Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

No description available.

Rapporten ämnar utvärdera potentiella begränsningar inom vattenkraftsindustrin i relation till högvattenföring under ett skiftande klimat. Detta görs genom en litteraturstudie gällande lagar och föreskrifter, samt med en modellering av de flödesförändringar som uppstår i den övre delen av Pite älv i norra Sverige som en konsekvens av ett skiftande klimat. Modelleringen görs med HBV-96 och fyra olika scenarion med ett modellerat referensflöde. Vattenkraftsindustrin är för det mesta reglerad privat med egenkontroller, med krav för inrapportering till länsstyrelsen för de dammar vars bristning kan orsaka stor skada.Modelleringen och scenarierna fann en tendens till svagare vårfloder som en konsekvens av ökad medeltemperatur. Ökningen i medeltemperatur har inga observerade direkta effekter på vattenföring under sensommar och höst, men potential för indirekt påverkan finns. Om nederbörd ökar, som förväntat, kommer vi se en ökning i volym av vatten i älven. Resultatet ser ingen krav för anpassning till större flöden i en snar framtid då de kraftigaste flödena under våren kommer minska, däremot lär ett skifte i beteendet av den årliga vattenföringen ske med ett flöde som är mer beroende av nederbörd istället för snösmältning. Detta medför en uppmaning till förändring i korttidsstrategi med hjälp av större marginal i dammens vattenhöjd tillsammans med modellering och väderprognoser, främst under sensommar och höst. / The focus of this paper is on the changing conditions in the hydrological flow of the upper half of Pite älv in Northern Sweden as a consequence of the changes that comes with global warming. This was done by modelling the water flow with the HBV-96 model as its basis which then ran four different scenarios based on predictions for how the climate will have changed by year 2100. The paper also discusses the limitations with this applied method. The study found that in the case of dam failure the owner is responsible for the damages, furthermore the owner is recommended to model potential limitations and dangers, but there is no requirement for this. State actors which oversees and keep tabs on all issues regarding water safety exists for every county, though their involvement appear somewhat limited and does not extend to close monitoring of the dams. The study found a decrease in the volume of spring floods due to a decrease in snow storage because of increasing temperatures. Furthermore, the increase in mean temperature has no notable direct effect on the autumn precipitation and water flow but potential indirect consequences are discussed. If precipitation were to increase during autumn as predicted, we will see an increase in both the peaks and amount of autumn high flows. However, these peaks will be lower than the current spring floods. We conclude that in large there is no reason for large changes in how the hydro industry conducts itself in relation to regulation of water flow in terms of infrastructure. There is however, possibly a need to increase the margin which one can store water in dams during longer periods with high flow together with more reliance on meteorological short term analysis to be better prepared for more sudden high flows.

Vid produktion av el med hjälp av vattenkraft regleras vattenflödet i vattendraget för att producera den mängd el som marknaden efterfrågar för stunden. Detta gör att vattenflödet blir annorlunda i en reglerad älv jämfört med en oreglerad älv. Därför analyseras och jämförs skillnaderna i vattenföringen mellan en reglerad och en oreglerad älv i den här rapporten. Det gjordes med hjälp av flödesdata från två mätstationer i finska älvar, en med reglerat flöde och en med oreglerat. Utifrån flödesdatat beräknades tre olika parametrar i olika tidsskalor, månad, dag och timme, för att undersöka olikaregleringsmönster i älvarna. När flödesskillnaderna analyserats i de olika tidsskalorna konstaterades att skillnaderna i regleringsmönster blev större desto kortare tidshorisont som analyserades. I månadsperspektivet varregleringsmönster nästan lika medan i dags- och timperspektivet var det stora skillnader. I dagsperspektivet som analyserades med parametern HP1 var värdena i genomsnitt ungefär 20 gångerhögre för den reglerade älven än den oreglerade och i timperspektivet som analyserades med parameter HP2 var värdena ungefär 40–50 gånger högre i genomsnitt i den reglerade älven jämförtmed den oreglerade. Att värdena i den reglerade älven är så mycket högre beror på att flödet regleras till att optimera elproduktionen vilket gör att flödesskillnaderna under en dag och mellan två timmar blir betydligt större jämfört med flödesskillnaderna i den naturliga vattenföringen som finns i den oreglerade älven. När vårfloden kommer händer något intressant med regleringsmönstret. Mönstret i de två älvarna närmar sig varandra och blir mer lika. Värdena på parametrarna i den oreglerade älven ökar medan de minskar kraftigt i den reglerade älven. Att värdena i den reglerade älven minskar beror sannolikt på den ökade risken för dammbrott och översvämningar på grund av de högre vattenflödena, vilketberor på begränsningar i lagringskapaciteten. Regleringsmönstret skiljer sig från år till år vilket beror på nederbördsmängden och hur fyllda magasinen är vid årets början. Vid jämförelse av resultatet med en annan rapport som analyserat samma parametrar på en älv i Schweiz, kan samma trender i mönstret ses men vissa skillnader finns också vilket indikerar på de lokala förhållandenas påverkan på regleringsmönstret. / Hydro Power is one of the most important producer of electricity and to optimize the production hydropeaking is used. Hydropeaking means regulation of the discharge to produce the amount of electricity the market demands at the time. In this study the regulation pattern has been analyzed and compared in one observation station in a regulated river and one observation station in an unregulated river, in Finland. Flow data has been analyzed with regards to three different statistic parameters. One parameter that analyzes the regulation per month, one that analyzes the regulation per day and one that analyzes per hour. The result shows that the smaller the time interval is the bigger are the differences in the regulation pattern. In the month perspective the value of the parameter is almost the same, in the day perspective the values for the regulated river is approximative 10-20 times bigger than the unregulated. And in the hour perspective it is even bigger differences where the value in the regulated river is around 40-50 times bigger than for the unregulated. The reason to the higher values on the parameters in the regulated river comes from that the discharge here is regulated to optimize the production of electricity which makes the differences in the discharger higher within the day and between two hours.When the spring flood comes something interesting happens with the regulation pattern. The regulation pattern in the two rivers becomes more similar. In the unregulated river the value of the parameters increases meanwhile the values in the regulated river decreases. The reason the short time regulation decreases in the regulated river is probably because of the higher risk of flooding, due to limitations of the capacity to store water, which comes with higher discharges. The regulation pattern got some differences between the years which depends on the amount of rain and the levels in the storing magazines by the start of the year. When the results in this thesis are compared with the results of another report which analyzes the same parameters in Switzerland, the same pattern can be seen in general but also some differences which indicates on the local conditions impact on the pattern.

I och med klimatförändringar, är möjligheten att integrera stora andelar förnybar energi i elsystemet av yttersta vikt. Detta kandidatexamensarbete undersöker vattenkraftens regleringsmöjlighet när man integrerar vindkraft i ett slutet elsystem. Projektet inkluderar en fallstudie baserad på fem vattenkraftverk i en del av Skellefteälven i norra Sverige. Målet med projektet är att optimera vattenkraftensdrift med maximal andel vindkraft installerad i systemet. Detta utförs genom att maximera vattenkraftens vinster. Genom att i programvaran GAMS lösa ett linjärprogrammeringsproblem med timvis upplösning bestående av 168 timmar. När vindkraft implementeras upptäcks att den maximala installerade effekten vindkraft är 100 MW. Placeringen av vindkraften hade en påverkan på vinsterna i systemet, samt den maximala mängden. Fallstudien visar att det är elnätet som begränsar den maximala installerade effekten vindkraft och inte vattenkraftens reglerförmåga. Fallstudien visar dessutom att det är mindre lönsamt att bygga all vindkraft i en nod utan istället sprida ut vindkraften i elsystemet. / In the face of climate changes, integrating larger quantities renewable energy resources into the electrical grid is vital. This bachelor thesis project examines the regulatory ability in hydro power  when implenting wind power into a closed power system. The project includes a case study based on a part of River Skellefte älv in northern Sweden, including five hydro power plants. The goal of the project is to optimize the hydro power production with maximum amount of implimented wind power. This is done by maximizing the revenue from the hydro power plants electrical production. Through a linear programming problem consisting of 168 time steps of one hour each, an optimal scheduling for the hydro power plants is found, using the opitimization software GAMS. When implenting wind power to the system, the maximum installed wind power is found to be 100 MW. The placement of the wind power in the system affects the revenue of the power system, as well as the maximum installed wind power possible. The case study shows that it is the electrical grid that restricts the amount of wind power that can be implented, rather than the regulatory ability in the installed hydro power. The case study also indicates that it is less profitable to apply all wind power in the same node of the power system.

Detta arbete har utrett möjligheten till att implementera variabelt varvtal hos bulbturbiner. Som utgångspunkt har anläggningar med ett Kaplanlöphjul och en växellåda analyserats där variabelt varvtal ska implementeras med en frekvensomriktare och ett löphjul med fasta skovelblad.  Arbetet har fokuserat på att avgöra vilka huvudkomponenter som krävs till inköp för att kunna implementera variabelt varvtal. Ett ytterligare mål var att avgöra vilken anläggning som kan ge mest producerad energi av en anläggning med fast och variabelt varvtal. Slutligen har lönsamheten för en investering som möjliggör ett variabelt varvtal bedömts. Till grund för beräkningar användes insamlad mätdata från anläggningarna under år 2022 och uppskattningar av verkningsgrad och inköpspris för de olika komponenterna.  Resultatet visar att det är möjligt att implementera variabelt varvtal i anläggningen, både genom att behålla växellådan och genom att bygga bort den. Att behålla växellåda är det alternativ som är enklast att implementera eftersom installationen och ombyggnationen blir mindre omfattande. Vidare kan en anläggning med variabelt varvtal potentiellt leda till en utökning av producerad energi där ökningen är åtminstone 0,8 GWh. Slutligen skulle en investering av denna typ kunna betraktas som lönsam under förutsättningen att man kan få intäkter från stödtjänster.  Dessa slutsatser bygger på en del antaganden som bör valideras med leverantörer. / This work has investigated the opportunities to implement variable speed for bulb turbines. As a reference, facilities with a Kaplan runner and a gearbox have been analyzed were variable speed is introduced with a frequency converter and a runner with non-adjustable blades.  The work has focused on determine which main components are necessary for purchases in order to implement variable speed. Another goal was to determine which facility can produce the most energy comparing a facility with variable and fixed speed. Lastly, the financially profitability of an investment that enable variable speed has been assessed.  The foundation of the calculations were based on measured data from the sites during year 2022 and approximations of efficiency and the price of purchase for the different components. The result shows that it is possible to implement variable speed in the facilities, with and without a gearbox. To keep the gearbox is the alternative that is easiest to implement due to less reconstruction of the facility. Furthermore, a facility with variable could potentially lead to an increase in produced energy where the increase is at least 0.8 GWh. Lastly, an investment of this kind could be considered profitable under the assumption that it is possible to receive revenue from ancillary services.  The conclusions are made on assumptions that needs to be validated with suppliers.

The Drina River Basin (DRB) plays a vital role for the power sectors of the riparian countries of Bosnia and Herzegovina, Montenegro and Serbia. The Drina river and its tributaries have a considerable hydropower potential, which, due to its geographical position and the political landscape between the riparian countries, have not yet been utilized to its full potential. This study aims to investigate the role of hydropower and other renewables in the future energy mix under different scenarios. Additionally, the study aims to examine the renewable energy penetration within the DRB, as well as changes in total CO2eq emissions from the power sector by 2035. The study describes the implementation and testing of a modelling framework with the purpose of analysing the future energy mix. To answer the key research questions, an energy model was created using the Open Source Energy Modelling System (OSeMOSYS). Input parameters for the model were obtained through information gathering based on literature reviews, interviews with local experts and reviews of policy documents. The scenario analysis includes a business as usual scenario (BAU), a nationally determined contribution scenario (NDC), renewable energy scenario (RE) and a sensitivity analysis based on three different levels of implementation of the emission trading scheme (ETS). The results indicate that the share of hydropower differ amongst the scenarios, ranging between 41% and 55% by 2035. The scenario results also show that the share of RES located within the DRB ranges between 45-58% by 2035, in relation to the total installed RES capacity in the basin countries. This high share of economically feasible RES potential highlights the importance of the DRB, particularly since the basin area accounts for approximately 12,8% of the total country area. Furthermore, the obtained resultsfrom the scenario analysis indicate the possibility of emission reductions between 7% and 50 % by 2035, compared to the BAU scenario emissions. / Flodområdet Drina (DRB) spelar en central roll för kraftsektorerna i de angränsande länderna Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien. Drinafloden och dess bifloder har en betydande vattenkraftpotential som, på grund av dess geografiska position och komplexa politiska landskap, inte har utnyttjats till fullo. Denna studie syftar till att undersöka förnybara energikällors roll i den framtida energimixen, under olika scenarion, med fokus på vattenkraft. Studien ämnar fortsättningsvis att undersöka penetrationen av förnybar energi inom DRB, såväl som förändringar i de totala CO2-utsläppen från kraftsektorn, fram till år 2035. Vidare beskriver studien implementeringen och testningen av en modelleringsram framtagen med syftet att analysera den framtida energimixen. För att besvara forskningsfrågorna skapades en energimodell med hjälp av Open Source Energy Modelling System (OSeMOSYS). Inmatningsparametrar för modellen erhölls genom informationsinsamling baserad på litteraturgranskningar, intervjuer med lokala experter samt granskningar av nationella policydokument. Scenarioanalysen inkluderar ett Business as Usual scenario (BAU), ett Nationally Determined Contribution scenario (NDC), ett scenario för Renewable Energy (RE) samt en känslighetsanalys baserad på tre olika nivåer för implementering av systemet för utsläppshandel (ETS). Resultaten indikerar på att andelen vattenkraft skiljer sig mellan scenariona och sträcker sig mellan ett intervall på 41% och 55% år 2035. Scenarioresultaten påvisar även att andelen RES som ligger inom DRB varierar mellan 45–58% fram till 2035, i förhållande till den totala installerade RES-kapaciteten inom de angränsande länderna. Den höga andelen ekonomiskt genomförbar RES-potential belyser betydelsen av DRB-området, framför allt då flodområdet utgör cirka 12,8% av det totala landområdet. Vidare indikerar resultaten från scenarioanalysen möjligheten till utsläppsminskningar på mellan 7% och 50% fram till 2035, jämfört med utsläpp indikerade i BAU-scenariot.

Dams and power plants in watercourses pose a serious threat to diversity and aquatic species as they fragment habitats and create barriers. New legislation aims to facilitate the restoration of watercourses and in many places, various fish passages have been built. Evaluations of these are important in order to ensure that the desired function has been achieved. At Näkten regulation dam in Jämtland, Sweden, a combined technical and natural fishway has been built to enable migration for trout and grayling. The purpose of the study is to find out whether the technical solution has had suitable flows and gate settings for the fish that one wanted to enable migration for. To investigate this, unsteady flow analyzes were performedin HEC-RAS and then compared to field measurements as well as information from the dam owner. The results show that the gate during the study period has not been set according to recommended settings and that the flows at times have been too high to be suitable for migration. However, comparison with field measurements and previous calculations suggest that the modeled flows do not match reality but are too high in the model. The conclusion is therefore that further modeling and a more thorough comparison with field measurements is recommended to create reliable results and that one then possibly can adjust the settings on the gates. / Dammar och kraftverk i vattendrag utgör ett allvarligt hot mot diversiteten och vattenlevande arter då den fragmenterar livsmiljöer och skapar hinder. Nya lagstiftningar ska underlätta för återställning av vattendrag och på många platser har olika fiskpassager byggts. Utvärderingar av dessa är viktiga så att man kan säkerställa att önskad funktion är uppnådd. Vid Näktens regleringsdamm i Jämtlands län har ett kombinerat tekniskt oc hnaturlikt omlöp byggts för att åter möjliggöra vandring för öring och harr. Studiens syfte är att ta reda på om den tekniska lösningen har haft lämpliga flöden och luckinställningar för de fiskar som man velat möjliggöra vandring för. För att undersöka detta har flödesmodelleringar gjorts i programmet HEC-RAS och fältmätningar samt uppgifter från dammägaren har använts som referens. Resultaten visar att luckan under studieperioden inte varit inställd efter rekommenderade inställningar och att flödena ha varit för höga för att vara lämplig för vandring. Dock tyder jämförelse med fältmätningar och tidigare beräkningar att flödena inte stämmer överens med verkligheten utan blir för höga i modellen. Slutsatsen blir därför att ytterligare modellering och en grundligare jämförelse med fältmätningar rekommenderas för att skapa tillförlitliga resultat och att man därefter eventuellt kan justera inställningarna på luckorna. / <p>2023-06-02</p>

Vattenkraftens ska förses med moderna miljövillkor i linje med miljöbalken. Ett av underlagen som föreslås vara nödvändigt inför prövningen är kännedom var det finns strömmande vatten och olika typer av habitat, något som inte finns i alla avrinningsområden. Arbetets syfte var därför att testa och utvärdera metoder som med begränsat underlag kan användas för att identifiera lax- och öringshabitat samt utreda sträckornas habitatskvaliteten.  För att genomföra detta genomfördes först en lutningsanalys där vattendragets strömsträckor identifierades genom att utifrån lantmäteriets höjdmodell, bestämma lutningen i vattendraget. Därefter bestämdes beskuggningsgraden vid strömsträckorna genom att studera flygbilder följt av parametrarna vattenhastighet, bredd och djup beräknades med MSB:s hydrauliska modell. På detta applicerades trout habitat score och laxhabitatklass, två bedömningssystem som används för att kvalitetsbestämma habitat utifrån fiskens habitatspreferenser för ovannämnda parametrar. Den predikterade habitatskvaliteten validerades sedan mot redan kända habitat som karterats i fält då vattendraget biotopkarterades.  Med lutningsanalysen identifierades strömsträckor där samtliga kända habitat som karterats som bra eller mycket bra identifierades. Metoden fungerade således bra för att identifiera strömmande vatten. Det finns dock svagheter eftersom metoden inte nödvändigtvis säger något direkt om strömsträckornas habitatskvalitet, men tillsammans med andra metoder så som lokalkännedom kan borde den vara till nytta att på ett enkelt sätt få en bra bild över utbredningen av vattendragets strömsträckor. När habitatskvaliteten beräknades vid strömsträckorna underskattades i de flesta fall. Vad detta beror på går inte att svara på utan vidare undersökning, men det finns mycket som pekar på att det är till följd av att den hydrauliska modellens rumsliga skala samt kalibrering. Det finns således stora osäkerheter med att använda MSB:s hydrauliska modell i habitatkarteringssyfte. / Hydropower is vital for Sweden. Not only does it provide Sweden with around 40% of the annual electricity production and supply the electric grid with system services, but the energy is also to be concerned as renewable with no greenhouse gas emissions. However, the hydropower plants and its dams create environmental problems for the aquatic life in the lake and streams. Moreover, little to no measures have been implemented as most powerplants come from a time where the concern and requirements for environmental mitigation measures were considered. Sweden’s hydropower is therefore to apply for new water permits in line with the Swedish environmental code, likely to result in many powerplants having to implement mitigation measures to lower their impact on the aquatic life. In this work, data on river habitats must compiled, however, the extent to which this data exists varies between different river basins. In river basins where the level of this kind of knowledge is low there is a need for cost-effective ways to investigate this matter.  The aim of the thesis was to test and evaluate methods that can be used to identify in stream habitats for trout and salmon parr and assess the quality of these habitats using data which is highly available for many river basins.  First a slope analysis was conducted in GIS, to identify rapids in the study area. The method is based on calculating the average slope along the river using the national terrain model. Once rapids were identified, aerial footage was studied to determine the rate of shadow cast on the watercourse and a free to use hydraulic model was used to calculate water velocity, depth, and top width at the rapid locations. Later, the above-mentioned parameters were combined using two methods, trout habitat score and salmon habitat class, to rate the rapids’ functionality as habitat for salmon and trout parr. Finally, the habitat location and quality of the identified rapids were validated against already known habitats, mapped with conventional habitat mapping methods.  Using the slope analysis, all known habitats were identified. However, there were a few uncertainties as several river stretches, not mapped as habitat, also were identified. These wrongly identified rapids were for the most part to be regarded as moderately flat and could be excluded using aerial photographs. When it comes to the predicted habitat quality, it can be concluded that it generally was underestimated when compared to the habitat quality from the habitat mapping. The reasons for this were not fully investigated in this thesis, however much points towards weaknesses related to the hydraulic model as it primarily was hydraulic parameters such as depth and top width that was underestimated.  The thesis conclude that the slope analysis is a strong tool when it comes to locating in stream habitats using sparse data and has good potential as a screening tool, but one must be aware of the method’s short comings. The hydraulic model on the other hand, shouldn’t be used in its original form to investigate habitat quality.

Inflow forecasting is important when planning the use of water in a hydropower plant. The process of making forecasts is characterized by using knowledge from previous events and occurrences to make predictions about the future. Traditionally, inflow is predicted using hydrological models. The model developed by the Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning (HBV model) is one of the most widely used hydrological models around the world. Machine learning is emerging as a potential alternative to the current HBV models but needs to be evaluated. This thesis investigates machine learning for inflow forecasting as a mixed qualitative and quantitative case study. Interviews with experts in various backgrounds within hydropower illustrated the key issues and opportunities for inflow forecasting accuracy and laid the foundation for the machine learning model created. The thesis found that the noise in the realised inflow data was one of the main factors which affected the quality of the machine learning inflow forecasts. Other notable factors were the precipitation data from the three closest weather stations. The interviews suggested that the noise in the realised inflow data could be due to faulty measurements. The interviews also provided examples of additional data such as snow quantity measurements and ground moisture levels which could be included in a machine learning model to improve inflow forecast performance. One proposed application for the machine learning model was as a complementary tool to the current HBV model to assist in making manual adjustments to the forecasts when considered necessary. The machine learning model achieved an average Mean Absolute Error (MAE) of 1.39 compared to 1.73 for a baseline forecast for inflow to the Lake Kymmen river system 1-7 days ahead over the period 2015-2019. For inflow to the Lake Kymmen river system 8-14 days ahead the machine learning model achieved an average MAE of 1.68 compared to 2.45 for a baseline forecast. The current HBV model in place had a lower average MAE than the machine learning model over the available comparison period of January 2018. / Tillrinningsprognostisering är viktig vid planeringen av vattenanvändningen i ett vattenkraftverk. Prognostiseringsprocessen går ut på att använda tidigare kunskap för att kunna göra prediktioner om framtiden. Traditionellt sett har tillrinningsprognostisering gjorts med hjälp av hydrologiska modeller. Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning-modellen (HBV-modellen) är en av de mest använda hydrologiska modellerna och används världen över. Maskininlärning växer för tillfället fram som ett potentiellt alternativ till de nuvarande HBV-modellerna men behöver utvärderas. Det här examensarbetet använder en blandad kvalitativ och kvantitativ metod för att utforska maskininlärning för tillrinningsprognostisering i en fallstudie. Intervjuer med experter med olika bakgrund inom vattenkraft påtalade nyckelfrågor och möjligheter för precisering av tillrinningsprognostisering och lade grunden för den maskininlärningsmodell som skapades. Den här studien fann att brus i realiserade tillrinningsdata var en av huvudfaktorerna som påverkade kvaliteten i tillrinningsprognoserna av maskininlärningsmodellen. Andra nämnvärda faktorer var nederbördsdata från de tre närmaste väderstationerna. Intervjuerna antydde att bruset i realiserade tillrinningsdatana kan bero på felaktiga mätvärden. Intervjuerna bidrog också med exempel på ytterligare data som kan inkluderas i en maskininlärningsmodell för att förbättra tillrinningsprognoserna, såsom mätningar av snömängd och markvattennivåer. En föreslagen användning för maskininlärningsmodellen var som ett kompletterande verktyg till den nuvarande HBV-modellen för att underlätta manuella justeringar av prognoserna när det bedöms nödvändigt. Maskininlärningsmodellen åstadkom ett genomsnittligt Mean Absolute Error (MAE) på 1,39 jämfört med 1,73 för en referensprognos för tillrinningen till Kymmens sjösystem 1–7 dagar fram i tiden under perioden 2015–2019. För tillrinningen till Kymmens sjösystem 8–14 dagar fram i tiden åstadkom maskininlärningsmodellen ett genomsnittligt MAE på 1,68 jämfört med 2,45 för en referensprognos. Den nuvarande HBV-modellen hade ett lägre genomsnittligt MAE jämfört med maskininlärningsmodellen under den tillgängliga jämförelseperioden januari 2018.