Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide. Tanken att hamna i en situation där ens vuxna barn drabbas av livshotande sjukdom och därefter dör fanns inte hos dessa mammor. Under sjukdomstiden återvände både mammor och barn till ett förhållningssätt med en vårdande mamma. I vissa fall uppstod en konflikt när barnet inte ville ta emot omvårdnaden. Efter dödsfallet befinner sig mamman i en helt ny situation som är svår att hantera emotionellt och praktiskt. Den förväntade framtiden med exempelvis barnbarn finns inte kvar och nya mål i livet måste ta form. Under resans gång är det viktigt för mamman att få stöd både inom familjen och från andra närstående. Vårdpersonalen har en viktig roll för att informera och stödja mamman. Ytterligare forskning behövs, både med mammor och pappor, för att kunna förstå deras situation i olika kontexter och därmed ge möjlighet för vårdpersonal att på bästa sätt ta hand om dessa föräldrar.

Denna kvalitativa studie har baserats på åtta vuxna barn som har vuxit upp i en alkoholmissbrukarfamilj. Syftet med uppsatsen är att förstå hur de vuxna barnen har påverkats av att växa upp i en familj där minst en av föräldrarna missbrukat alkohol samt hur relationen till andra personer påverkats. Syftet är också att se hur uppväxtvillkoren sett ut för dem.Huvudfrågan i denna studie är hur de har upplevt att de har påverkats. Huvudteorierna till denna uppsats är Thomas J. Scheffs teorier om sociala band, skam och stolthet. Utöver dessa teorier har även Pierre Bourdieus teorier om fält, de olika kapitalen och habitus också använts. Empirin har samlats in genom åtta individuella intervjuer. Resultatet visade att samtliga i studien påverkades negativt i barndomen av att ha dessa uppväxtförhållanden. På grund utav detta påverkar det dem än idag på både positivt och negativt. Slutsatserna av detta är att dessa individer fortfarande är i skuggan av alkoholen. / This qualitative study has been based on eight adult children who have grown up in an alcoholic family. The aim of this essay is to understand in what way the adult children have been affected by growing up in a family where at least one of the parents has abused alcohol and how the relationship with other people is affected. The aim is also to see what the conditions of growing up have looked like for them. The main issue in this study is how they experienced being affected. The main theories for this essay are Thomas J. Scheff's theories of social bonds, shame and pride. In addition to these theories, Pierre Bourdieu's theories of fields, different capital and habitus have also been used. The empirics has been collected through eight individual interviews. The results showed that everyone in the study is negatively affected in childhood by having these growth conditions. Because of this, it still affects them both positively and negatively. The conclusions made of this is that these individuals are in a way in the shadow of alcohol.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en bild av hur vuxna skilsmässobarn upplever att deras personliga utveckling, relationer till föräldrar och kärleksrelationer med partners, påverkats av föräldrarnas skilsmässa. Studien bestod av åtta självvalda kvinnor mellan 25 och 43 år, som upplevt en skilsmässa mellan föräldrarna under barndomen. Halvstrukturerande intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av Grounded Theory metoden. Tre deskriptiva kategorier grundades i datan; föräldraband, personlig utveckling och vacklande perspektiv. Tillsammans bygger de upp kärnkategorin ”Ambivalens i relationer”. Resultatet visar att kvinnorna upplever en ambivalens i sina relationer. De brottas med en ständig kluvenhet i sina känslor och uppfattningar. / The aim of this qualitative study was to describe how adults, whose parents divorced when they were children, experience that their personal development, relationships to parents and own romantic relationships with partners have been affected by their parents´ divorce. The study sample consisted of eight self selected women between 25 and 43 years of age, who experienced a divorce between their parents during childhood. Semi – structured interviews were transcribed and analysed using a method called Grounded Theory. Three descriptive categories were grounded in the data; parental ties, individual development and an unsettled perspective. Together, they formed the core category “Ambivalence in relationships”. The result showed that these women experience, an ambivalence in their relationships. They grapple with a constant duality in their emotions and conceptions.

No description available.

Befolkningen blir allt äldre och fler riskerar att drabbas av demenssjukdom. Anhöriga till personer med demenssjukdom behöver i dagens samhälle ta ett större ansvar för vård och omsorg. Ett ökat ansvar leder till att det dagliga livet förändras och att anhöriga kan drabbas av ohälsa. I Sverige är den mest förekommande informella vårdgivaren make eller maka, men vuxna barn tar även ett allt större ansvar kring omsorgen. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelsen av att vara informell vårdgivare till en förälder med demenssjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Metoden som användes var en scoping review och 20 artiklar inkluderades i studien. Inklusionskriterier gällande artiklarna var publicering efter år 2007, skrivna på engelska, kvalitativa studier, vuxna barn som var informell vårdgivare samt att föräldern bodde i ordinärt boende. Resultatet visade upplevelser av förändrade roller, bristfällig aktivitetsbalans och förändrad social delaktighet. Både positiva och negativa upplevelser av att vara informell vårdgivare framkom. Slutsatsen är att arbetsterapeuten kan hjälpa anhöriga att finna strategier för att på ett långsiktigt sätt kunna hantera vardagen. Arbetsterapeutens yrkeskompetens kan användas i ett förebyggande arbete för att minska risken för begränsad aktivitet och delaktighet bland vuxna barn som vårdar en förälder med demenssjukdom. / The population is getting older and more people are likely to suffer from dementia. In society of today relatives of people with dementia need to take a greater responsibility for the care. Increased responsibility leads to changes in everyday life and can contribute to ill health. In Sweden the most common informal caregivers are husbands or wives, but adult children are taking an increased responsibility for the care. The aim of this study was to describe the experiences of being an informal caregiver to a parent with dementia and how it affects daily living. A scoping review was used as a method and 20 articles were included in this study. Inclusion criteria for the articles were publication after year 2007, written in English, qualitative studies, adult children who were informal caregivers, and that the parent was living in regular housing. The results showed experiences of changed roles, insufficient occupational balance and changed social participation. Both positive and negative experiences of being an informal caregiver emerged. The conclusion is that the overall perspective of the occupational therapist can help relatives to find strategies to manage their daily living in a long-term perspective. The occupational therapist's competence can be utilized in preventive work to reduce the risk of limited activity and participation among adult children who take care of a parent with dementia.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

The aim of this study was to examine how adult children of parents with substance abuse describe their agency during childhood. The study was conducted by examining podcasts on substance abuse using qualitative content analysis. Eight different podcast episodes were included in which adult children describe their experiences of growing up in a family environment with alcohol and/or drugs. The focus of the analysis was how the adult children position themselves in their story in terms of agency and constraint. The main findings of the study was that the adult children described a range of experiences but with a focus on their vulnerability. The adult children described how they were subjected to uncertainty, neglect and sometimes violence throughout their childhood. At the same time they also positioned themselves as competent agents in their recounts. In their narratives they described how they used different strategies to control their situation and  complex process of disclosure. The strategies were also described as meaningful and used for a specific purpose even though they were sometimes understood as problematic later on. However  the adult children also positioned themselves as powerless in their narratives as they often experienced that their agency was constrained by their subordinated position as a child. An important recurrent experience was that despite their attempts to tell of their situation, it rarely led to a change. The adult children described several barriers to disclosure and how they often felt that nobody listened to them.

<p>Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.</p> / <p>The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.</p>

<p>This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.</p>