Motivation i kombination med elevens självkänsla är två viktiga delar inom språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir ofta den språkliga aktiviteten hos eleverna. Uppsatsen är framtagen genom en empirisk studie i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och en enkätundersökning med elever. Studiens forskningsfrågor fokuserar på vad som motiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att motivera elever till att kommunicera i klassrummet. Tidigare forskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktor eftersom eleverna hör språket vilket motiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen och en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare som vill skapa ett kommunikativt klassrum på målspråket och stödja elever till ett språkligt självförtroende. Undersökningen utgår från Vygotskys sociokulturella perspektiv samt MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är positiva till engelska som ämne och majoriteten av eleverna tycker att det är roligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning men för att dra generella slutsatser behövs mer forskning inom området. / <p>Engelska</p>

No description available.

<p>Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers <em>Världen som Vilja och Föreställning</em> i verket <em>Tragedins födelse</em>. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.</p>

<p>Denna uppsats är huvudsakligen en diskussion av Augustinus försök att förena tesen att människan har en fri vilja med sin predestinationslära. Enligt de definitioner av ”determinism” och ”fri vilja” som föreslås i uppsatsen, utesluter predestinationens förhandenvarande möjligheten för människan att ha en fri vilja. Augustinus utgångspunkt i tron och hans antaganden om Guds och människans egenskaper, gör det omöjligt för honom att acceptera en sådan slutsats. Det samtidiga föreliggandet av predestinationen och den fria viljan utgör en betydelsefull komponent i hans syn på människans relation till Gud. Uppsatsen undersöker hur Augustinus resonemang i De Libero Arbitrio (Om den Fria Viljan) står sig mot en nutida kritik, för att i förlängningen söka påvisa varför hans antagande att människan har fri vilja inte är förenligt med hans samtidiga antagande att Gud har predestinerat alla händelser i världen.</p> / <p>This paper is mainly a discussion of Augustine’s combination of the idea that human beings have a free will with his doctrine of predestination. According to the definitions of “determinism” and “free will” suggested in this paper, the actuality of predestination excludes the possibility of human free will. Since Augustine takes starting-point in his belief in God and his assumptions about the attributes of God and human beings, such a conclusion is impossible for him. The actuality of both predestination and human free will is an important feature of his view of the relationship between human beings and God. This paper investigates how Augustine’s line of argument in De Libero Arbitrio (On Free Choice of the Will) manages to hold against a modern criticism. The primary aim is to show why Augustine’s assumption that human beings have free will is inconsistent with his assumption that God has predestined all events of the world.</p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. </p><p>I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. </p><p>Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse i hur det är att leva med en ätstörning och vad det betyder för den drabbade. Vårt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en ätstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, där fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med ätstörningar. De hjälpte i oss i sin tur att få kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vår uppsats har vi valt att koppla vårt resultat till Webers målrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess påverkan på individen. Vi har valt dessa teorier då vi anser att de stärkt relevansen i vårt material. Att leva med en ätstörning är att dagligen tänka på mat, ätande och träning och det påverkar hela individens liv och alla beslut denne tar. Ätstörningen tar över hela individens liv och betyder allt för den som lever med sjukdomen. Händelser som för en frisk person kan framstå som enkla och normala blir för en person med en ätstörning en kamp om att inte tappa kontrollen över situationen. Mycket tid och tankar går åt till att planera och strukturera vardagen vilket gör att det lämnas väldigt lite utrymme för andra tankar och beteenden. Den som drabbats av en ätstörning känner ett enormt behov av kontroll. Kontroll över om hon/han ska äta, vad hon/han ska äta och hur mycket personen måste träna för att göra sig av med den intagna maten.

No description available.

Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen. I många fall sker dock inget ingripande trots att hjärtstoppet bevittnas och den vårdande handlingen uteblir därför. Syfte: Syftet med arbetet var att identifiera faktorer som påverkar människors vilja att ingripa vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Arbetet designades som en litteraturstudie där artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats ingick. Resultat: Resultatet baserades på potentiella bystanders antaganden av hur de skulle agera och faktiska bystanders erfarenheter av att ha agerat. Skillnader i faktorer som påverkade viljan observerades mellan dessa. Viljan påverkades till stor del av rädslor, bristande HLR-kunskaper samt scenariot kring hjärtstoppet där bland annat en familjerelation mellan den drabbade och bystandern utgjorde en påverkande faktor. Slutsats: Resultatet visar att hindrande faktorer för viljan skulle kunna påverkas positivt genom förbättrad HLR-utbildning. Klinisk betydelse: Med hjälp av identifierade faktorer kan befintlig HLR-utbildning ses över och eventuellt förbättras. Detta skulle kunna öka antalet ingripanden och därigenom överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. / Background: The lethality is high in out-of-hospital cardiac arrests and only a few percent of the victim’s lives are saved. Early treatment is crucial for survival. People at the scene can increase the survival significantly through CPR interventions. To care and the act of caring is not exclusively for nurses. In cases of out-of-hospital cardiac arrest, the bystander could be the one that performs the act of caring. In many cases, however, no interventions are made although the arrest is witnessed and therefore no act of caring is being performed. Objective: The aim of this essay was to identify factors that influence people's willingness to intervene in out-of-hospital cardiac arrest. Method: This study was designed as a literature study and both quantitative and qualitative research articles were included in the analysis. Results: The result was based on potential bystander's assumptions of how they would act and actual bystanders experience having acted. Differences in factors affecting the willingness were observed between them. The will seemed influenced by fears, lack of CPR skills and the scenario surrounding the arrest. A family tie between the victim and the bystander appeared also as an influencing factor. Conclusion: The findings show that the non-willingness to act could be affected positively by improved CPR training. Clinical significance: In light to the identified factors, improvement of the existing CPR training and increased education could improve the probability of intervention by bystanders and out-of-hospital cardiac arrest survival.

Motivation inom språkinlärning spelar en viktig roll för att elever ska våga kommunicera på ett främmande språk. Denna litteraturstudie undersöker vad tidigare forskning säger om vad som påverkar elevers motivation till att vilja prata engelska i klassrummet samt vad läraren kan göra för att motivera elever till att tala på målspråket. I skolan finns det elever som gillar att tala och kommunicera på engelska men det finns även elever som väljer att vara tysta och inte visa sina kunskaper. Rapporten är framtagen genom en systematisk litteraturstudie. Arbetets gång har varit att söka i olika databaser efter vetenskapliga artiklar som varit relevanta för denna studie. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och MacIntyres teori om Willingness to communicate (WTC) diskuteras olika faktorer som är avgörande för att elever ska vilja kommunicera på engelska. Studierna som analyserats visar att elevens motivation tillsammans med elevens självförtroende är två viktiga aspekter för att lyckas med språkinlärning. Det är därför viktigt med professionella lärare som i sin pedagogiska roll kan skapa en varierande undervisning som motiverar samtliga elever till att lära sig språk. Då det finns förhållandevis lite forskning i Sverige inom detta område önskas vidare forskning av elevers motivation till att kommunicera på engelska.