Vestibulit är en benämning på smärtor vid slidförgården som ofta framkallasvid beröring. Smärtorna får negativa följder för livskvalitet genom attpåverka olika områden i livet. Syftet med denna studie har varit att sökakartlägga följder av vestibulit i den drabbade unga kvinnans liv och hurföljderna samverkar med varandra. Åtta kvinnor i åldrarna 20-28 år harblivit intervjuade kring sina erfarenheter av vestibulit, och materialet haranalyserats med grundad teori. Resultaten visar att kvinnor med erfarenhetav vestibulit har upplevt att smärtorna har medfört följder på flera områden ilivet, som kan delas upp i följande fem huvudområden: 1) sex ochrelationer, 2) att prata om smärtan, 3) vårderfarenheter, 4) tankar, känsloroch självbild 5) vardagsaktiviteter. Vestibulit påverkar livet på flera fronter,något som bör beaktas vid behandling av patienter med vestibulitbesvär.

Bakgrund: Vulvodyni är ett genitalt smärttillstånd. Mellan 10-28 procent av alla kvinnor i premenopausal ålder drabbas av vulvodyni under sin livstid. Olika faktorer antas samverka och bidra till vulvodyni, exempelvis genetiska faktorer, andra typer av smärtsyndrom, inflammatoriska faktorer och psykologiska faktorer. Symtomen vid vulvodyni kan vara en brännande känsla i vulva och runt slidmynningen, rodnad, irritation samt smärta vid försök till penetration. Behandling av vulvodyni bör anpassas efter den specifika kvinnan, men kan innefatta exempelvis medicinsk behandling mot smärta, bäckenbottenträning, terapi och kirurgiska åtgärder. Långvarig smärta kan leda till oro, rädsla och ångest vilket kan skapa en ond spiral som förstärker smärtupplevelsen. Kvinnans sexualitet är komplex och sociala, samhälleliga och individuella omständigheter kan inverka på hennes sexuella njutning. Det finns en tydlig norm i samhället som innebär att heterosexuella kvinnor förväntas ha penetrerande samlag. En del i självbildskonceptet är att en individ värderar bilden av sig själv gentemot sin omgivning och med vad som anses vara ett ideal. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor i alla aspekter av deras sexualitet. Syfte: Att beskriva faktorer som kan påverka sexualitet och självbild för kvinnor med diagnosen vulvodyni. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att besvara föreliggande studies syfte. Totalt 22 vetenskapliga studier inkluderades i resultatet, varav åtta med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet identifierades tre teman. Dessa var Kunskap om vulvodyni med underteman diagnosens betydelse och bemötande i vården, Intimitet med underteman att ha sex trots smärta, att undvika intimitet och kommunikation med partner och vänner samt Att vara kvinna med underteman sex i ett kvinnoideal, rädsla för att bli lämnad och att omdefiniera heterosexualitet. Resultatet visade att kvinnor med vulvodyni definierade normalt sex som att ha penetrerande samlag. Då tillståndet bidrog till svårigheter att ha penetrerande samlag påverkade det deras sexualitet och bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vissa kvinnor valde att hantera sitt tillstånd genom att ha penetrerande samlag trots smärta, andra kvinnor undvek all form av intimitet. En del kvinnor lyckades omdefiniera heterosexualiteten och kunde genom att ha sex på andra sätt upprätthålla bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vårdens bemötande visade sig också påverka kvinnornas syn på sig själva. Slutsats: Kvinnornas nedsatta förmåga att kunna ha penetrerande samlag ledde till att de inte upplevde sig själva som "riktiga" kvinnor. En del kvinnor med vulvodyni lyckades se bortom det penetrerande samlaget som en nödvändig del i den heterosexuella relationen, de uppgav en förbättrad sexualitet och kunde se sig själva som kompletta kvinnor trots sin vulvodyni.

No description available.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.

Bakgrund: Vulvodyni är en sjukdom i underlivet som påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Även livskvalitén påverkas. Sjukdomen är svår att diagnostisera relaterat till symtomen vilket påverkar kvinnans kontakt med sjukvården. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med vulvodyni upplevde bemötandet inom vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Analysarbetet baserades på kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre slutkategorier: Att uppleva sig som mindre värd i vårdmötet, Bli bemött som en individ, inte som ett symtom och Hur vårdpersonalens kunskap om vulvodyni har betydelse för kvinnan. Resultatet visade att kvinnor upplevde sig misstrodda, stigmatiserade, inte blev tagna på allvar och inte blev behandlade som en individ. Vårdpersonalens kunskap var bristande. Slutsats: Kvinnor med vulvodyni upplevde ett sämre bemötande från vården vilket bidrog till ett ökat lidande.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.

Vestibulit anses vara den vanligaste orsaken till smärta vid samlag och drabbar uppskattningsvis 2-5% av kvinnor i 20-30 årsåldern. Det är ett smärttillstånd i underlivet med en inte helt klarlagd etiologi vilket gör att kunskapen samt förståelsen är låg kring ämnet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med vestibulit. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys, detta för att fånga kvinnornas upplevelser, utifrån de fyra frågeställningarna: Hur upplevs den psykiska hälsan när man lever med vestibulit? Hur upplevs sexualiteten när man lever med vestibulit?  Hur upplevs relationer av att leva med vestibulit? Hur upplevs vardagslivet av att leva med vestibulit? Den kvalitativa innehållsanalysen är baserad på fyra bloggar och fem intervjuer av kvinnor som lever med vestibulit. Analysen är utförd systematiskt enligt Bengtsson (2016) genom ett flertal steg som dekontextualisering, rekontextualisering, kondensering, kategorisering och kompilering. Analysen resulterade i elva slutkategorier: att känna sig nedstämd, att känna hopp och hopplöshet, att få ett förändrat självförtroende, att vara i behov av stöd, att uppleva smärta vid samlag, att få en förändrad sexlust, att vilja vara sexuellt aktiv, att erfara hur relationer förändras, att känna sig otillräcklig, att se smärtan som en central del i vardagen och att smärtan utgör ett hinder i vardagen. Resultatet visade att dessa kvinnor påverkas psykiskt, sexuellt, relationsmässigt och i sitt vardagsliv av att leva med vestibulit. Det resulterade i att avstå från en mängd aktiviteter och påverkade kvinnorna och deras livsstil, relationer, sociala kontakter och välbefinnande. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas som ett hjälpmedel för sjuksköterskor till att öka förståelsen för hur det är att leva med vestibulit. Det finns ett ökat behov av omvårdnadsforskning inom ämnet för att kunna bedriva en bättre individanpassad vård där man identifierar och tillgodoser dessa kvinnors behov.

Problemet för patienter med vulvodyni är att de idag enbart får muntlig information av fysioterapeuten på den undersökta vårdmottagningen. Detta gör att de inte minns all den information som ges under det första vårdbesöket. Regionen saknar kunskap i hur de ska designa patientinformation. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur patientinformation i text och bild kan designas för att öka chanserna att patienten kommer ihåg behandlingsinformationen som hen får under det första vårdbesöket.För att besvara arbetets forskningsfrågor har jag använt mig av metoderna textanalys, intervju och enkät. Som informationsdesigner behöver man tänka på att använda ett språk som så många som möjligt kan förstå. Resultaten från de empiriska undersökningarna visar att text och bild i samverkan ökar chanserna att patienten minns informationen. Det viktigaste för patienterna att minnas är övningarna och där kan bilder hjälpa till att skapa förståelse i hur övningen går till.Baserat på resultaten från de empiriska undersökningarna, tidigare forskning och teorierna; human centered design, text och bild i samverkan och kognition, har ett gestaltningsförslag utformats i text och bild för att öka chanserna att patienterna minns den information som de får av fysioterapeuten. / The problem for patients with vulvodynia is that today they only receive verbal information from the physiotherapist at the examined care clinic. This means that they do not remember all the information given during the first care visit. The region lacks knowledge in how to design patient information. The purpose of this degree project is to contribute with knowledge about how patient information in text and images can be designed to increase the chances that the patient will remember the treatment information they receive during the first care visit. To answer the work's research questions, I have used the methods text analysis, interview, and survey. As an information designer, you need to think about using a language that as many people as possible can understand. The results from the empirical investigations show that text and image in collaboration increase the chances that the patient will remember the information. The most important thing for patients to remember is the exercises, and that's where pictures can help create an understanding of how the exercise is done. Based on the results of the empirical investigations, previous research and the theories of human centered design, text and image in collaboration and cognition, a design proposal has been designed in text and image to increase the chances that the patients will remember the information they receive from the physiotherapist.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

Vestibulodyni är ett medicinsk tillstånd som orsakar en brännande och svidande känsla runt slidöppningen och har setts drabba uppemot 15% av den kvinnliga befolkningen. För många kvinnor är smärtproblematiken så pass omfattande att det påverkar flera aspekter av livet och kan medföra psykosociala konsekvenser för de drabbade. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med vestibulodyni beskriver sin livskvalitet samt hur de upplever bemötandet inom vården. Åtta kvalitativa djupintervjuer med vestibulodynidrabbade kvinnor ligger till grund för resultatet, som har analyserats utifrån genusteori, stigmateori och teorier om coping. Den empiriska datan har analyserats utifrån en tematisk narrativ analys, som har genererat ett flertal teman som utgör studiens resultat. Resultaten indikerar att vestibulodynidrabbade personer upplever smärta som en begränsning, en brist på adekvat vård, tycker att behandlingsprocessen är frustrerande samt erfar en stor psykisk påfrestning och självstigmatisering. / Vestibulodynia is a medical condition that causes a burning and stinging sensation around the vaginal opening and has been seen to affect up to 15% of the female population. For many women, the pain problem is so extensive that it affects several aspects of life and can have psychosocial consequences for those affected. The purpose of this study is to investigate how the women with vestibulodynia describes their quality of life and their experiences with the healthcare system. Eight qualitative in-depth interviews with women affected by vestibulodynia form the basis of the results, which have been analyzed through gender theory, stigma theory and theories of coping. The empirical data have been analyzed using a thematic narrative analysis, generating a number of themes that constitute the results of the study. The results indicate that people with vestibulodynia experience pain as a form of limitation and a lack of adequate health care. They also find the treatment process frustrating and experience a great deal of mental strain and self-stigma.