Många medeltidsbrev finns bevarade och vittnar om svenskans historiska utvecklingsstadier. I denna uppsats ges en transkribering och översättning ut av ett brev från Vadstena ca år 1500, en historisk brytpunkt mellan forn- och nysvenska. Brevets språk jämförs med den religiösa skriften Jungfru Marie Örtagård från samma tid i syfte att undersöka språkförändring hos olika skrivare och genrer vid samma plats och tid. Resultaten visar att Jungfru Marie Örtagård är mer språkligt konservativ än brevet. Kasussystemet har nästan helt upplösts i brevet men upprätthålls mer i den religiösa genren, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Personböjningen av verb i plural är osäker i brevet och användningen tyder på ett begynnande sammanfall till formen för tredje person. Brevet är skrivet med en luftig gotisk handstil med många förkortningar. Källornas stavning är tidsenlig baserat på tidigare forskning.

Den här studien använder en bred förståelse av begreppet medeltider för att visa hur värden och handlingsnormer skapas och omförhandlas i samtida historiebruk. Den bidrar till analysen och diskussionen kring minnespolitikens centrala spänningsförhållanden där representativa demokratiska och nationella mål ställs mot direkt demokratiska och mångkulturella tankemönster. I två fallstudier som följer medeltidsbruket i Östergötland synliggörs hur spänningen påverkar och hanteras i praktiken. Den ena fallstudien följer tätt på en konflikt mellan bevarande av människoskelett från en medeltida avrättningsplats i Vadstena och näringslivsutveckling i form av en fabriksutbyggnad. Den andra utgår från orten Skänninge och tecknar en bredare bild av hur det medeltida förflutna och dess materiella spår i landskapet används i regional och lokal utvecklingspolitik. De empiriska studierna följer aktörer i olika situationer och hur dessa binds upp kring varierande problemformuleringar. Fokus ligger på hur dessa processer går till, vilka resurser som utnyttjas men också på retorik och handling. Analysen resulterar i tre övergripande mobiliseringsprocesser vilka kopplas till begrepp som bevarande, upplevelse och lokal politik. Genom dessa synliggörs hur bruket av medeltider följer parallella värdesystem och logiker vilket när de interagerar skapar konfliktfyllda situationer. Avhandlingen visar hur de traditionella institutionernas strukturer utgör en barriär vilken motverkar en samverkan mellan de många aktörsgrupperna, det breda bruket av det förflutna som den nationella politiska retoriken efterfrågar. / This study apply to a broad understanding of the term Middle-Ages as an analytical concept to show how values and norms of actions are established and negotiated through contemporary uses of history. It contributes to the analysis and discussion of central tensions in memory policy between, on one hand, the representative democratic system, and on the other hand, a direct democracy based on the idea of everyone's ability and right to participate in the use of the history. In two case studies, that maps the use of the Middle-Ages in the county of Östergötland, this study shows how this tension effects and is handled by Stakeholders in every day praxis. One case focus on a conflict between, on one hand, ancient remains of human skeletons from a medieval gallows hill, and on the other hand, private business development due to the construction of a new factory in the town of Vadstena. The other case analyses a broader use of the Middle-Ages as resources in regional and local development policies in the town of Skänninge. The study analysis varied situations where Stakeholders are mobilized around different problems. It focus on how these processes are carried out and which recourses that are used, both rhetorical and through actions. The study shows how values of the past is created, produced and negotiated in contemporary processes of mobilization which are related to terms such as Preservation, Experience and Local policies. It also shows how traditional institutional structures creates barriers that prevent fruitful cooperation between the Stakeholders, and the broader use of the past that the national policies are asking for.

<p>We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns.</p> / <p>I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.</p>

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns. / I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.

The purpose of my research has been to analyze the communi-cation of three cultural heritages and how they are being ex-posed on their respective webpages. The essay has also touched the subject as to how webpages can, through marketing of cul-tural heritages, create a connection to the marketed locations and their cultural environment. A phenomenon you could call “creating a location”. My study has also resulted in an under-standing of how historical sites as cultural actors position them-selves to attract visitors to the location. In this study I will fo-cus on only three of Sweden’s many renaissance castles. These three are Calmare-, Vadstena- and Gripsholm’s castle.My sources consist of the above mentioned cultural heritag-es own webpages, their administrators as well as their partner’s webpages. The information which is communicated in connec-tion to, or directly with the cultural heritages demonstrates what is relevant and important to see and experience.By illuminating these attributes, the possibility for self-interpretation of the cultural landscape can be lessened. Instead, a more direct picture can be created as of what the visitor should relate to and remember of the location. This way, the actors create a location.

Vadstena abbey was one of the most powerful religious institutions of Sweden in the Middle Ages. This thesis analyses two specific aspects of this position: the position of Vadstena abbey as an agent in the political space of the late Middle Ages, and the political ideals propagated by that institution. Sermons written for the feast days of Nordic saints constitute the central source material for this study. Sermons were the most efficient mass media of the medieval world and at an institution like Vadstena, preachers could hope to reach thousands of people from all social groups. Using the sermons I have analysed the political ideals propagated by the abbey. In the beginning of the period, the abbey taught an ideal close to that of Bernard of Clairvaux, an ideology of the supremacy of religious institutions over temporal ones, the priests as the lights of society and the unique authority of saint Birgitta. They berated the temporal powers for not following the dictates of the church and maintained that such behaviour would lead to ruin. Towards the middle of the 15th century a significant change occurred. The brothers began to teach that an evil king and tyrant was still legitimate, since his misrule was part of God’s plan. This change in the political ideals is related to a change in the position of the abbey in relation to temporal powers. After being relatively autonomous the abbey gradually became less so. This, I argue, is due to the strengthening of the institution of monarchy during a period otherwise seen as simply chaotic.

This thesis is based on studies of the ten-year community-based intervention programme entitled, the Vadstena Osteoporosis Prevention Project (VOPP). The specific aims of the research were to describe the effects of physical activity and training programmes on bone mass and balance performance in adults, to determine whether a fall risk prevention programme could motivate personal actions among the elderly, to ascertain whether the intervention programme could reduce the incidence of forearm and hip fractures. Two studies addressed training programmes for middle-aged and old people. First, VOPP participants who were aged 40–70 years and had low forearm bone mineral density (BMD) values were invited to take part in a one-year weight-bearing training study. Thirty of those individuals were included in the investigation. Additional bone mass measurements were performed at the hip and the lumbar spine, and balance and aerobic capacity were also tested. The training programme was performed twice a week (I). In the second study, healthy persons aged 70–75 years were invited to participate in a balance-training study. Fifteen persons joined an exercise group, and another fifteen were controls. The training programme comprised specific balance exercises and was carried out twice a week for nine weeks (II). The association between forearm BMD values and several lifestyle factors was explored in random samples of the population aged 20–72 years (n=880) in a cross-sectional study (III). Another study explored the association between calcaneal stiffness, forearm BMD, and lifestyle factors amongst participants aged 20–79 years (n=956) at the final registration of the VOPP (V). Effects of the VOPP interventions directed at environmental risk factors for falls and the promotion of physical activity were examined in people aged ≥ 65 years (IV). The incidence of forearm and hip fractures was studied amongst middle-aged and elderly individuals in the intervention and the control communities during the study period 1987–2001 (VI). The exercise group (n=15) in the weight-bearing training study showed increases in BMD at the greater trochanter (p&lt;0.01), one-leg stance balance with the eyes closed and coordination tests (p&lt;0.05), and aerobic capacity (p&lt;0.05). No significant difference was found when the groups were compared concerning changes in the different tests during the intervention period (I). In the balance-training study, the exercise group showed post-training improvement in the following tests: standing on the right leg with eyes closed (p&lt;0.01), standing on the right leg (p&lt;0.01) and on the left leg (p&lt;0.05) while turning the head, and walking 30 metres (p&lt;0.01). There were significant differences between the groups in these tests when changes were compared at the post-intervention test (II). Age (p&lt;0.0001) and body mass index (p≤.0001) were associated with forearm BMD in both sexes. Reported moderate physical activity levels in men were positively associated with forearm BMD (p&lt;0.05) (III). In both sexes, reported moderate (p&lt;0.05) and high (women p&lt;0.05 and men p&lt;0.001) physical activity levels were positively associated with calcaneal stiffness. The correlation coefficient between forearm BMD and calcaneal stiffness was 0.58 in women and 0.34 in men (V). Persons aged ≥ 65 years at the follow-up in 1994 reported more use of shoe/cane spikes and moderate physical activity levels compared to controls (IV). There was no change in the general incidence of forearm and hip fractures between the communities for the study period. However, there was a tendency towards decreasing incidence of forearm and trochanteric hip fracture in both sexes during the late intervention period in the intervention community (VI). A community-based intervention programme aimed at reducing the incidence of osteoporotic fractures must be regarded as a long-term project and should preferably be monitored over an extended post-intervention period. / On the day of the public defence the statuses of articles IV and V were Submitted and VI was Manuscript

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

<p>This dissertation contains an edition of <i>Dyalogus super Reuelacionibus beate Birgitte</i>, which is a discussion and defence of the Revelations (<i>Reuelaciones</i>) of St. Birgitta of Sweden (ca. 1303-1373). In legal proceedings at the Council of Basle (1431-1449), the <i>Reuelaciones</i> were accused of heresy, examined and defended. Among the defenders was Heymericus de Campo (1395-1460), who at that time was professor of theology at the University of Cologne. In addition to the formal examination reports, Heymericus wrote a dialogue on the subject. The <i>Dyalogus</i>, which was probably composed as a contribution to a debate, is tentatively dated to have been written between October 1434 and February 17, 1435. The main part of <i>Dyalogus </i>consists of 123 text passages extracted from the <i>Reuelaciones</i> and accused of heresy, and Heymericus’ defence of these text passages. The aim of the defence is to prove that the <i>Reuelaciones</i> are truly orthodox and thus inspired by God. In addition, Heymericus intends to display the reasons and arguments the impugners had for questioning the <i>Reuelaciones</i>. <i>Dyalogus</i> and the other defences were read and copied foremost within the Birgittine order. The judgement passed at the proceedings called for a commentary before the <i>Reuelaciones</i> could be disseminated to the whole of their extent. To the Birgittines the defences of Basle filled this purpose, at least for some time. </p><p>The extensive introduction of the thesis deals with the historical context of the text, its use and importance, its place within the author’s literary production, the contents and language of the text, and finally the textual transmission. Vadstena Abbey’s copy of the text is chosen as base manuscript for the edition.</p>

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).