The aim of the study is to determine the nature and utilisation of an Employee Assistance Programme (EAP) in a white-collar work environment, and, more specifically, in a South African context. Information about the research topic was obtained from accumulate records of the Standard Bank's Employee Well-being Programme (EWP), structured interviews which were conducted with eleven EWP practitioners and a union representative, and from self-administered questionnaires which were completed by a sample of 153 of the bank's employees. The study includes an in-depth literature review on EAPs in general and issues such as the nature and scope of the bank's EWP, the extent to which the EWP addresses employees' needs, the nature and extent of the marketing of the EWP, and the extent to which the workforce is utilising the programme, were explored and described. The main findings are that the EWP shows evidence of acceptance by employees as well as a degree of utilisation that compares favourably with local and international trends. It also shows an incongruence between marketing and employee orientation and training initiatives and reveals that programme evaluation efforts are insufficient and could be significantly improved. Accordingly, recommendations have been made pertaining to the needs of employees, employee and union involvement, a multi-disciplinary approach to case management, marketing, training and evaluation with regard to the EWP, an EWP database, and a post-treatment follow-up. / Social Work / M.A. (Social Work)

published_or_final_version / Sociology / Master / Master of Social Sciences

The aim of the study is to determine the nature and utilisation of an Employee Assistance Programme (EAP) in a white-collar work environment, and, more specifically, in a South African context. Information about the research topic was obtained from accumulate records of the Standard Bank's Employee Well-being Programme (EWP), structured interviews which were conducted with eleven EWP practitioners and a union representative, and from self-administered questionnaires which were completed by a sample of 153 of the bank's employees. The study includes an in-depth literature review on EAPs in general and issues such as the nature and scope of the bank's EWP, the extent to which the EWP addresses employees' needs, the nature and extent of the marketing of the EWP, and the extent to which the workforce is utilising the programme, were explored and described. The main findings are that the EWP shows evidence of acceptance by employees as well as a degree of utilisation that compares favourably with local and international trends. It also shows an incongruence between marketing and employee orientation and training initiatives and reveals that programme evaluation efforts are insufficient and could be significantly improved. Accordingly, recommendations have been made pertaining to the needs of employees, employee and union involvement, a multi-disciplinary approach to case management, marketing, training and evaluation with regard to the EWP, an EWP database, and a post-treatment follow-up. / Social Work / M.A. (Social Work)

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.

This research looks at the best practices applied by forensic investigators in conducting lifestyle audits on white collar crime suspects. The researcher explored, firstly, how a lifestyle audit relates to white collar crime investigations; secondly, the best practices in performing lifestyle audits on white collar crime suspects, and lastly, the various sources of information available to forensic investigators when conducting a lifestyle audit of a white collar crime suspect. As lifestyle audits will serve as an investigative tool in future forensic investigations into white collar crime, this study’s aim was to understand and create an awareness of the current best practices applied by forensic investigators within private sector forensic investigation practices while conducting lifestyle audits during white collar crime investigations. It also makes available research data regarding the concept of lifestyle audits in white collar crime investigations, the implementation of these audits, the benefits, and the best practices of these audits. The general purpose of this study was to provide practical recommendations on the best practices for lifestyle audits for forensic investigators within private sector. / Criminology and Security Science / M. Tech. (Forensic Investigation)

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan relateras till arbetstagarnas hälsa och bidrar till hög personalomsättning och ökade kostnader. Samtidigt är kunskapsdelning en betydande resurs för organisationers förmåga att ta vara på kunskap, främja medarbetarnas välmående samt behålla sin personal. Det saknas konsensus i tidigare forskning på hur stress och kunskapsdelning samverkar samt hur tjänstemän respektive arbetare modererar detta samband. Denna studie syftar därav till att undersöka sambandet mellan stress och kunskapsdelning på arbetsplatsen samt om sambandet modereras av kategorierna white och blue collar.  Metod: Studiens data insamlades via en digital enkät bestående av 14 items som mäter stress (PSS-14) samt 11 items som mäter kunskapsdelning baserat på instrument utvecklat av Xiao m.fl. (2017), Wang m.fl. (2017) och Wang och Kwek (2018). Totalt var det 138 respondenter som hade svarat på samtliga frågor (inklusive kontrollvariabler). Multipel regressionsanalys med 5000 bootstraps iterationer användes för att studera korrelationen mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Det utfördes en analys av eventuell modererande effekt av arbetskategori på sambandet mellan stress och kunskapsdelning med hjälp av PROCESS-procedur för SPSS version 4.2 beta.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning i arbetslivet på Beta = -.30 även efter kontroll för bakgrundsvariablerna sysselsättningsgrad, allmän hälsa och sömn. Ingen modererande effekt av arbetskategorierna white/blue collar kunde påvisas.  Slutsats: Resultatet ger insikt i sambandet mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Resultaten indikerar att en minskning av arbetsrelaterad stress kan främja kunskapsdelning och öka organisationernas förmåga att behålla anställda. Därmed kan kostnader för personalomsättning, rekrytering och frånvaro även minskas. / Background: Work-related stress can be linked to employees' health and contributes to high staff turnover and increased costs. At the same time, knowledge sharing is a significant resource for organizations' ability to leverage knowledge, promote employee well-being, and retain their employees. There is no consensus in previous research on how stress and knowledge sharing interact, as well as how white collar and blue-collar workers moderate this relationship. Therefore, this study aims to investigate the relationship between stress and knowledge sharing in the workplace, and whether the relationship is moderated by the categories of white and blue-collar workers. Method: The study's data was collected via a digital survey consisting of 14 items measuring stress (PSS-14) and 11 items measuring knowledge sharing based on instruments developed by Xiao et.al. (2017), Wang et.al. (2017) and Wang and Kwek (2018). In total, there were 138 respondents who had answered all questions (including control variables). Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation between work-related stress and knowledge sharing. An analysis of the potential moderating effect of occupational category on the relationship between stress and knowledge sharing was also conducted using the PROCESS procedure for SPSS version 4.2 beta. Results: The study's results show a significant negative correlation between stress and knowledge sharing in the workplace at Beta= -.30 even after controlling for the background variables employment rate, general health, and sleep. No moderating effect of the white/blue collar work categories could be found. Conclusion: The results provide insight into the relationship between work-related stress and knowledge sharing. The results indicate that reducing work-related stress can promote knowledge sharing and increase the organization's ability to retain employees. Thus, costs for staff turnover, recruitment, and absenteeism can also be reduced.

A thesis submitted to the Faculty of Humanities, University of the Witwatersrand, Johannesburg, in partial fulfilment of the requirements for the degree of Masters in Arts, Johannesburg, 2017 / This research report seeks to explore the experiences of women in white-collar work, particularly by comparing the experiences of black and white female administrators at of the University of the Witwatersrand. What this report illustrates is that both race and generational differences play a significant role in informing the experiences of the female administrators. A qualitative methodology was used to collect data for this report, particularly in-depth interviews to get “detailed information” about the participants’ experiences, beliefs and thoughts. Three main generational groups have been identified among the Wits administrators: Baby Boomers, which is the older generation that is dominated by white female administrators; Generation X; and the Millennial group, which is dominated by black female administrators and consist of the younger generations. This research report thus argues that race has affected the workplace experiences of Wits administrators through generational differences. Furthermore, while generations share similar experiences and world views, they are not homogeneous categories / XL2018

Arbetsengagemang har beskrivits som ett positivt arbetsrelaterat tillstånd. Med förståelse för medarbetarnas arbetsmotivation kan arbetsengagemanget öka och riskerna med negativ stress undvikas. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationstyper som till störst del förklarade dimensionerna i arbetsengagemang hos tjänstemän. Genom en kvantitativ studie har tre regressionsanalyser genomförts. Som mätinstrument utformades en digital enkät baserad på Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Enkäten skickades via mail till 199 tjänstemän vid en avdelning hos ett företag i industrisektorn. Datainsamlingen genererade 124 enkätsvar som analyserades. Resultaten visade att inre motivation och omotivation var de starkaste prediktorerna för samtliga dimensioner i arbetsengagemang. Integrerad- och identifierad reglering hade signifikant betydelse för dimensionen uppslukande medan integrerad reglering också var signifikant för hängivenhet. Anställda som tilldelas eget ansvar och självbestämmande har högre känsla av inre motivation och känner högre arbetsengagemang än individer som inte får fatta egna beslut. / Work engagement has been described as a positive work related state of mind. With understanding for work motivation work engagement may increase among coworkers and risks of negative stress can be avoided. The purpose of this quantitative study was to examine which motivation types that most explain the dimensions in work engagement. A digital questionnaire was designed based on Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) and Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). The questionnaire was sent by e-mail to 199 white collar workers at a company in the industrial sector. The collected data included 124 answers and was analysed by three regression analysis. Our findings showed that intrinsic motivation and amotivation was the strongest predictors for all dimensions in work engagement. Integrated- and identified regulation showed significant importance for the dimension absorption while integrated regulation also showed significant importance for the dimension dedication. Employees who are self-determined and given own responsibility have both higher feeling of intrinsic motivation and work engagement than individuals who does not get the opportunity to make own decisions.

Made available in DSpace on 2016-08-10T10:47:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LANKER VINICIUS BORGES SILVA LANDIN.pdf: 1157352 bytes, checksum: a1647bfe8ff1c03ac85f2fcf2955db7a (MD5) Previous issue date: 2015-03-26 / This dissertation analyzes the white-collar crimes, selectivity and impunity. The investigation of this criminal modality is of paramount importance to Brazil, because contrary to what presents itself, this is one of the criminal activities that brings more harm to the Brazilian society, generating high financial losses, as the case of Petrobras, which is being investigated by Operation Lava jet. Even being involved in criminal activities, the white-collar criminals are not stereotyped as dangerous people to society, unlike what happens, for example, with the thieves. The stereotyping suffered by some criminals is one of the lines of the punishment selectivity of the approach in Brazil. White-collar crimes receive different treatment, if not privileged. The society, laws and agencies responsible for investigating and punishing those who commit crime have a greater tendency to promote exemplary punishment to common criminals, since these are considered dangerous to society. However, for the criminals of high society, the same punishment is not required, because this class is rarely labeled as a class of offenders. In addition, its close relationship with the media that allows use this to form and transmit a good social image. It is emphasized that impunity is taken for all crimes, but is more present in so-called white-collar crimes. For the research the hypothetical-deductive and statistical methods were used. The main findings are pessimistic , since impunity and selectivity serve as power maintenance tool of the great white-collar criminals , so the likelihood is remote to achieve modify the Brazilian criminal reality. / Esta dissertação analisa os crimes de colarinho branco, a seletividade e a impunidade. A investigação dessa modalidade criminosa é de suma importância para o Brasil, pois ao contrário do que se apresenta, essa é uma das práticas delituosas que mais danos traz à sociedade brasileira, gerando elevados prejuízos financeiros, como o caso da Petrobras, o qual está sendo investigado pela Operação Lava Jato. Mesmo estando envolvidos com atividades delituosas, os criminosos de colarinho branco não são estereotipados como pessoas perigosas para a sociedade, diferentemente do que ocorre, por exemplo, com os ladrões. A estereotipização sofrida por alguns criminosos é uma das linhas da abordagem da seletividade da punição no Brasil. Os crimes de colarinho branco recebem tratamento diferenciado, para não dizer privilegiado. A sociedade, as leis e os órgãos responsáveis pela investigação e punição de quem comete crime possuem uma grande tendência em promover a punição exemplar aos criminosos comuns, uma vez que estes são tidos como perigosos para sociedade. No entanto, em relação aos criminosos da alta sociedade, a mesma punição não é exigida, pois essa classe raramente é etiquetada como classe de delinquentes. Ademais, sua relação de proximidade com a mídia permite com que use desta para formar e transmitir uma boa imagem social. Ressalta-se que a impunidade é verificada em todos os crimes, mas se faz mais presente nos chamados crimes de colarinho branco. Para a realização da pesquisa foram utilizados os métodos hipotético-dedutivo e estatístico. Os principais resultados encontrados são pessimistas, posto que a impunidade e a seletividade servem como instrumento de manutenção do poder dos grandes criminosos do colarinho branco, sendo assim é remota a possibilidade de se conseguir modificar a realidade criminal brasileira.

Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor. Hur personalrörlighet strategiskt planeras i de undersökta företagen? På vilket sätt strategisk behandling skiljer tjänstemän från kollektivarbetare?Syfte: Huvudsyftet var att belysa strategisk planering inom personalrörlighet i tre företag (Se 2.1).Ett delsyftet var att identifiera på vilket sätt strategisk planering påverkas av personalkostnader. Ett andra delsyfte är att belysa vilka andra informationskällor som tillämpas i strategisk planering.Avgränsningar: Studien fokuserar sig på strategisk planering av rörlighet på tjänstemannasidan i tillverkningsindustrin. Det lades ingen fokus på skillnader mellan fastanställda och inhyrda både när det gäller tjänstemän och kollektivarbetare. Empiriska data hämtades från intervjuer med ledande befattningar inom Ericsson AB, Volvo AB och Assa Abloy. Studien utgår från antagande att volymförändringar översätts i strategisk planering av personalrörlighet. Vidare utgår studien från antagande att kostnadsinformation tillämpas vid planering av tjänstemannarörlighet.Metod: Metoden som användes var av kvalitativ art. Ostrukturerade intervjuer har använts för att få fram primärdata. Förutom kvalitativ data har även kvantitativ data använts för att bättre kunna se rörlighetsskillnader mellan tjänstemän och kollektivarbetare i olika volymer.Resultat och slutsats: I studiens resultatdel framkommer det att faktorer som påverkar strategisk planering av personalrörlighet är volymförändringar och de höga kostnaderna vid låga volymer. För att eliminera de stora kostnaderna som uppstår vid låga volymer vill företagen produktionseffektivisera och kostnadseffektivisera även på tjänstemannasidan och genom detta få tjänstemännen rörliga. Studien har även kommit fram till att vid volymförändringar är tjänstemännen inte rörliga i förhållande till kollektivarbetare. Anledning till skillnaden i strategiska behandlingen är tjänstemännens roll, deras komplexa arbetsuppgifter och den kompetens de besitter vilket skiljer sig från den roll kollektivarbetarna har. Tjänstemän jobbar med långsiktiga mål vilket gör de svårare att ersätta och svårare att bli rörliga. Företagen tar även hänsyn till andra faktorer så som samhällsfaktorer, etiska faktorer och externa faktorer. När företagen tar till åtgärder och effektiviserar och har en slimmad organisation påverkar detta samhället.Externa faktorer gör att företagen har vissa kostnader och inte kan varsla hur som helst.Studien har bidragit med följande punkterV1. Kostnadsmodeller används inte i strategisk planering och strategiska beslut gällande personalrörlighet.2. Ur strategiskt planeringsperspektiv behandlas tjänstemän och kollektivarbetare olika.3. Argumenten för tjänstemän är baserad på deras erfarenhet och utbildning.4. Strategiska beslut är även baserade på etiska frågor så som att:A. Företagen har en ambition att upptäcka volymsvängningar i marknaden långt innan det påverkar den operativa aktiviteten i företaget för att kunna agera och informera i god tid innan det händer.B. Ericsson har en ambition att omplacera tjänstemän inom produktion och skapa relation mellan tjänstemannasidan och kollektivsidan.5. Det är svårt att bevisa att företagen i studien bara har vinstmaximering som strategi. De måste också ta hänsyn till etiska frågor.Förslag till fortsatt forskning: Företag saknar kostnadsmodeller för strategisk planering inom personalrörlighet. Företagen bör därmed bli mer konkreta gällande tjänstemannakostnader. Framtida studier bör göras i företag som har utvecklat personalredovisning både när det gäller kollektivarbetare och tjänstemän och studera hur de företagen använder sig av detta. / Program: Civilekonomprogrammet