristande kunskap inom detta komplexa område. Mat är en del av den medicinska behandlingen vid sjukdom. Det är viktigt att upprätthålla ett stabilt och behovsanpassat näringsintag för att bidra till ökad hälsa och förebygga komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av mat och måltid. Metod: En litteraturöversikt gjordes baserat på tio stycken vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar. Artiklarna studerades utifrån syftet och sammanställdes genom att identifiera huvudteman och underteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste patienters upplevelser kring mat och måltid. Resultatet medförde fem stycken huvudteman och sex underteman. I dessa teman identifierade författarna patienters olika upplevelser. Patienter upplevde förändringar i smak och lukt samt matval och dess inverkan på hälsan, vårdpersonalens bristande kunskap och hur organisation inverkade patienters måltid samt hur patienter upplevde psykiska och sociala begräsningar i samband med mat och måltid. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons caritativa teori om den lidande människan, förankrat i bakgrunden samt andra vetenskapliga studier. Patienter som har svårigheter kring mat och måltid upplever lidande i olika dimensioner. Metodens styrkor och svagheter diskuteras av författarna. / Background: Food and meals are something that all people have a relation to and reflect our social life. The nurse has the overall responsibility for nutrition care. Healthcare professionals today experience lack of knowledge in this complex area. Food is a part of the medical treatment in case of illness. It is important to maintain a stable and individualized nutritional intake to help improve health and prevent complications. Aim: The aim of the study was to highlight patients’ experiences of food and meals. Method: A literature review was made based on ten nursing studies with qualitative design. The articles were studied based on the aim of the study and complied by identifying main themes and substhemes. Results: The literature review highlighted patient's experiences of food and meals. The result entailed five main themes and six subthemes. In these themes, the authors identified patient’s different experiences. In summary, patients experienced changes in taste and smell and also food choices and their health impact, the healthcare professionals’ lack of knowledge, and how organization affected patient’s meals and how patients experienced mental and social limits associated with food and meals. Discussion: The result was discussed based on Katie Erikssons’ caritative theory of the suffering human, anchored in the background and other scientific studies. Patients who have problems with food and meals experience suffering in different dimensions. The strengths and weaknesses of the method are discussed by the authors.

Bakgrund. Humant immunbristvirus (hiv) är en viktig hälsofråga och mer än 32 miljoner människor har avlidit av sjukdomen. Trots god behandling ser människor hiv som en dödlig sjukdom. Personer med hiv anses även vara en riskgrupp för stigmatisering. Upplevelser av stigmatisering och diskriminering bidrar till att personer med hiv undviker att söka vård. Vårdpersonal har en betydelsefull roll för de som drabbats av sjukdomen. De ska ha rätt kunskap och kunna ge individanpassad information. Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur personer med hiv upplever bemötande från vårdpersonal. Metod. Litteraturstudien har en beskrivande design. Artiklarna söktes i PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet. Huvudresultat. Huvudteman som identifieras är positiva och negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal och subteman är stöd, jämlik vård, stigmatisering, diskriminering, brist på information, bristande konfidentialitet, försenad och nekad vård, överdrivna försiktighetsåtgärder samt kunskapsbrist. En del beskrev en stöttande och jämlik vård medan flera upplevde stigmatisering, diskriminering och bristande kunskap hos vårdpersonal. Ett dåligt bemötande bidrog till låg självkänsla, stress och hopplöshet. Slutsats. Studien visar att det i hög grad förekommer negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Således behövs ökad kunskap om sjukdomen som kan förändra attityder gentemot personer med hiv.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningsdiagnoserna. Gemensamt grundar de sig i en rubbad kroppsuppfattning. Sjukdomarna orsakar både psykiska och somatiska besvär vilket gör att sjuksköterskor inom alla vårdområden behöver ha goda kunskaper gällande mötet med patientgruppen. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska och beskriva upplevelserna som vuxna patienter med ätstörning erfar i mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL eller psycINFO. Resultat: Tre huvudteman framkom kontroll, personcentrerad vård och trygghet och tillit. Motivationen till fortsatt vård minskade när patienterna upplevde tvång och brist på kontroll i behandlingen. Personcentrerad vård i form av delaktighet var av stor betydelse för patienternas upplevelse. Att bli sedd som en diagnos istället för en egen individ orsakade oro, frustration och minskad motivation. Negativ attityd från vårdpersonalen förstärkte patienternas oro och försämrade relationen mellan de två parterna. Kunnig och erfaren vårdpersonal ingav en känsla av trygghet och tillit hos patienterna. Slutsats: Mötet mellan patient och vårdpersonal är en ömtålig situation och upplevelsen av det påverkas av en mängd faktorer. Vården och bemötandet måste personcentreras då alla människor har olika behov och preferenser gällande behandlingen. Patienten behöver uppleva autonomi för att mötet ska upplevas så positivt som möjligt. / Background: Eating disorder include a number of disease states. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the two most common diagnoses. The common denominator for the two is that they are based on a disturbed body perception. Eating disorders causes both psychological and somatic disorders, which means that nurses in all areas need to have the skills and knowledge regarding the encounter with these patients. Purpose: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of adult patients with eating disorders experience whilst meeting with health care professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. The findings of the study were based on 11 original articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: Three main themes emerged control, person centered care and safety and trust The motivation for continued care decreased when the patients felt forced into treatment and a lack of control. Person centered care in terms of active participation played a big part for the patient’s experience. To be seen as a diagnosis instead of as an individual created anxiety, frustration and decreasing motivation. Negative attitude from healthcare professionals increased the patient’s anxiety and deteriorated the relationship between the two. Healthcare professionals with good knowledge and great experience about the disease created a feeling of safety and trust among the patients. Conclusion: The meeting between the patient and the staff is a delicate situation which experience is influenced by a number of factors. The care and the treatment needs to be person centered since every human has different needs and preferences regarding the treatment. The patient’s autonomy needs to be respected in order for the experience to be perceived as positive as possible.

Barnmisshandel är ett samhällsproblem i Sverige men även globalt.  Trots att det i flera länder är lagstadgat att vårdpersonal ska anmäla misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal som aldrig anmäls inom vården. Misshandel påverkar barnets utveckling negativt samt att det kan ge konsekvenser för barnet resten av livet, vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka barriärer vårdpersonal har att göra en orosanmälan i samband med misstanke om att barn far illa. En integrerad litteraturöversikt gjordes där 12 artiklar som svarade mot syftet analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. I resultatet framkom fem kategorier om barriärer. Dessa var barriärer som grundas i olika grader av acceptans, barriärer som grundas i brister i lagen, arbetsplatsen samt kunskapen, barriärer som grundas i individuella osäkerheter samt svåra känslomässigt laddade fall, barriärer som grundades i bristande samarbete och stöd och barriärer som grundades i en rädsla för eventuella konsekvenser. Vårdpersonal ansåg att bristande riktlinjer, bristande kunskap om lagen, identifierings- och anmälningsprocessen samt om ämnet barnmisshandel var en barriär. Vårdpersonalen upplevde även osäkerhet om sina egna bedömningar och bristande samarbete mellan vårdpersonalen socialtjänsten som barriärer mot att anmäla sin oro gällande barn. Genom att förtydliga och utveckla riktlinjer samt utveckla utbildningen för vårdpersonal inom ämnet barnmisshandel kan vårdpersonal känna sig tryggare med att göra orosanmälningar. Detta kan leda till att de utsatta barnen och familjerna får hjälp tidigare.

Bakgrund: Människan lever längre vilket medför utökat behov av en mer komplex sjukvård. Ökad ålder medför ökad risk för demenssjukdom vilket kan öka risken för nedsatt aptit och ätsvårigheter. Detta kan leda till undernäring som medför risk för infektion och andra sjukdomstillstånd. Genom att skapa en tillfredsställande måltidsmiljö kan matintaget hos individen främjas och därför är det relevant att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidsmiljön. Teoretisk referensram: Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för demensvården i Sverige. Detta förutsätter att personal är lyhörd och har förståelse för personens bakgrund samt individuella behov och önskemål. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av faktorer som kan påverka matintag för personer med demenssjukdom, med fokus på måltidsmiljön. Metod: Designen var litteraturstudie och vid analysen användes integrerad analys. Resultat: Det ansågs grundläggande att förstå personens bakgrund, behov och preferenser för att individanpassa mat och måltidsmiljö. Hemtrevlig måltidsmiljö ansågs skapa sociala interaktioner som främjar matintag. Personal efterfrågade ökad bemanning och utbildning för att kunna möta personens specifika behov vid måltiden. Slutsats: Vårt resultat visade flera faktorer i måltidsmiljön som kan justeras för att främja matintaget hos personer med demenssjukdom. Det är av vikt att personal innehar kunskap om individens bakgrund och behov för att implementera och verkställa personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom.

Background: Overweight among children is a growing issue in today's society. This issue isbased on a changed weight standard and an increased intake of calories. This leads to animpaired physical and mental health among the patient group which increases the need ofknowledge for healthcare professionals that encounter overweight children.Purpose: The aim for this study was to examine the experiences of healthcare professionalsfrom meetings within primary care with overweight children (2-18 years) and their parents.Method: A literature study with a descriptive design and qualitative approach based on 11qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.Findings: Four categories were distinguished from the experience; fear, lack of knowledge,obstacles within treatment and tools. The fear was founded in a concern about stigmatizingthe child's weight and betraying the child and family's trust to healthcare. A lack ofknowledge was experienced in terms of limitation regarding diagnosis and treatment options.Obstacles within treatment was based on a lack of self-awareness regarding the issue andtherefore limited motivation for change. Tools and methods were highlighted to facilitatediscussions and treatments regarding the overweight issue.Conclusion: The meeting with overweight children and their parents is a complex task thatcontains several fears and obstacles for the healthcare professionals. This situation requiresan increased knowledge among the healthcare professionals, adequate tools and individualadaptation for a successful treatment.

Bakgrund: Substansbruk är ett vanligt problem både i Sverige och världen. Substansbruk innebär att en person intar en substans i någon form och att användandet resulterar i psykiska eller fysiska skador samt att det kan påverka det sociala livet. Då dessa personer drabbas av andra sjukdomar till följd av sitt substansbruk leder det till ett stort vårdbehov, vilket innebär att vårdpersonal möter dessa patienter i allt större utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring att vårda patienter med substansbruk. Metod: Denna litteraturstudie baserades på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. Följande kategorier bildades “Balansgång mellan patientens behov och vårdpersonalens arbetssituation”, “Vikten av att bygga goda relationer” och “Att utvecklas för att kunna ge god vård”. Konklusion: Patienter med substansbruk upplevs utmanande att vårda och vårdpersonal behöver mer utbildning inom området för att utveckla kompetensen och kunna ge denna patientgrupp en god omvårdnad. En mer likvärdig vård kan uppnås genom en personcentrerad omvårdnad och att vårdpersonalen ser personen bakom substansbruket.

I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av stroke varje år. En tredjedel av dessa får språkdefekten afasi som följd, varav 60 procent återhämtar sig ofullständigt. Afasin skapar stora psykosociala konsekvenser för patienten. Vårdpersonal behöver därför ett brett tillvägagångssätt för att kommunicera med patienten, visa respekt, omtanke samt lyssna för att kunna främja hälsa och lindra lidande. Huvudfynd som framkom var att den icke-verbala kommunikationen skapade grunden för en god vårdrelation, även vårdpersonalens engagemang och attityd. Anhöriga ansågs av vårdpersonalen både kunna ha en stödjande och hindrande inverkan på vårdrelationen. Det krävs en medvetenhet om hur vårdpersonal i sitt arbete både kan stärka och stjälpa vårdrelationen. Detta resultat kan underlätta vårdrelationen med en patient med afasi, både för sjuksköterskor och annan vårdpersonal.