Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

Bakgrund: Under utbildningen till sjuksköterska genomgår sjuksköterskestudenten verksamhetsförlagd utbildning där den bemöts av handledare och övrig vårdpersonal inom någon vårdkontext. Det är dock endast 60 procent av sjuksköterskestudenter som anser att de då fått ett gott bemötande. VFU ska göra det möjligt för studenten att få vara en del av omvårdnadsarbetet och utveckla sina kliniska kunskaper. Sjuksköterskestudenter upplever att deras känsla av sammanhang bland annat påverkar deras självförtroende och lärande, därav tillämpades Antonovskys teori om KASAM som teoretisk referensram.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av hur de blivit bemötta av vårdpersonal under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Analysförfarandet gjordes i enlighet med Bengtssons tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorierna som framkom var Erfarenheter av att handledarskapet har betydelse för bemötandet, Erfarenheter av att känna sig utsatt till följd av bemötandet, Erfarenheter av att miljön på vårdenheten har betydelse för bemötandetoch Erfarenheter av att vårdteamet har betydelse för bemötandet.  Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonals bemötande har betydelse för studenten på flera sätt. Det genomsyrar studentens utveckling och trivsel under verksamhetsförlagd utbildning men även efter då det även påverkar professionsidentifieringen samt viljan att fortsätta utbildningen.

<p>Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Resultatet visar att kliniskt resonemang utvecklades under utbildningen och studenterna tyckte att erfarenhet och självförtroende var viktigt för kliniskt resonemang. En bra relation med handledaren under den verksamhetsförlagda utbildningen, med möjlighet att skaffa erfarenhet och tid för reflektion var positivt för utvecklingen av kliniskt resonemang. Ett område för vidare forskning är hur svenska sjuksköterskestudenter använder sig av kliniskt resonemang och hur förmågan utvecklas, för att få en överblick av hur den svenska utbildningen ger studenterna förutsättningar att lära sig kliniskt resonemang.</p>

<p>Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.</p>

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Resultatet visar att kliniskt resonemang utvecklades under utbildningen och studenterna tyckte att erfarenhet och självförtroende var viktigt för kliniskt resonemang. En bra relation med handledaren under den verksamhetsförlagda utbildningen, med möjlighet att skaffa erfarenhet och tid för reflektion var positivt för utvecklingen av kliniskt resonemang. Ett område för vidare forskning är hur svenska sjuksköterskestudenter använder sig av kliniskt resonemang och hur förmågan utvecklas, för att få en överblick av hur den svenska utbildningen ger studenterna förutsättningar att lära sig kliniskt resonemang.

Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning. Tidsbrist avseende handledning var tydlig. Studentens egna mål med VFU visade sig dominera över kursplanens mål vid planering av handledning. Ansvarsfördelningen gällande måluppfyllnad uppskattades av handledare lika mellan alla inblandade funktionärer. Trots svårigheter fanns en dominerande strävan att försöka ge studenten en så god VFU som möjligt. Konklusion: Sammantaget visade studien på ett behov av att säkerställa och förbättra handledarnas förståelse av kursmål för att öka möjligheten till god måluppfyllnad samt avsätta tid för handledning.

Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var också att utreda vilka omständigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation på VFU som studenter. Vidare var avsikten att få fram förbättringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehållsanalys som ansats. Informanterna hade allmänt trivts på VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bättre utanför universitetssjukhuset, på mindre VFU-platser. De flesta hade känt sin sociala status som låg med små påverkansmöjligheter. Anpassning till arbetsmiljöns krav med flera olika handledare upplevdes som ansträngande. De flesta hade haft höga krav på sig själva på VFU. Kraven från universitetet upplevdes rimliga. Stöd fick informanterna av sina klasskamrater och lärarna, men inte av handledarna. Arbetsmiljön upplevdes som svår när det fanns för många studenter på samma laboratorium, när de hade många olika handledare, eller om de upplevde att handledaren inte ville handleda. Ibland kände de sig vara i vägen och upplevelsen var också att de inte togs med i gemenskapen. Några hade blivit ifrågasatta i sitt yrkesval på vårdavdelningar. Studien visar på behovet av åtgärder att utveckla den kliniska utbildningen för röntgensjuksköterskestudenter. Nyckelord: Röntgensjuksköterskestudent, den verksamhetsförlagda utbildningen, arbetsmiljö, psykosocial stress

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.   Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.   Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.   Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.