The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species. Water quality was examined by measuring conductivity, pH and oxygen content in relation to distance from the wetland inlet. The results demonstrate a significant correlation between conductivity and distance. Species occupy different ecological niches and distribution patterns of species in the wetland can be expected to follow changes in abiotic factors, such as water quality. Potential indicator species were investigated by inventorying twelve species of plants and animals. The results show significant linear or curvilinear correlations between one or several water quality factors and the species reedmace, common reed, yellow iris, freshwater woodlouse, twisted ramshorn, damsel- and dragonfly larvae. By carrying out a questionnaire aimed at a group of adults and by talking to a group of children, conclusions could be made regarding indicator species that were easy to recognize and associate to. The results demonstrate that adults found common reed and reedmace most easy to recognize while children found the freshwater woodlouse most interesting. Thus, these indicator species for water quality can be included in the concept didactical species. / Studien syftar till att finna indikatorarter för vattenkvalitet i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning som är lätta att känna igen och associera till. Studien är relevant då indikatorarter kan vara svårbestämda för gemene man. Arter som är lättigenkännbara skulle kunna förbättra dialog mellan forskarsamhället, allmänheten och myndigheter och kan användas i utbildningssyfte inom skolor, föreningar eller i informationskampanjer. Jag har därför valt att kalla arterna för didaktiska arter. Vattenkvalitet undersöktes genom att mäta konduktivitet, pH och syrgashalt i förhållande till avstånd från inlopp. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan konduktivitet och avstånd. Eftersom arter upptar olika ekologiska nischer kan artutbredningsmönstret i våtmarken förväntas följa förändringar i abiotiska faktorer, såsom vattenkvalitet. Potentiella indikatorarter undersöktes genom att inventera tolv växt- och djurarter i anläggningen. Resultaten visar signifikanta linjära eller kurvlinjära samband med en eller flera utav vattenkvalitetsfaktorerna och arterna bredkaveldun, vass, gul svärdslilja, sötvattengråsugga, remskivsnäcka samt trollsländelarver. Genom en enkätundersökning för en grupp vuxna samt samtal med en grupp förskolebarn kunde det dras slutsatser om vilka av indikatorarterna för vattenkvalitet som var lättast att känna igen och associera till. Resultaten visar att de vuxna upplevde vass och bredkaveldun som lättast att känna igen medan barnen upplevde att sötvattengråsugga var mest intressant. Dessa indikatorarter för vattenkvalitet kan således inkluderas i begreppet didaktiska arter.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Den här rapporten om kallkällor i Haninge kommun i södra Stockholms län är ett examensarbete på KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och Källakademin. Arbetet utförs av två studenter, där en student fokuserar på källornas tillstånd i dag (denna rapport) och en student fokuserar på källornas historia och tradition. Det primära målet med detta arbete är att ge Haninge kommun och dess invånare bättre kännedom om de kallkällor som finns i kommunen, särskild med avseende på vattenkvalitet och tillgänglighet. Kommunen har ambitionen att informera allmänheten om kallkällor och förse en del av dem med skyltar. Information om källornas existens och lokalisering inhämtades från olika databaser, främst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens samt genom personliga kontakter. Efter lokaliseringen av källorna valdes sju stycken för provtagning. De valda kallkällorna besöktes och prov från dessa undersöktes och analyserades med avseende på följande parametrar: Temperatur, pH, konduktivitet, alkalinitet, kemisk syreförbrukning (CODMn), kloridhalt, färg, lukt, smak och klarhet. De tre första parametrarna bestämdes i fält. Utöver dessa parametrar bestämdes även metallhalterna och totalfosforhalten. De metallhalter som bestämdes var kadmium, kalcium, kalium, magnesium, natrium och koppar . Någon bakteriologisk undersökning av källvattnen har i detta skede inte gjorts Resultaten visade följande: Fyra kallkällor, Källbacken, Gubbkärret, Mellanbergskällan och Sandemarkällan är lämpliga att restaurera. De har bra vattenkvalité och olika karaktär. Det finns mindre problem som t.ex. rensning och skötsel som behöver följas upp. Tre kallkällor, Lillsjön, Nytorp och Trefaldighetskällan på Utö har sämre kvalité och fordrar mer arbete att återställa. / This report about springs in Haninge Municipality, which is located to the south of Stockholm, is a diploma work at KTH. The survey was made in collaboration with Haninge Municipality and Källakademin (Swedish Academy of Springs). The work was carried out by two students, one who specialized in the present condition of the springs (this report) and one who focused on their history and tradition. The primary aim of this research is to give Haninge Municipality and its residents better knowledge of the springs that exist in the municipality, especially with regard to their water quality and location. The municipality strives to inform the public about springs and to provide the springs with signs. The information about the existence of the springs and the locations of them has been obtained from various databases, primarily SGU (Geological Survey of Sweden), the Swedish Forest Agency and the Stockholm county administration and also through private contacts. After the localization of the springs, seven of them were chosen for sampling. The chosen springs were visited and sampled. The water was analyzed with respect to the following parameters: temperature, pH, conductivity, alkalinity, chemical oxygen demand (CODMn), chloride, colour, taste, smell and transparency. The first three of these parameters were determined in the field. In addition to these parameters, the concentration of metal ions and the total phosphorous content were also determined. The metals that were analysed include cadmium, calcium, potassium, magnesium, sodium and copper. The results gave the following information: Four springs, Källbacken, Gubbkärret, Mellanbergskällan and Sandemar are suitable for restoration and they have very good water quality from chemical-physical point of view. These four springs have different characteristics and there are minor problems conserning restoration but they, need further sampling and examination. Three springs, Lillsjön, Nytorp and Trefaldighetskällan at Utö have inferior quality and would require greater efforts to restore.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I takt med klimatförändringarna kommer temperaturen öka och vädret bli mer extremt vilket gör vår tillgång till dricksvatten mer sårbar. Redan idag finns problem med dricksvattenförsörjningen i vissa delar av Sverige. Ett sätt att minska dricksvattenförbrukningen är att samla in regnvatten och använda det till processer med lägre kvalitetskrav än dricksvatten. Swedavia jobbar aktivt med att få mer miljövänliga flygplatser och som en del av detta minska dricksvattenförbrukningen. Detta projekt utreder möjligheten att samla upp regnvatten på takytor för att använda till processer som idag använder dricksvatten. Projektet är koncernövergripande och applicerbart på samtliga av Swedavias flygplatser även om arbetet utförs på Stockholm Arlanda Airport. I detta examensarbete har kvaliteten på vattnet från fem olika typer av tak studerats. Taken valdes bland annat utifrån tidigare utförda studier där föroreningsgraden på vattnet från olika sorters tak undersökts. Även faktorer som förekomst på flygplatserna spelade in. Provtagning utfördes vid två tillfällen där avrunnet regnvatten samlades in från de fem olika taken samt ett referensprov på rent regnvatten. Fem näringsämnen, löst organiskt material, suspenderat material och sex olika tungmetaller analyserades. Tre av taken gav så pass höga värden att de överskred satta gränsvärden. Det gröna taket gav höga halter fosfor och löst organiskt material. Taket med TRP-stål gav höga zinkhalter vilket tros bero på den zinkbeläggning som taket har. Taket med PVC-plastduk gav också höga zinkhalter vid en av provtagningarna, men inte lika höga som på TRP-ståltaket. Taken med FPO-plast, som är en mer miljövänlig plastduk, och taket med takpapp gav låga värden och överskred inte några satta gränsvärden. Referensprovet på regnvatten gav hög halt suspenderat material vid en av provtagningarna samt höga blyhalter som överskred gränsvärdena. Slutsatserna av detta projekt är att gröna tak, tak med TRP-stål och tak med PVC-plastduk riskerar att överskrida gränsvärden vilket gör att de lämpar sig sämre för uppsamling av regnvatten än de resterande taken. Resultatet baseras på de två provtagningar som utfördes vilket gör att fler provtagningar bör utföras för att kunna dra den definitiva slutsatsen att dessa tre typer av tak inte lämpar sig för detta ändamål. Taken med FPO-plast och takpapp överskrider inga gränsvärden och kan, utifrån de analyserade parametrarna, lämpa sig för uppsamling av regnvatten. Det är dock viktigt att poängtera att för att kunna återanvända vattnet och garantera att det håller en tillräckligt bra kvalitet behöver fler parametrar analyseras, något som inte kunde genomföras i detta projekt. / Drinking water is vital for our daily life. With climate change comes increasing temperatures and more extreme weather which can jeopardize our access to drinking water. One way to reduce our drinking water consumption is to collect rainwater and use it for processes which have lower quality demands than drinking water. Swedavia is constantly working on making their airports more environmentally friendly and as a part of this reducing the drinking water consumption. This project examines how water can be collected at Swedavia’s airports. The project results should be of intent to all of Swedavia’s airports even if the project is performed at Stockholm Arlanda Airport. In this project the water quality from five different types roofs has been studied. The different kind of roofs were chosen based on previous studies where pollutants in roof-harvested rainwater were studied. Other aspects such as location on the airports were also considered. Samplings were collected at two different occasions where water was collected from the different roofs. One sample of clean rainwater was collected as a reference. Five nutrients, dissolved organic matter, suspended matter and six heavy metals were analyzed. Three of the roofs gave water with high values that exceeded the quality limits. The samples from the green roof showed high levels of phosphorus and dissolved organic matter. The steel roof gave high levels of zink which may origin from its zink coating. The roof with PVC plastic also gave high levels of zink, but not as high as the steel roof. The roof with FPO plastic, a more environmentally friendly plastic, and the roof with roof paper gave low values and did not exceed any quality limits. The reference sample of clean rainwater gave high values of suspended matter at the second occasion and high values of lead that exceeded the quality limits. The conclusions of this project are that roof-harvested rainwater from green roofs, steel roofs and roofs with PVC plastic may exceed quality limits which makes them less suitable for collecting and re-use. The results are based on the two sampling occasions which means that sampling at more occations needs to be done to make definitive conclusions. The roofs with FPO plastic and roof paper do not exceed any quality limits and can therefore, according to the analyzed parameters, be suitable for collecting rainwater. It is important to note that to be able to reuse the water and guarantee that the quality of the water does not exceed any quality limits more parameters should be analyzed.

Water is an irreplaceable resource, covering around two thirds of Earth´s surface, although only one percent is available for use. Except from households, other human activities such as agriculture and industries use water. Water use and pollution can make water unavailable to some users and places already exposed for water scarcity are especially vulnerable for such changes. Increased water use and factors such as climate change make water scarcity to a global concern and to protect the environment and humans it will be necessary to manage this problem. The concept of water footprint was introduced in 2002 as a tool to assess impact from freshwater use. Since then, many methods concerning water use and degradation have been developed and today there are several studies made on water footprint. Still, the majority of these studies only include water use. The aim of this study was to evaluate three different methods due to their ability to calculate water footprint for the production of trucks, with the qualification that the methods should consider both water use and emissions. Three methods were applied on two Volvo factories in Sweden, located in Umeå and Gothenburg. Investigations of water flows in background processes were made as a life cycle assessment in Gabi software. The water flows were thereafter assessed with the H2Oe, the Water Footprint Network and the Ecological scarcity method. The results showed that for the factory in Umeå the water footprint values were 2.62 Mm3 H2Oe, 43.08 Mm3 and 354.7 MEP per 30,000 cabins. The variation in units and values indicates that it is complicated to compare water footprints for products calculated with different methods. The study also showed that the H2Oe and the Ecological scarcity method account for the water scarcity situation. A review of the concordance with the new ISO standard for water footprint was made but none of the methods satisfies all criteria for elementary flows. Comparison between processes at the factories showed that a flocculation chemical gives a larger water footprint for the H2Oe and the Ecological scarcity method, while the water footprint for the WFN method and carbon footprint is larger for electricity. This indicates that environmental impact is considered different depending on method and that a process favorable regarding to climate change not necessarily is beneficial for environmental impact in the perspective of water use. / Vatten är en ovärderlig resurs som täcker cirka två tredjedelar av jordens yta men där endast en procent är tillgänglig för användning. Människan använder vatten till olika ändamål, förutom i hushåll används vatten bland annat inom jordbruk och industrier. Vattenanvändning och utsläpp av föroreningar kan göra vatten otillgängligt, vilket kan vara extra känsligt i de områden där människor redan lider av vattenbrist. Den ökade vattenanvändningen tillsammans med exempelvis klimatförändringar bidrar till att göra vattenbrist till en global angelägenhet och det kommer att krävas åtgärder för att skydda människor och miljö. År 2002 introducerades begreppet vattenfotavtryck som ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från vattenanvändning. Sedan dess har begreppet utvecklats till att inkludera många olika beräkningsmetoder men många av de befintliga studierna har uteslutit föroreningar och bara fokuserat på vattenkonsumtion. Syftet med denna rapport var att utvärdera tre olika metoder med avseende på deras förmåga att beräkna vattenfotavtryck vid produktion av lastbilar, med villkoret att metoderna ska inkludera både vattenkonsumtion och föroreningar. I studien användes tre metoder för att beräkna vattenfotavtrycket för två Volvo fabriker placerade i Umeå och Göteborg. En livscykelanalys utfördes i livscykelanalysverktyget Gabi, för att kartlägga vattenflöden från bakgrundsprocesser. Därefter värderades vattenflödena med metoderna; H2Oe, WFN och Ecological scarcity. Resultatet för fabriken i Umeå gav för respektive metod ett vattenfotavtryck motsvarande 2,62 Mm3 H2Oe, 43,08 Mm3 respektive 354,7 MEP per 30 000 lastbilshytter. Variationen i enheter och storlek tyder på att det kan vara svårt att jämföra vattenfotavtryck för produkter som beräknats med olika metoder. Studien visade att H2Oe och Ecological scarcity tar hänsyn till vattentillgängligheten i området. En granskning av metodernas överensstämmelse med den nya ISO standarden för vattenfotavtryck gjordes men ingen av metoderna i studien uppfyllde alla kriterier. Av de processer som ingår i fabrikerna visade det sig att vattenfotavtrycket för H2Oe och Ecological scarcity metoden var störst för en fällningskemikalie. För den tredje metoden och koldioxid var avtrycket störst för elektriciteten. Detta tyder på att olika metoder värderar miljöpåverkan olika samt att de processer som anses bättre ur miljösynpunkt för klimatförändringar inte nödvändigtvis behöver vara bäst vid vattenanvändning.

When stormwater flows from hard surfaces in urban areas it contributes with pollutants to nearby watercourses. Also runoff from rural areas dominated by agriculture and forestry can contribute with nutrients and pollutants to watercourses. How maximum concentrations and annual loads of pollutants are transported yearly to lakes and seas is crucial information for an adequate management of our natural waters. Several metals, like lead, copper, cadmium and zinc are harmful to humans, animals and plants. Estimates of concentrations and transports of metals is today often based upon manually collected samples, flow proportional samples or modeling in programs calculated from standards. All of these methods contains a lot of uncertainties. The yearly transports in watercourses is calculated through linear interpolation between samples. Uncertainties in the calculated yearly transports tend to increase with lower sampling frequencies, since changes in metal concentration is often overlooked. This study is based on samples from Hågaån, a stream located in the proximity of Uppsala, Sweden. The stream has influences from both stormwater and runoff from agricultural lands. The purpose of the study was to investigate in what ways turbidity can be used as an indirect measurement of metals. The relationship between turbidity and different metals were analyzed through linear regression. The results shows that a high frequency measurements with a turbidity sensor can be used in several different ways depending on the strenght in the relationship between turbidity and metal. If the obtained relationship is strong, as is the case for lead, a turbidity sensor could be used as an indirect measurement in the watercourse. In those cases when the relationship does not have the same credibility, a turbidity sensor could instead be used to model the metal concentrations between samples. It might be possible to apply a relationship between turbidity and metals also for stormwater for some metals, but further studies are inquired. Since the quality and flow of stormwater are highly variant, high frequency measurements with a turbidity sensor could provide a more complete picture of how the concentrations of pollutants vary over time. The relationship between turbidity and metals is dependant of the metal content in particles, optical properties but also the concentration of dissolved metals, which vary between watercourses and over time. It is therefore necessary to measure turbidity and metal concentrations in the watercourse of interest under different hydrological conditions. The more complex the relatinship is, the more measurements are required. This limit the usage of sensors to monitor metals. / Dagvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i bebyggda områden bidrar med föroreningar till närliggande vattendrag. Även naturlig avrinning från icke-hårdgjorda ytor, som odlingsmark och skogsmark, kan bidra med näringsämnen och föroreningar  till vattendrag. Hur höga halter som förekommer, samt vilka mängder av föroreningar som årligen transporteras ut i sjöar och hav är viktigt att veta för att kunna följa upp Sveriges miljömål Giftfri miljö och vattenförvaltningens krav på god status. Många metaller som exempelvis bly, koppar, kadmium och zink är skadliga för människor, djur och växter. Uppskattningar av totalhalter och metalltransporter görs idag ofta baserade på relativt glest uttagna stickprover, flödesproportionell provtagning eller modelleringar i dataprogram beräknade från schablonhalter.  Alla dessa metoder innehåller stora osäkerheter. Årstransporter i vattendrag beräknas genom linjär interpolering mellan uttagna stickprover. Osäkerheterna i de beräknade årstransporterna ökar vid lägre provtagningsfrekvens, eftersom det är lätt att förändringar i metallhalten förbises. Denna studie baseras på mätningar från Hågaån utanför Uppsala, ett vattendrag som är påverkat av  både dagvatten och avrinning från jordbruksmark. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt turbiditet kan användas för indirekt mätning av metaller. Samband mellan turbiditet och metaller undersöktes genom linjär regression. Resultatet från mätningarna i Hågaån visade att högfrekventa mätningar med en turbiditetssensor kan användas på flera sätt beroende på styrkan i sambandet mellan turbiditet och metall. Om sambandet som erhålls är starkt, vilket är fallet för bly, skulle en turbiditetssensor kunna användas som en indirekt mätning i vattendrag. I de fall då sambandet inte är lika starkt, kan en turbiditetssensor istället användas för att fylla i data mellan stickproverna vid transportberäkningar. Detta minskar behovet av tät provtagning vilket kan ge en kostnadsbesparing. Samband mellan turbiditet och metaller borde kunna upprättas och appliceras även på dagvatten för vissa metaller, men vidare studier med längre mätserier krävs. Eftersom dagvattnets kvalitet och flöde är så varierande skulle en turbiditetssensor kunna ge en bättre bild av hur föroreningshalterna varierar över tid för metaller som är bundna till partiklar. Det finns överlag stora utmaningar kopplade till att mäta i dagvatten och en sensor kan i vissa fall utgöra ett bra komplement till andra metoder. Sambandet mellan turbiditet och metallhalt beror av partiklarnas metallinnehåll, optiska egenskaper och även halten lösta metaller, vilket varierar mellan vattendrag och även över tid. Det är därför nödvändigt med mätningar av turbiditet och metallhalter i varje enskilt vattendrag och under olika hydrologiska förhållanden. Ju mer komplext sambandet är desto fler mätningar behövs. Det begränsar användningen av sensorer för att övervaka metaller.

Mawira Sitima is a thermal spring located in the village Sitima outside of Liwonde,Malawi. The spring is used by many of the local villagers to take baths, play around and wash clothes. Washing using detergents in springs may cause harm to the aquatic ecosystems and worsen the water quality, which might pose a health risk to people swimming in the spring. This study compared physico-chemical properties of Mawira Sitima and the soil and plants around it with standards, guidelines and other studies to assess thewater quality of the spring. The water quality of another hot spring, Mawira Liwonde, was also assessed and compared to Mawira Sitima to investigate the potential for recreationaluse of Mawira Sitima. The findings were then used to produce recommendations for future monitoring of relevant variables in the spring. The results indicate that the current water quality of Mawira Sitima is of no concern for the local health and has all basis to be of recreational use. A monitoring system including electrical conductivity, water temperature, pH, total phosphorous, copper, manganese, and iron was recommended based on correlations and trends. Monitoring of extreme meteorological conditions, such as heavy rainfall or drought, were also recommended. / Mawira Sitima är en varm källa belägen i byn Sitima utanför Liwonde, Malawi. Källan används av lokalbefolkningen för att bada, leka och tvätta kläder. Att tvätta med tvättmedel i källor kan skada de akvatiska ekosystemen och försämra vattenkvaliteten vilket kan leda till hälsorisker för de som använder källan. I denna studie jämfördes fysikaliska och kemiska parametrar i Mawira Sitima, och jorden och plantor runtom den, med standarder, riktlinjer och andra studier för att utvärdera vattenkvaliteten i källan. Vattenkvaliteten i en annan källa, Mawira Liwonde, utvärderades också och jämfördes med Mawira Sitima i syftet att undersöka potenitalen för fritidsbruk av Mawira Sitima. Undersökningsresultaten användes sedan för att föreslå ett framtida övervakningssystem av relevanta variabler i källan. Resultaten i studien visar på god vattenkvalitet i Mawira Sitima och stora möjligheter för fritidsbruk. Övervakningssystemet föreslogs innefatta elektrisk konduktivitet, vattentemperatur, pH, totalfosfor, koppar, mangan och järn baserat på korrelationer och trender. Även extremväder såsom stora mängder regn eller extrem torka rekommenderades ingå i övervakningssytemet

The aim with this review was to investigate whether a reconnection of an oxbow lake can contribute to higher biodiversity. However, oxbow lakes can be divided in three categories: Lentic- (connected with both ends to the river bed), semi-lentic- (connected with one end) and lotic oxbow lakes (Isolated from the riverbed). Aquatic organisms such as fish, aquatic invertebrates, amphibians and macrophytes has been studied. The result showed that hydrological connectivity determines both biodiversity and water quality in oxbow lakes. Lotic oxbow lakes consisted low biodiversity and it’s dominated by amphibians. Semi-lentic oxbow lakes contributes with highest biodiversity of macrophytes, fish and aquatic invertebrates. Lentic oxbow lakes consisted less biodiversity and was dominated by fish. In conclusion, reconnection of an oxbow lake can be used as a restoration project to improve biodiversity.

The water chemistry in watercourses are constantly changing and processes such aswater flow, climate change and anthropogenic processes could affect the water’s chemical composition. The work has examined how the water chemistry changes in Lissån in the spring with respect to the electrical conductivity. It has also taken into account what sources in the catchment area that may affect a possible change in the electrical conductivity. During the thaw of the winter the flows in Uppsala streams will increase and will not subside until spring. This change in flow affects the water flow size, which in turn has a bearing on the electrical conductivity and the watercourses chemical composition. Within the catchment area you also find Hovgården waste plant which is a potential source of a possible change in the chemical composition in Lissån.Purified leachate from the plant is released into Hovgårdsbäcken which connects to the recipient Lissån and may be a cause of the changes in electrical conductivity. During the spring samples have been gathered in Lissån at Fribacken and these have been compared with samples taken where Hovgårdsbäcken intersects with Lissån. The water chemistry and the electrical conductivity in Lissån is concluded to be affected by the size of the water flow and to some extent also of the emissions from the waste plant.The results show that an increased water flow decreases the electrical conductivity. The water flow increases slightly with increased rainfall. The results show not only how anthropogenic processes such as emissions from waste plants can affect the water in rivers but also how climate change may affect water quality in the future. / Vattenkemin i vattendrag förändras ständigt och processer som vattenföring, klimatförändringar och antropogena processer kan komma att påverka vattnets kemiska sammansättning. I arbetet har det undersöks hur vattenkemin förändras i Lissån under våren med avseende på den elektriska konduktiviteten. Det har dessutom tagits till hänsyn vad för källor i avrinningsområdet som kan kommat att påverka en möjlig förändring i den elektriska konduktiviteten. Under vintern i samband med snösmältningen ökar flödena i Uppsalas vattendrag för att under våren avta. Denna förändring i flöde påverkar vattenföringens storlek vilken i sin tur har betydelse på den elektriska konduktiviteten och vattendragens kemiska sammansättning. Inom avrinningsområdet ligger dessutom Hovgården avfallsanläggning som är en potentiell källa till en möjlig förändrad kemisk sammansättning i Lissån. Renat lakvatten från anläggningen släpps ut i Hovgårdsbäcken som ansluter till recipienten Lissån vilket kan vara en orsak till förändrad elektrisk konduktivitet. Under våren har provtagningar tagits i Lissån vid Fribacken vilka har jämförts med provtagningar gjorda i anslutning till där Hovgårdsbäcken sammanflödar med Lissån, uppströms provtagningsplatsen vid Fribacken. Vattenkemin och den elektriska konduktiviteten i Lissån bedöms påverkas av vattenföringens storlek och till viss grad även av utsläppen från avfallsanläggningen.Resultaten visar att i samband med ökad vattenföring sjunker den elektriska konduktiviteten. Vattenföringen ökar dessutom något i samband med ökad nederbördsmängd. Resultatet visar inte bara på hur antropogena processer såsom utsläpp från avfallsanläggningar kan påverka vattnet i vattendrag utan även hur klimatförändringar kan komma att påverka vattnets kvalitet i framtiden.

Climate change is one the greatest environmental challenges of our time, both due to direct eectssuch as global warming but also due to the potential of the climate acting as a driver for otherenvironmental problems. This thesis aims to evaluate the impact of climate change on thermal properties and the content and distribution of dissolved oxygen in boreal lakes. By calibrating the one-dimensional, process based model MyLake with data from three, long-time monitored lakes in Sweden, vertical proles of temperature and oxygen could be studied over time. Changes in air temperature, precipitation and discharge showed to have a great impact on the thermal properties of the lakes. Simulations 30 and 80 years in the future with high impact climate scenarios indicated an overall increase in lake water temperature and reduced duration of icecover. The increase in lake water temperature decreased with depth, indicating enhanced thermal stratication. Climate change also had a profound impact on the content and distribution of dissolved oxygen, DO, in the lakes. Climate-induced increases in dissolved organic carbon, DOC, had an overall negative impact on the DO content in the water column. The impact of changes in air temperature, precipitation and discharge however had an overall positive impact on lake water DO, most likely due to increased oxygen supply during the winter months due to the shorter duration of ice cover. The risk of summer anoxia increased due to the combined effect of increased air temperatures and elevated DOC concentrations. In conclusion, the impact of climate change will, directly or indirectly, have a profound impacton both the thermal conditions and the content and distribution of oxygen in lakes. This may drastically change future lake water quality as well as the living conditions for the aquatic life. / De pågaende klimatförändringarna är ett av vår tids mest utmanade miljöhot, dels påa grund av direkta effekter såsom global uppvärmning men också på grund av klimatets potential att agera som en drivande faktor i många miljösammanhang. Målet med denna studie var att undersöka hur klimatförändringarna påverkar temperatur- och syrgasgasförhallanden i sjöar. Genom att kalibreraden den dimensionella, processbaserade modellen MyLake, med data från tre svenska sjöar, kunde vertikala temperatur- och syrgasprofiler undersökas över tid. Förändringar i lufttemperatur, nederbörd och flöde, baserade pa vedertagna klimatscenarier med hög klimatpåverkan, visade sig ha en tydlig påverkan på sjörnas temperaturförhållanden. Simuleringar 30 och 80 år fram i tiden resulterade i forhöjda vattentemperaturer i hela vattenkolumnen samt förändringar i tidpunkt for isbildning och smältning. Vattentemperaturen ökade for samtliga undersökta djup, men ökningshastigheten minskade med ökat djup. Detta tyder på starkare skiktning av vattenkolumnen i framtiden. Förandringar i klimatet visade sig också ha en stor inverkan pa sjöarnas syrgasförhållanden. Ökande halter av löst organiskt kol, orsakade av klimatförändringar, hade negativ inverkan på sjöarnas syrgasförhållanden. Förändringar i lufttemperatur, nederbörd och flöde hade däremot en överlag positiv inverkan pa sjöarnas syrgasförhållanden. Detta beror troligtvis på att tillflödet av syrgas ökar i och med att tiden då sjön är täckt av is förkortas. Risken for syrefattiga förhållanden under sommarmånaderna ökade dock, på grund av den kombinerade effekten av förhöjd lufttemperatur och ökande DOC halter. Sammanfattningsvis förväntas klimatförändringar ha en tydlig effekt på både temperatur- och syrgasforhallanden i sjöar. Detta riskerar att avsevärt försämra både sjöarnas vattenkvalitet och levnadsförhållanden för vattenlevande organismer.