This dissertation contains an edition of Dyalogus super Reuelacionibus beate Birgitte, which is a discussion and defence of the Revelations (Reuelaciones) of St. Birgitta of Sweden (ca. 1303-1373). In legal proceedings at the Council of Basle (1431-1449), the Reuelaciones were accused of heresy, examined and defended. Among the defenders was Heymericus de Campo (1395-1460), who at that time was professor of theology at the University of Cologne. In addition to the formal examination reports, Heymericus wrote a dialogue on the subject. The Dyalogus, which was probably composed as a contribution to a debate, is tentatively dated to have been written between October 1434 and February 17, 1435. The main part of Dyalogus consists of 123 text passages extracted from the Reuelaciones and accused of heresy, and Heymericus’ defence of these text passages. The aim of the defence is to prove that the Reuelaciones are truly orthodox and thus inspired by God. In addition, Heymericus intends to display the reasons and arguments the impugners had for questioning the Reuelaciones. Dyalogus and the other defences were read and copied foremost within the Birgittine order. The judgement passed at the proceedings called for a commentary before the Reuelaciones could be disseminated to the whole of their extent. To the Birgittines the defences of Basle filled this purpose, at least for some time. The extensive introduction of the thesis deals with the historical context of the text, its use and importance, its place within the author’s literary production, the contents and language of the text, and finally the textual transmission. Vadstena Abbey’s copy of the text is chosen as base manuscript for the edition.

The early nineteenth century saw the emergence of institutional psychiatry across Europe. Aware that Sweden had fallen behind in this development, Parliament decreed in 1823 that a number of specialised institutions for the care of the insane were to be established. The Vadstena asylum, opened in 1826, was the first such institution in Sweden.   The aim of this study is to examine medical interpretation of and responses to erotic behaviour in psychiatric practice at the Vadstena asylum in the period 1849-1878. The book places the theme of the erotic, a topical subject in nineteenth-century public debate, in the context of psychiatry as an emerging specialty in Sweden. The book explores how erotic behaviour was conceptualised as disease, and the nature of therapeutic intervention in erotic cases, in order to present a more nuanced image of nineteenth-century medical attitudes to sexuality. By highlighting the superintendency of physician Ludvig Magnus Hjertstedt, and linking his account of an 1845 study tour through Europe to medical practice at Vadstena, the study situates responses to erotic patients in a period when psychiatry claims authority over human sexuality.   In methodological terms, the study applies critical questions inspired by revisionist scholarship to a body of empirical source material. Focusing on a single institution, and conducting in-depth readings of case notes – with regard to language, form, and function – allows the study to highlight the everyday practice of the asylum physician in his encounters with male and female erotic patients, including the use, importance and diagnostic integrity of the concepts nymphomania, erotomania and masturbation. Hjertstedt’s travel journal provides insight into the physician’s medical philosophy, informing the analysis of diagnostic and interpretive procedures, while connecting medical practice at Vadstena to its European paragons.     The results indicate that while the use of specific diagnostic terms to describe erotic behaviour was infrequent, therapeutic and managerial intervention shows that sexual acts and expressions of desire were considered disturbing and dangerous symptoms in both male and female patients. The analysis thus makes visible a gap between psychiatric theory and asylum practice, emphasising uncertainties and complexities inherent in the latter. While erotic behaviour could be considered indicative of illness, it might also be interpreted as a lack of character or a result of insufficient moral instruction. The asylum’s regime of work and moral instruction was designed to restore health as well as sound values and appropriate behaviour in its patients, indicating a medical culture at Vadstena which was both curative and normalising.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

This work studies the introduction of three new cults of saints in the Linköping Bishopric during the Late Middle Ages. Two of them were based at Vadstena Convent: the Holy Bridgel (Birgitta, d. 1373) cult which had its beginning in 1374 and the cult of Katarina Ulfsdotter (d. 1381), which started during the 1410's. The third, the cult of Bishop Nils Hermansson (d. 1391), which originated at the latest in I40l. was associaled w ith the cathedral in Linköping. The introduction of a saint's cult may be relaled to the need of many people in medieval society for healing and protection. The tales about the saint's posthumous miracles played a key role in the introductory phase of the cults. In the dissertation such tales are used as the foundation for the analysis of the varied geographic and social patterns of distnbution of the three cults. The cult of the Holy Bridget was as much an intemational as a Swedish cult. The other cults studied were two of manv attempts to ride on the wave created by the successes of the Bridget cult. They may furthermore be regarded a response to various types of crises which the sponsoring institutions experienced. / Den 29 juni 1374 anlände ett skepp till Söderköpings hamn. Ombord fanns kvarlevorna efter den heliga Birgitta, vilka nu av dottern Katarina efter moderns önskemål skulle föras till Vadstena. När resföljet anlände till Sverige strömmade människor till från alla håll. De var redan klara över att i kistan låg relikema efter ett helgon. Ryktet om Birgittas förmåga att med sina förböner hjälpa sjuka och olycksdrabbåde människor var ett centralt inslag i den helgonkult som byggdes upp kring henne. Birgittakultens exempel lockade till efterföljd. Under det kommande århundradet etablerades ett pärlband av nya helgonkulter i Linköpings stift, däribland kulterna av Birgittas dotter Katarina (1381) och av biskop Nils Hermansson (1391). Denna doktorsavhandling fokuserar intresset på dessa helgonkulter i deras lanseringsskede. Den identifierar de grupper och institutioner som var särskilt aktiva i detta skede, och diskuterar de behov i dåtidens samhälle som gjorde att befolkningens breda lager tog till sig de nya helgonen. / <p>Doktoravhandlingen framlagd vid Uppsala universitet 1992</p>

<p>Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag.</p><p>Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch.</p> / <p>Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag.</p><p>Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv?</p><p>Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.</p>

Syon Abbey, established as the first Birgittine monastery in England in 1415, quite soon became a powerful institution within the order. Although often asserting their own conceptions of the Rule, the English Birgittines still sought the advice of Vadstena, their mother house, when it came to certain important matters concerning monastic life. The present work contains editions of two Latin texts: Responsiones, a document consisting of 175 questions and answers on the Birgittine Rule and daily life in the monastery, and Collacio, a sermon reflecting similar matters. The first part of the Responsiones consists of answers to five questions, sent from Syon to Sweden by letter. An important issue concerns the leadership in the monastery and the role of the Birgittine brothers. Were they to be seen as monks, living in their own monastery, or as religious assistans to the sisters? The second part was written as a direct result of two English brothers visiting Vadstena in 1427 and contains 170 questions and answers dealing with various matters of importance: how to interpret certain Birgittine texts, regulations on food, silence and speech as well as questions on preaching, liturgy and introduction into the monastery. The Collacio, in the manuscript said to have been presented to the Swedish community, was probably written by Syon’s conservator, the Benedictine abbot John Whethamstede of St Albans. Written in a highly metaphorical language rich in references to the Bible and Classical authors, the message to the Birgittine order is clear: first, it is wrong to have two leaders (confessor general as well as abbess) in one community; second, the Birgittines should strive to dispose of later additions and explanations and seek the original and true intentions of the foundress, Saint Birgitta. The thesis contains an introduction, editions with translations, glossary, indices, bibliography and plates.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.

Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag. Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch. / Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag. Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv? Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.

<p>Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.</p>

This dissertation examines the intersection of spiritual values and material life at Syon Abbey, a wealthy Brigittine double monastery in late medieval England. As an institution it was, paradoxically, directed primarily toward an evangelical goal, while being focused on contemplative women who were strictly enclosed. In this dissertation, I assert that this apparent contradiction was resolved through a high degree of collaboration between the abbey’s religious women and men. I argue that Brigittine monasticism, and that of Syon in particular, was uniquely attuned to metaphors and meanings of materiality, which enabled the abbey to transform the women’s mundane material life of food, clothing, architecture, work, finance, and even bureaucracy, into spiritual fruits to be shared with the Syon brethren through dialogue within confessional relationships, and subsequently, with the laity through the media of sermons, sacraments, books, and conversation. I use the abbey’s extensive household financial accounts in conjunction with Brigittine writings and monastic legislative documents to examine the intersection of ideal material life and its spiritual meaning on the one hand, and the abbey’s lived materiality as reflected in its internal economic and administrative actions, on the other. The central question is the degree to which Syon’s material life was one of luxury in keeping with what the Order’s founder, Saint Birgitta, would have seen as worldly excess, or one of moderate asceticism, in keeping with the Brigittine Rule. Major findings are that in most respects (financial management, gender power, officer appointments, clothing, and some aspects of food), Syon’s materiality was lived in accordance with the Rule and the Brigittine mission, but that in some respects, it erred on the side of elite display and consumption (the majority of food items and the architecture and decoration of the abbey church), and in others, the source material is too incomplete to enable conclusions (the decoration of monastic buildings and the distribution of alms). In addition, by analysing the income from boarding of visitors and offerings from pilgrims, I examine the degree of Syon’s impact on the laity and how it changed with the approaching Dissolution, concluding that the abbey had a significant impact that declined only when legal restrictions were applied.