Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.

Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats. Individerna som växt upp i ett hem med missbruk har skadats på olika sätt och alla vill att skolan ska hjälpa till att förändra situationen för barn med dessa problem. Lärarens roll är viktig i första fasen att upptäcka problemen enligt kuratorerna. Specialistkompetensen ligger sedan hos kuratorer, skolsköterskan och sociala myndigheter. I undersökningen har ett systemteoretiskt perspektiv använts.

Syftet med studien är att analysera och belysa vuxna personers upplevelser av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk. Vi har granskat sju internationella artiklar sombelyser upplevelser ur ett vuxet perspektiv. Vi har analyserat artiklarna med hjälp av enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån utvecklingsekologiska teorin och KASAM - känsla av sammanhang.Resultatet visar att behovet av att få prata om sin förälders alkoholmissbruk kan göra en storpositiv skillnad för barnet under barndomen men även i det senare vuxna livet. För ett barnsom växer upp med alkoholmissbruk i hemmet är det viktigt att det finns skyddsfaktorer ibarnens omgivning. Skyddsfaktorerna i barnets omgivning kan mildra konsekvenserna och främja motståndskraft. De skyddsfaktorer som förekommer i studien och framställs som viktiga är skola, fritidsaktiviteter, relationer med barn och vuxna utanför hemmet. Våra huvudsakliga slutsatser är att den vuxna upplever att den har blivit fortsatt påverkad ivuxen ålder av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet, även om det utåt setts tycks haklarat sig bra. Den vuxna upplever att den kan ha svårt för att prata med andra om sinakänslor och om sin förälders alkoholmissbruk. Den vuxna upplever även att den kan ha svårtatt skapa eller bibehålla sunda relationer i vuxen ålder. Vi har inte kunnat belysa någon betydande positiv upplevelse av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet. Den positiva erfarenheten som vi funnit är de betydande relationer som barnet har skapat med andra ibarnets omgivning, där sunda relationer gett positiva effekter som ökat motståndskraften motsenare svårigheter.Vi har även funnit viktiga skyddsfaktorer som har varit viktiga för dennes utveckling. Deskyddsfaktorer som lyfts som viktiga och betydande skyddsfaktorer är skola,fritidsaktiviteter, vänner och andra vuxna i barnets närhet. Det är de viktiga och betydande skyddsfaktorerna som har skapat motståndskraft och mildrat konsekvenserna av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem i Sverige. Psykisk sjukdom innebär inte bara lidande för patienten utan även för dess anhöriga, och särskilt för patientens minderåriga barn. Det kan vara svårt att kombinera psykisk sjukdom och föräldraskap då det minderåriga barnets grundläggande behov riskerar att försummas. Detta kan skapa en ohälsa och ett onödigt lidande som finns kvar hos individen även i vuxen ålder enligt stress- sårbarhetsmodellen. Det är sjuksköterskans ansvar att även se till patientens familjemedlemmars hälsa. Syfte: Att få kunskap om vuxna barns upplevelser av att ha haft en förälder med psykisk sjukdom under sin uppväxt samt hur de upplevt och upplever hälsa. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Denna litteraturöversikt innehåller tio studier som är hämtade från Cinahl Complete, Medline with full text och Pubmed. Abstrakt lästes med helikopterperspektiv och både kvalitativa och kvantitativa studier valdes av relevans för studiens syfte. Författarna diskuterade likheter och skillnader i studiernas resultat. Teman och subteman definierades. Resultat: Tre teman definierades; upplevelser av ombytta roller, känslomässiga upplevelser samt upplevd hälsa som vuxen. Diskussion: Studiernas tre mest utmärkande resultat diskuteras i relation till Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer, vad information till det minderåriga barnet har för betydelse och hur man kan arbeta preventivt för att främja upplevelsen av hälsa hos barn med en psykiskt sjuk förälder. / Background: Mental illness is a common health problem in Sweden, and may not only cause patient suffering, but also his or the patient`s family, particularly under aged children. Parents with mental illness may neglect or be less attentive to the children`s basic needs, and according to the stress-vulnerable model this may cause poor health under unnecessary life-long suffering for the child. It is the nurse`s responsibility to also ensure the patient`s family members´ health. Aim: To gain knowledge of adult children’s experiences of having a parent with mental illness during his or her childhood, as well as how they experience their own health. Method: Literature review by Friberg´s method. This literature review includes ten studies, which are taken from Cinahl complete, Medline with full text and Pubmed. Abstract was read by helicopter perspective and both qualitative and quantitative studies were selected. The authors discussed the similarities and differences in the results of the studies. Themes and subthemes were defined. Results: Three themes were defined; experiences of role change, the emotional experiences and experiences of health of an adult. Discussion: The three most characteristic themes of the study are discussed in relation to Travelbee's nursing theory of interpersonal relationships, the importance of information given to the underaged child, and how to work preventive in order to promote the experience of health in children with mentally ill parents.

Psykisk ohälsa hos unga vuxna ökar och behovet av vårdinsatser blir större. Anhöriga ses numer som en resurs i dessa vårdinsatser. Trots detta visar tidigare forskning att samhällets insatser för att främja anhörigkontakterna delvis är undermålig. Kommunikation och samarbete mellan anhöriga och vårdpersonal är ett område som lyfts fram som ett av problemområdena. Syftet med denna studie var att undersöka och skapa en djupare förståelse om föräldraskap till barn med långvarig psykisk sjukdom. Detta genom att beskriva hur vårdpersonalen upplever mötet med föräldrar till barn med psykisk sjukdom.          Studien utfördes med intervjuer av fyra personer som arbetade inom olika vårdinrättningar som kom i kontakt med föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten redovisades med tre teman: Vårdpersonalens perspektiv, Förälders perspektiv och Framtid. Resultatet visade på problematiken kring föräldrarnas misstro gentemot vårdinsatser men jämfört med tidigare forskning framkom att alla fyra intervjupersoner upplevde till största delen bra möten med dessa föräldrar. Återkommande faktorer som skulle kunna förbättra eventuella problem framkommer där tid, information och kunskaper är viktiga komponenter. Resultaten visade även betydelsen av bra arbetsmiljö och vikten av en professionell chef. / Abstract Mental illness amongst young adults is increasing and the need for care interventions becomes greater. Relatives are now seen as a resource in these care interventions. In spite of this, previous research shows that society's efforts to promote contacts with relatives are partly substandard. Communication and cooperation between relatives and healthcare professionals is an area highlighted as one of the problem areas. The purpose of this study was to investigate and create a deeper understanding about parenting to children with long-term mental illness. This is by describing how health professionals experience the meeting with parents of children with mental illness.           The study was conducted with interviews of four people working in different health care institutions that met parents of adult children with mental illness and were analyzed through qualitative content analysis. The results were reported with three themes: Healthcare professionals ' perspective, Parent's perspective and future. The result showed the problem of parental distrust in care, but was in relation to previous research relatively positive, that all four respondents experienced mostly good meetings with these parents. Recurring factors that could improve potential problems arise where time, information and knowledge are important components. The results also showed the importance of a good working environment and the importance of a professional manager.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder. Nästan alla informanter hade någon typ av svårighet i skolan under barndomen, och samtliga har idag avslutat eller undergår en eftergymnasial utbildning. Dessa individers positiva respektive negativa upplevelser, samt likheter och skillnader, visade att det är en grupp som både är och upplever både och.

No description available.