Introduktion Våld i nära relation är, enligt WHO, ett globalt folkhälsoproblem där en av tre kvinnor världen över någon gång i livet har blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld av sin partner eller icke-partner. En följd är att dessa kvinnor har ökad ohälsa och oftare söker vård på grund av de skador som är relaterade till våldet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande i vården. Metod Detta är en deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserat på tolv vetenskapliga originalartiklar som hittats i databasen PubMed. Sökord som användes var gender based violence, battered women, intimate partner violence, domestic violence, qualitative research, violence, health services, patient centered care, delivery of care, professional patient relations. Artiklarnas utgivningsår skulle vara mellan 2013–2024. Resultat Fem teman som beskrev kvinnors upplevelse, samt hinder och förutsättningar för ett gott bemötande av vårdpersonal identifierades, 1-Upplevd tidsbrist försämrar vårdmötet, 2-Ett empatisk bemötande bygger tillit, 3-Rädsla för konsekvenser av att berätta, 4-Vårdpersonal frågar inte om våld, 5-Kvinnor behöver få veta vilket stöd som finns. Slutsats Kvinnor upplevde det viktigt med ett empatisk bemötande som bygger på tillit och att få veta vilket stöd som finns. De upplevde att tidsbrist, att vårdpersonal inte frågar om våld samt rädsla för konsekvenser som hinder för att berätta om våld för vårdpersonal.

Bakgrund: Självskadebeteende innebär att en person avsiktligen tillfogar sig fysiska kroppskador. Personer med ett självskadebeteende beskrivs som en svår grupp att behandla. Både inom somatisk och psykiatrisk vård framkom det att vårdpersonal upplevde det svårt att hantera och vårda personer med ett självskadebeteende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med ett självskadebeteende. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utgör resultatet i denna litteraturstudie och kvalitetsgranskades med IMRAD-modellen. Innehållsanalys med en manifest ansats användes för att granska, analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Det resultat som framkom sammanställdes i fyra huvudkategorier. Dessa var vårdpersonalens kompetens och förhållningssätt, vårdpersonalens känslomässiga reaktioner, hanteringsstrategier för att klara arbetet och organisationens inverkan. Slutsats: Bristfällig utbildning och negativa attityder försämrar omvårdnaden. Det är därför viktigt att vårdpersonal får utbildning och handledning för att de ska få verktyg att hantera sina känslor och därigenom medverka till god omvårdnad för personer med ett självskadebeteende. / Background: Self-harm behaviour means that a person intentionally inflict physical injury to the body. Persons with a self-harm behaviour is described as a difficult group of patients to attend. Caregivers in the somatic and psychiatric care experienced it hard to handle and care for people with a self-harm behaviour. Aim: The aim of this study was to describe caregivers’ experiences of and attitudes towards caring for persons who engage in self-harm. Method: Ten qualitative scientific articles constitutes the result of this study and was quality-assured with the IMRAD-model. Content analysis with a manifest approach was used to examine, analyze and compile the results. Results: The results obtained were summarized in four main categories. These were caregivers’ competence and approach, caregivers’ emotional reactions, coping strategies to cope with the work and impact of the organization. Conclusion: Lack of education and negative attitudes deteriorates caring. Therefore it is important that caregivers’ get education and supervision so that they get tools for the management of feelings and thereby being able to participate in providing a good care for persons with a self-harm behaviour.

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Totalt var det fyra kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar som granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i de fem olika kategorierna; ”känslor av oförståelse”, ”känslor av otillräcklighet”, ”känslor av ilska och frustration”, ”känslor av ambivalens”, samt ”känslor av stress och bristande stöd”. Resultatet visade att personalen kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper för att kunna hjälpa patienter som skadar sig själva. Detta ledde till att känslor som oförstående, ilska, frustration och otillräcklighet uppstod hos vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdpersonalen var stressad och i behov av stöd från kollegor och ledning, för att orka kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer utbildning och kunskap för att kunna förstå och hjälpa patienter som skadar sig själva. De behöver även mer stöd från sina kollegor och ledning för att kunna bemöta patienterna på ett professionellt sätt.

Bakgrund: Var femte person av den vuxna befolkningen i Sverige kommer under sin livstid vårda en sjuk familjemedlem. Demenssjukdom innebär försämring av kognitiva funktioner utöver vad som kan anses vara normalt åldrande. Demenssjukdomar är en av Sveriges folksjukdomar där de anhöriga ofta får dra en tung vårdbörda. Syfte: Syfte var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av demenssjuk familjemedlems flytt i samband med till särskilt boende. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att ge ökad förståelse för anhörigvårdares upplevelser. Resultat: Vägen till flytt innebar förändring i relationen till den demenssjuke familjemedlemmen. Anhörigvårdarna upplevde svårigheter i beslutsfattandet om flytt till särskilt boende men att omgivningens stöd underlättade. Tiden efter flytt innebar anpassning till en ny vardag. Det innebar också möte med vårdpersonalen samt att besöka sin demenssjuke familjemedlem på det särskilda boendet. Slutsatser: Stora förändringar i vardagen tvingade fram beslut om demenssjuk familjemedlems flytt till särskilt boende. Anhörigvårdarnas upplevelser av sorg och oro kunde uttryckas som misstänksamhet mot vården. Genom kommunikation och samspel kan vårdpersonalen skapa en vårdrelation som möjliggör att de kan finnas som stöd för både anhörigvårdare och personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande över hela världen.Det innebär en hög kostnad, ökat lidande och medför fler vårddygn för patienten.God handhygien är den viktigaste påverkbara faktorn för att minska vårdrelateradeinfektioner. Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa rutiner för en godhandhygien. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Metod: En litteraturstudie där datainsamlingen valdes att göra från 10 olikakvantitativa studier. Genom analysen gjordes en sammanställning av de resultat somsvarade på vårt syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet redovisas i tre stapeldiagram med tillhörande text. Förstarubriken är följsamhet till riktlinjer för handhygien medel %. De två andradiagrammen är följsamhet till riktlinjer för handhygien före och efter patientkontaktsamt sjuksköterskor och läkares följsamhet till riktlinjer för handhygien. Huvudfynden i litteraturstudien visade att följsamhet till handhygien varierar i allastudier och att det är statistiskt säkerställt att fler vårdpersonal utför handhygienefter patientkontakt än före samt att fler sjuksköterskor än läkare följde riktlinjer förhandhygien. Konklusion: Det finns brister i följsamhet till handhygien. Kunskapen omsmittspridning och handhygien mellan olika arbetsmoment i den patientnära vårdenär otillräcklig. Ytterligare forskning behövs och alla länder måste sträva efter sammamål.

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie. Tre kategorier utlästes; våldets utseende, förekomsten av våld samt våldets konsekvenser. Under dessa fanns i sin tur sex subkategorier; våldets omfattning, demografiska faktorer som påverkar våldets förekomst, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, konsekvenser på arbetsplatsen samt konsekvenser för vården/patienten. Resultatet visade att våldet kan te sig fysiskt eller verbalt och orsaka fysiska skador och psykiska konsekvenser för den utsatte. Detta kan även ge mer långtgående konsekvenser på vårdsituationen. Materialet i denna studie visar på ett begränsat kunskapsläge inom området där även tydliga och gemensamma definitioner saknas. / More and more people get in contact with home care these days, either as personnel or as a patient. Violence is known as a working environmental problem in health care. Exposure to violence is believed to be a bigger problem within home care because of the solitary working conditions in this sector. The aim of this study was to describe violence and the consequences of violence experienced by caregivers within home care. A descriptive literature review concerning the existing scientific research was made. Three categories emerged; kinds of violence, the incidence of violence and the consequences of violence. Attached to these three categories six subcategories was found; the extent of violence, demographic factors affecting the incidence of violence, physical consequences, psychological consequences, consequences on the workplace and care/patient consequenses. The result indicated that two types of violence, physical and verbal, can occur. These sorts of violence may cause physical and psychological harm to the exposed and may even lead to consequences in the caring situation.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas någon gång av ett eller flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan även vara svårt att hantera för människorna omkring dem, närstående och vårdpersonal, och är en stor anledning till att personen flyttar till särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades undersköterskor på ett demensboende i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framträdde i resultatet, ”Svårigheter att finna balans mellan behov och resurser”. Informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som en stor utmaning men att det var mycket givande. Känslan av att inte räcka till, att sakna kunskap eller förmåga att hantera vissa situationer eller symtom samt bristen på resurser upplevdes som påfrestande av informanterna. Aggressivitet, oro och ångest hos personer med BPSD var de symtom som upplevdes som svårast att hantera. Resultatet visar även att informanterna upplevde arbetet med personer med BPSD som spännande, intressant och roligt och att de kände tillfredsställelse i att finnas där för personen med BPSD och att kunna bidra till deras välmående. Studiens slutsats visar att informanterna upplevde stora utmaningar i sitt arbete med att skapa välbefinnande för personer med BPSD. Stöd och utbildning skulle kunna öka arbetstillfredsställelsen för vårdpersonalen men även livskvaliteten för personer med BPSD. / More and more people suffer from dementia and a large part of these is affected by some point of one or several behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD creates great suffering for the affected but can also be difficult for the people around them to manage, relatives and health professionals, and is a big reason that a person moves in to a nursing facility. The aim of this study was to describe health professional’s experience of caring for persons with behavioral and psychological symptoms in dementia, BPSD. The study had a descriptive design with qualitative approach. Data were collected through six individual semi-structured interviews. By convenience sampling, nursing assistant working at a nursing facility for people with dementia in Sweden were recruited. Data were analyzed by qualitative content analysis. A theme emerged, “Difficulties to find a balance between need and resource”. The informants experienced their work in caring for people with BPSD as a great challenge but also as very awarding. The feeling of being inadequate, lacking knowledge or ability to handle certain situations or symptoms and lack of resources perceived as stressful by the informants. Aggressiveness and anxiety in individuals with BPSD were experienced as the most difficult to handle. The results also showed that the informants experienced working with persons with BPSD as exiting, interesting and fun and that they felt satisfaction in being there for the person with BPSD and to be able to contribute to their well-being. The conclusion in this study shows that informants experienced great challenges in their work to create wellbeing for people with BPSD. Support and education could increase the job satisfaction for the health personnel but also increase the quality of life for people with BPSD.

Bakgrund: Schizofreni kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat längre än sex månader. Framträdande är ett desorienterat tänkande och röstahallucinationer, även om störningen huvudsakligen är kognitiv så yttrar den sig oftast på beteendemässiga och känslomässiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare åren generellt förbättrats i det svenska samhället och inom sjukvården. Men ändå är negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd är en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna inställning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ. En bättre förståelse för vilka faktorer det är som påverkar attityder och hur de uppkommer kan bidra till att de negativa attityderna minskar, då vårdpersonalens attityder är färgade historiskt av att se patienten som en karaktär snarare än en individ. Syfte: Att beskriva syn på och aspekter av attityder gentemot patienter med schizofrenidiagnos. Metod: Elva kvantitativa artiklar analyserades för att se vilka faktorer som bidrar till utveckling av attityder, sökningen av artiklarna gjordes i ett flertal olika vårdvetenskapliga och medicinska databaser. Artiklarna bearbetades sedan för att få fram gemensamma huvudteman. Resultat: Attitydernas uppkomst och förekomst skiljer sig åt mellan vårdinrättningar och nationer, där etnisk och kulturell bakgrund, kön, utbildningsnivå hos personalen, arbetsplats samt arbetslivserfarenhet är faktorer som starkt påverkar attityderna, både på ett positivt och negativt sätt. Samt att vårdpersonalen upplever patienterna som farliga och opålitliga. Diskussion: Sjuksköterskans attityd gentemot patienter med diagnosen schizofreni är högst personlig och påverkas av olika sociodemografiska faktorer.  Detta diskuteras utifrån Travelbees Human-To-Human Relationship Model och omvårdnadsvetenskapens konsensusbegrepp miljö. / Background: Schizophrenia is characterized by a distorted perception of reality, where a person must have had a psychosis that lasted longer than six months. Dominant in the disorder is disoriented thinking and voice hallucinations, even if it´s primarily a cognitive disease and it manifests itself mostly on a behavioral and emotional level. Attitudes towards schizophrenics have in recent years generally improved in the Swedish society and in health care departments. Yet negative attitudes are still prevalent. An attitude is a perception that forms itself against a certain phenomenon, a person's intentional and unintentional feeling toward a person or thing, and it may be positive or negative. A better understanding of the factors that influence attitudes and how they occur may contribute to that the negative attitudes decrease. Objective: To describe the approach to and aspects of attitudes towards patients with a schizophrenia diagnosis. Method: Eleven quantitative articles were analyzed to see which factors contribute to the development of attitudes, the search of articles were made in a variety ofnursing science and medical databases. The articles were then processed to obtain common key themes. Results: Showed that the attitudes of the emergence and prevalence differ between health care institutions and between nations. Where ethnic and cultural background, gender, education levels, workplace and work experience of the staff are factors that strongly influences attitudes, both in a positive and negative way. Caregivers also perceive patients as dangerous and untrustworthy. Discussion: Nurse's attitude towards patients with a diagnosis of schizophrenia is a highly personal and a person's individual attitude, which is influenced by various socio-demographic factors. This is discussed from Travelbees Human-To-Human Relationship Model and the nursing science consensus concept environment.

Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.