För småhusägare finns ekonomiska incitament till att sänka det årliga energibehovet för värme och tappvarmvattenberedning, då det utgör huvudparten av det totala årliga energibehovet för bostäder i Sverige. Valet av värmesystem är därför ett viktigt då det kan medföra mer eller mindre gynnsamma ekonomiska konsekvenser sett över längre tidsperioder,då den mängd köpt energi som systemet kräver kan medföra besparingar som viktas mot den ekonomiska investeringen av systemet.Syftet med denna studie har därför varit att skapa ett referensunderlag över fyra olika värmesystem med jämförelser mot småhus av olika storlek, geografisk placering samt olikaisoleringsstandard, där det eller de mest ekonomiskt gynnsamma värmesystemen, sett över en 50-årsperiod, kan utläsas utifrån dessa parametrar.De småhus som studien har jämfört har bestått av enplanshus med tre antagna areor, 89,7/120/150,3 m2. Dessa har jämförts för Malmö, Stockholm, Sundsvall samt Luleå, varpå varje area har innefattat tre olika antagna genomsnittliga värmegenomgångskoefficienter, Umedelvärden. Studien har genomförts med energiberäkningar enligt gradtimmemetoden, och den ekonomiska analysen genom beräknade livscykelkostnader, LCC, för de olika systemkonstellationerna. Fyra värmesystem har undersökts: Fjärrvärme, bergvärmepump, luft-vattenvärmepump samt frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen har inkorporerats som ett FX-ventilationssystem, frånluftsventilation med värmeåtervinning. De övriga tre systemen har för studien kombinerats med ett FTX-ventilationssystem, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning.Resultaten har påvisat att FTX-system, i jämförelse med FX-system, sänker för samtliga studerade byggnader i Malmö det årliga värmeenergibehovet, den energi som måste tillsättas byggnaden, med 36–71%, medan det i Luleå sänks med 32–61%. Den årliga energianskaffningen, den energi som måste köpas för att värmesystemen skall generera erfordrad värmeenergi och tappvarmvattenberedning, är genomgående lägst för systemkonstellationen bergvärmepump i kombination med FTX. Den systemkonstellationenmed studiens genomgående högsta andel köpt energi, är fjärrvärme i kombination med FTX.Vid jämförelse av livscykelkostnader, LCC, har påvisats att fjärrvärme i kombination med FTX är mest ekonomiskt gynnsam endast då det årliga behovet av köpt energi är mycket litet, och att det vid högre behov istället blir det dyraste alternativet. Frånluftsvärmepump utgör ett ekonomiskt gynnsamt alternativ vid majoriteten av analyserade fall, tack vare lägre investeringskostnader som väger upp de högre värmeenergibehov som ventilationstypen medför. Bergvärme i kombination med FTX, utgör det dyraste alternativet i de flesta fall därdet årliga behovet av köpt energi är lågt, men påvisar ekonomisk gynnsamhet vid höga energibehov. Luft-vattenvärmepump i kombination med FTX, är relativt likvärdig bergvärmepump men har ej påvisats vara det billigaste alternativet i något studerat fall. Vid jämförelse mellan frånluftsvärmepump och bergvärmepump i kombination med FTX, har påvisats att för studiens samtliga analyserade objekt är den största prisskillnaden, utslaget på 50 år, mindre än 1.800 kr/år.Utifrån de parametrar som presenterats, har påvisats genomförbarhet i att skapa ett referensunderlag över optimal gynnsamhet för värme- och ventilationssystem hos småhus, vilket avläses utifrån husets storlek, U-medelvärde samt geografiska placering. / For homeowners, there are economic incentives to reduce the annual energy demand for heating and domestic hot water preparation, as these constitute the main part of the total annual energy demand for houses in Sweden. The choice of heating system is therefore important as it can have more or less favorable economic consequences over longer periods of time, as the amount of purchased energy required by the system can lead to savings that weigh against the economic investment in the system. The purpose of this study has therefore been to create a reference framework for four different heating systems, comparing them across houses of different sizes, geographical locations, and insulation standards, to identify the most economically beneficial heating systems over a 50-year period, that can be interpreted based on these parameters. The houses compared in the study were single-story houses with three assumed sizes: 89.7/120/150.3 m². They have been compared in Malmö, Stockholm, Sundsvall and Luleå, with each size having three different assumed average thermal transmittance values, average U-values. The study was conducted using energy calculations based on the degree-hour method, and the economic analysis was performed using calculated life cycle costs, LCC, for the different system configurations. Four heating systems were investigated: district heating, geothermal heat pump, air-to-water heat pump, and exhaust air heat pump. The exhaust air heat pump was incorporated as an MEVHR ventilation system, mechanical exhaust air ventilation with heat recovery, while the other three systems were combined with an HRVventilation system, mechanical exhaust and supply air ventilation with heat recovery. The results have shown that HRV systems, compared to MEVHR systems, reduce the annual heating energy demand, the amount of energy that must be supplied to the building, for all studied buildings in Malmö by 36-71%, while in Luleå it is reduced by 32-61%. The annual energy procurement, the amount of energy that must be purchased for the heating systems to generate the required heating energy and domestic hot water preparation, is consistently lowest for the geothermal heat pump system combined with the HRV. The system configuration with the highest proportion of purchased energy throughout the study is district heating combined with HRV. When comparing life cycle costs, LCC, it was found that district heating combined with HRVis the most economically beneficial system only when the annual demand for purchased energy is very low, and becomes the most expensive option at higher demands. The exhaust air heat pump is a cost-effective option in the majority of analyzed cases, thanks to lower investment costs that offset the higher heating energy demand induced by this type of ventilation. Geothermal heat pump combined with the HRV is the most expensive option in most cases when the annual demand for purchased energy is low but shows economic advantages at high energy demands. The air-to-water heat pump combined with the HRV is relatively similar to the geothermal heat pump but has not been shown to be the cheapest option in any of the studied cases. When comparing the exhaust air heat pump with the geothermal heat pump combined with the HRV, it is found that for all objects analyzed in the study, the largest price difference is, averaged over 50 years, less than 1,800 SEK/year. Based on the presented parameters, the feasibility of creating a reference framework for the cost-effectiveness of heating and ventilation systems in houses has been demonstrated, which can be assessed based on the house size, U-value, and geographical location.

Underhåll är en aktivitet som varje produktion vill undvika så mycket som möjligt på grund av kostnaderna och tiden som anknyts till den. Trots detta så är en väl fungerande underhållsverksamhet väsentlig för att främja produktionens funktionssäkerhet och tillgänglighet att tillverka. En effektiv underhållsorganisation går däremot inte ut på att genomföra mer underhåll än vad som egentligen är nödvändigt utan att genomföra underhåll i rätt tid. På traditionellt sätt så genomförs detta genom att ersätta slitage delar och serva utrustningen med fastställda mellanrum för att förebygga att haveri, vilket kallas för förebyggande underhåll. De tidsintervaller som angivits för service bestäms av leverantörerna och grundar sig i en generell uppskattning av slitagedelarnas livslängd utifrån tester och analys. Till skillnad från att köra utrustningen till den går sönder som kallas för Avhjälpande underhåll så kan underhåll genomföras vid lämpliga tider så att det inte påverkar produktion och tillgänglighet. Men de tidsintervall som leverantörerna rekommenderar till företagen garanterar inte att slitage delen håller sig till det intervallet, delarna kan exempelvis rasa tidigare än angivet eller till och med hålla längre. Av denna anledning är det naturliga steget i underhållets utveckling att kunna övervaka utrustningens hälsa i hopp om att kunna förutspå när och varför ett haveri ska uppstå. Den här typen av underhåll kallas för tillståndsbaserat och prediktivt underhåll och medför ultimat tillgänglighet av utrustning och den mest kostnadseffektiva underhållsorganisationen, då god framförhållning och översikt uppnås för att enbart genomföra underhåll när det behövs. Det som gör tillståndsbaserat och prediktivt underhåll möjligt är den fjärde industriella revolutionen “Industri 4.0” och teknologierna som associeras med den som går ut på absolut digitalisering av produktionen och smarta fabriker. Teknologier som IoT, Big Dataanalys och Artificiell Intelligens används för att koppla upp utrustning till nätet med hjälp av givare för att samla in och lagra data som ska användas i analyser för att prognosera dess livslängd. Uppdragsgivaren AstraZeneca i Södertälje tillverkar olika typer av läkemedel som många är livsviktiga för de patienter som tar dessa mediciner. Om AstraZenecas produktion står still på grund av fel i utrustningen kommer det inte enbart medföra stora ekonomiska konsekvenser utan även påverka de människor som med livet förlitar sig på den medicin som levereras. För att försäkra produktionens tillgänglighet har AstraZeneca gjort försök att tillämpa tillståndsbaserat och prediktivt underhåll men det är fortfarande enbart i startgroparna. Eftersom ventilation är kritisk del av AstraZeneca produktion då ett fel i ventilationssystemet resulterar i totalt produktionsstopp i byggnaden förens problemet åtgärdas och anläggningen sanerats blev det även rapportens fokusområde. Arbetets uppgift går därför ut på att undersöka möjligheter för AstraZeneca att utveckla deras prediktiva och tillståndsbaserat underhåll på deras ventilationssystem, för att sedan kunna identifiera och presentera förslag på åtgärder. Dessa förslag analyserades sedan med hjälp av verktygen QFD-Matris och Pugh-Matris för att kunna uppskatta vilket förslag som är mest kostnadseffektivt, funktions effektivt samt vilket förslag som kommer tillföra mest nytta för underhållet på AstraZeneca. / Maintenance is an activity that every production wants to avoid as much as possible due to the costs and the time associated with it. Despite this, a well-functioning maintenance operation is essential to promote the production's availability to manufacture and operational reliability. Running an efficient maintenance operation is not about carrying out more maintenance than is necessary but carrying out the right amount of maintenance at the right time. Traditionally speaking this is done by replacing worn parts and servicing the equipment at set intervals to prevent breakdowns, this method is called preventive maintenance. The intervals specified for service are determined by the suppliers and are based on general estimates of the service life for the spare parts from test and analytics. Preventive maintenance allows for maintenance to be carried out at appropriate time to not affect production and availability unlike running the equipment until breakdown, which is called reactive maintenance. However, these intervals that the suppliers recommend do not guarantee that the parts adhere to the given interval, the part can for example break down earlier than expected or even outlast its prescribed lifetime. Because of this, the natural step in the development of maintenance is giving companies the ability to monitor the health of the equipment in hope of being able to predict potential breakdowns. This is what Condition-Based and predictive maintenance is and it provides the ultimate availability of equipment and the most cost-effective maintenance organization, because the good foresight and overview allows maintenance to be carried out only when needed. The fourth industrial revolution “Industry 4.0”, absolute digitalization of production, smart factories and all the technologies associated with this is what makes this type of maintenance possible. Technologies such as IoT, Big Data Analytics and Artificial Intelligence are used to connect equipment to the network using sensors so that data can be stored and collected to be analyzed to forecast the lifespan of parts and equipment. AstraZeneca in Södertälje manufactures different types of medicine, many of which are vital for the patients who take them. If their production comes to a standstill due to equipment failure, it will not only have major financial consequences but also greatly affect the people who rely on the medicine offered with their lives. To ensure the availability of production, AstraZeneca has made attempts to apply condition-based and predictive maintenance, but it is still only in its infancy. Since ventilation is a critical part of AstraZeneca's production, as a failure here will result in a total production stoppage for the building affected and will not resume before the problem is remedied and the plant is decontaminated, it also became the report's focus area. The task at hand is therefore to investigate the opportunities AstraZeneca must develop their predictive and condition-based maintenance for their ventilation systems, in order to be able to present proposals for measures. The proposals will then be analyzed using tools like the QFD-Matrix and the Pugh-Matrix in order to estimate which is more cost effective, function effective and which one will bring the most benefit to AstraZeneca.