Šiame magistriniame darbe išanalizuota įvairių Lietuvos ir užsienio autorių organizacinio klimato ir darbinio streso teorinės sąsajos, bei atlikti tyrimai dvejose statutinėse organizacijose. Tyrimui atlikti buvo pasitelkta du standartizuoti testai: prof. G. Merkio mokslinės grupės sukurtas „Organizacijos klimato krizės“ ir Lietuvoje iki šiol nenaudotas „Darbinio streso“ testas, kurie atskleidė Pataisos namų X ir Tardymo izoliatoriaus Y darbinio streso ir organizacinio klimato būklę. Pateikiamos išvados, diskusijos ir literatūros sąrašas. Išanalizavus tyrimo duomenis, dalinai pasitvirtimo magistriniame darbe iškelta hipotez�� - „Laivės atėmimo įstaigose susiklostęs organizacinis klimatas yra nepalankus, aukštas darbuotojų patiriamas streso lygis, todėl reikalauja vadybinės intervencijos“. Norint tiksliai išanalizuoti organizacinį klimatą bei darbinio streso priežastis, rekomenduotina atlikti kokybinio testo analizę. / In this master degree work there is analyzed the theoretical connection between organizational climate and working stress, and done research in two statutional organizations. Two standardized tests were used for making a research: „Crysis of Organizational Climate“ founded by prof. G.Merkys scientific group and test of „Working Stress“ which was not used in Lithuania up to now. These tests have showed the condition of working stress and organizational climate in Penitentiary X and Interrogation Facility Y. At the end of the work conclusions, discussions and list of literature are presented. Data analysis has showed that hypotesis – „ Organizational climate in the imprisonment institutions is unfavourable, the level of stress experienced by employees is high, therefore managerial intervention is necessary“- formulated in this master degree work was confirmed partially. In order to make a precise analysis of causes of organizational climate and working stress it is recommended to do analysis of quality test.

Bakgrund: I och med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har gränserna för var och när arbetet kan utföras suddats ut. Arbetet har med andra ord blivit gränslöst. Även om det möjliggör flexibilitet över arbetstiderna, valfrihet gällande platsen för var arbetet kan utföras samt en ökad kontroll över arbetet kan det också leda till överbelastning och arbetsrelaterad stress, som i sin tur kan ha en negativ inverkan på arbetslivsbalansen och därmed välbefinnandet. Det kan i förlängningen även påverka organisationen negativt då det kan yttra sig genom minskad produktivitet, sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket är förenat med ökade kostnader. Som lärare inom akademin finns långtgående möjligheter att förlänga arbetsplatsens tid och rum till följd av utbredningen av informations- och kommunikationsteknik, varpå den här studien behandlar högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet och hur det kan inverka på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet inom akademin för att öka förståelsen för hur det gränslösa arbetet kan inverka på hälsan och därmed öka förståelsen för på vilket sätt det kan vara en friskfaktor eller riskfaktor. Metod: Då föreliggande studie syftade till att fånga enskilda individers upplevelser, tankar och beskrivningar avseende deras arbetssituation i det gränslösa arbetet på ett nyanserat sätt, valdes en kvalitativ metod. Insamlingen av empirisk data gjordes genom tio individuella semistrukturerade intervjuer på en högskola i Sverige. Slutsatser: Studiens resultat påvisar att det sociala stödet är viktigt i ett gränslöst arbete och kan bland annat bidra till att stressfyllda perioder upplevs som mindre krävande. Att ständigt vara tillgänglig kan däremot påverka hälsan negativt i och med den upplevda stressen som följer med tillgängligheten via e-post. Vidare tyder resultatet på att egenkontroll och frihet i arbetet både kan vara en risk- och friskfaktor beroende på hur gränsdragningar gentemot det övriga livet sker, vilket kan bero på individens egna krav och karriärutsikter, liksom glädjen till sitt arbete. Det innebär att den individuella gränsdragningsförmågan blir fundamental i ett gränslöst arbete. / Background: Due to the development of the information and communication technology the boundaries of where and when to carry out your work have faded. In other words, the work has become boundless. Although this allows for flexibility over working hours, place of work and increased control over your work it can also lead to overload and work related stress, which can have a negative impact on work life balance and therefore health. Also, in the long run it can adversely affect the organization as it can lead to reduced productivity, sickness absence and staff turnover, which is associated with greater costs. As a teacher at the academy there are far reaching opportunities to extend the workplace’s hours and location due to the prevalence of information and communication technology, where this study examines the experiences university lecturers have of the boundless work and its impact on health. Aim: The aim of the present study is to investigate university teachers' experiences of the boundless work within the academy to increase understanding of how boundless work can affect health and thereby increasing understanding of how it may be a health factor or risk factor. Method: As the present study aimed at capturing individual peoples’ experiences, thoughts and descriptions regarding their work situation with boundless work in a nuanced manner, a qualitative method was chosen. The gathering of empirical data was done through ten individual semi- structured interviews at a university in Sweden. Conclusion: The study's results indicate that social support is important in boundless work and can, among other things, help stressful periods to be perceived as less demanding. Continuously being available, however, can affect health negatively, with the perceived stress that comes with availability via email. Furthermore, the result suggests that self-control and freedom at work can be both a risk and a healthy factor depending on how boundaries occur to the rest of life, which may depend on the individual's own requirements and career prospects, as well as the joy of his work. This means that the individual’s ability to create boundaries between work and private life is fundamental in a boundless work.

Sammanfattning Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet innebär en förhöjd risk att drabbas av sjukdom och identifieras som en riskfaktor bakom dödlighet i världen. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig reducera stressnivå och ge högre resultat på självskattad hälsa hos individer. Sjuksköterskor som själva utövar fysisk aktivitet beskriver fördelar som minskad stress och trötthet samt ökad energi till arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av och samband mellan fysisk aktivitet på fritiden, arbetsrelaterad stress (utmattning) och upplevd hälsa hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsstudie har genomförts. Webbaserad enkätundersökning utfördes i tre kommuner i södra Sverige med 57 svarande distriktssköterskor och sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvensen var 41 procent. Resultat: Sjuksköterskorna i studien skattar generellt sin allmänna hälsa högt och är till stor del fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer. Vid förekomst av hård fysisk ansträngningsnivå uppgav 46,4 procent att de var fysiskt aktiva 2–3 ggr i veckan eller mer. Det framkommer att de deltagare som skattar sin hälsa högt också är fysiskt aktiva i större utsträckning. Sjuksköterskor som i studien skattade sin hälsa ”utmärkt”, ”mycket god” och ”god” utgör tillsammans 93 procent. Andel svarande i riskzon för utmattning/arbetsrelaterad stress är 17,5 procent. Inget statistiskt signifikant samband påvisas mellan grad av fysisk aktivitet och utmattning/arbetsrelaterad stress. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna i studien upplever att de klarar påfrestningar i arbetet bra och hinner med sina arbetsuppgifter. Många är också fysiskt aktiva inom olika ansträngningsnivåer samt upplever sin hälsa god. / Abstract Background: Insufficient physical activity means an increased risk of disease and is identified as a risk factor for mortality in the world. Physical activity has shown in previous research to reduce stress levels and provide higher outcomes for self-assessed health in individuals. Nurses who exercise physical activity themselves describe benefits such as reduced stress and fatigue as well as increased energy at work. Aim: The aim of this study was to investigate the occurrence and relationship between physical activity at leisure, work-related stress (fatigue) and perceived health of nurses in municipal home care. Method: A quantitative approach with a non-experimental cross-sectional study were used. Web-based surveys was conducted in three municipalities in southern Sweden with 57 respondent district nurses and nurses in municipal home care. Response rate was 41 percent. Results: Nurses in the study generally rate their overall health high and are physically active to a large extent within different levels of exercise. In the presence of hard physical exercise, 46.4 percent indicated that they were physically active 2-3 times a week or more. It appears that those who are self-assessing their health high are also physically active to a greater extent. Nurses who estimated their health "excellent", "very good" and "good" together constitute 93 percent. The respondents in the risk zone for fatigue / work-related stress is 17.5 percent. No statistical significant relationship is detected between the level of physical activity and fatigue / work-related stress. Conclusion: The majority of nurses in the study experience that they are in a position to cope with stress at work and are able to fulfill their task assignment. Many are also physically active within different levels of effort and experience their health well.

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. / Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

Les risques psychosociaux sont reconnus comme un des problèmes majeurs du monde professionnel contemporain et le dialogue social européen a inscrit la lutte contre le premier d’entre eux, la pandémie du stress au travail, comme une priorité. Dans ce contexte le lien entre les techniques de l’information et de la communication (TIC) qui innervent les entreprises comme la société et les risques psychosociaux n’est pas formellement établi. On continue de poser le travailleur d’un côté et ses outils de l’autre comme si ces derniers étaient de simples instruments passifs au service des premiers, comme s’il était nécessaire et suffisant que l’homme soit formé au mode d’emploi pour les utiliser. Une enquête statistique nationale, des focus groups, des entretiens qualitatifs et des observations participantes démontrent que l’absence de prise de conscience de l’écosystème numérique de travail tertiaire a pour conséquence une ignorance de ses effets indésirables qui sont aussi puissants que nombreux. Cette lacune entraîne une maîtrise largement défaillante par les acteurs et les organisations professionnelles. / Psychosocial risks are recognized as one of the major problems of the contemporary professional world and the European social dialogue has took on the fight against the first of them, the pandemic of work-related stress, as a priority. In this context the relationship between information and communication technology (ICT) that innervates companies as well as society and psychosocial risks is not formally established. One continues to consider worker on one side and tools on the other side as if they were mere passive instruments to support men at work, as if it was necessary and sufficient to be formed in the instruction for their use. A national statistical survey, focus groups, qualitative interviews and participant observations show that the lack of awareness of the digital ecosystem of tertiary workplaces has resulted in ignorance of the adverse effects that are as powerful as many. This gap leads to widespread control deficiencies in workers and professional organizations.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur socialsekreterarna i så fall upplever, hanterar och påverkas av arbetsrelaterad stress. För att försöka finna svar på syftet så formulerades tre frågeställningar: Vilka faktorer påverkar socialsekreterares upplevelse av stress? Hur hanterar socialsekreterarna stress relaterat till arbetet? Hur upplever socialsekreterare att eventuell arbetsplatsrelaterad stress påverkar kvaliteten på deras arbete? Fyra intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialsekreterare inom olika områden i olika kommuner i södra Sverige. För att tolka och förstå resultatet har jag tagit del av tidigare forskning och kunskap inom ämnet samt teorierna Karasek och Theorells krav-kontroll modell och coping. Resultatet visar på att alla socialsekreterare mer eller mindre upplever arbetsrelaterad stress i arbetet men att det beror på olika faktorer. Resultatet visar vidare att de medverkande socialsekreterarna använder sig av olika strategier för att hantera och motverka arbetsrelaterad stress. / The purpose of this study was to investigate the social workers´ experience of work-related stress and how, in that case, the social workers´ experience, manage and are affected by work-related stress. In order to try to find answers to the purpose, three questions were formulated: What factors influence the social workers´ experience of stress? How do social workers´ deal with work-related stress? How do social workers´ think that work-related stress affects the quality of their work? Four interviews were conducted with professional social workers with different tasks, in different areas in southern Sweden. In order of interpret and understand the results, I have taken advantage of previous research and knowledge of the subject as well the theories “Karasek and Theorell´s requirements-control model” and “coping”. The result shows that all social workers more or less experience work-related stress at work, but how they experience the stress depends on various factors. The result further shows that the participating social workers use different strategies to deal with, and counteract work-related stress.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

The workplace is an arena that most individuals spend time at. Work-related stress and psychosomatic complaints are problems for the society. Work-related stress has increased in Sweden over the past decades. The aim was to investigate the difference between men and women in work-related stress and psychosomatic complaints among working adults in the Swedish population, and to see if there is a relationship between work-related stress and psychosomatic complaints. The author posted an online survey on Facebook and Discord and 95 adults answered the survey. The result showed that there is a relationship between work-related stress and psychosomatic complaints. Psychosomatic complaints are more common among those who experience more work-related stress. There were no differences between men and women when it comes to work-related stress and psychosomatic complaints. The model Job demand control support model was used in this study. The model is measured with scales such as workload, time pressure and role conflicts. It can be used to see the relationship between job decision latitude and stress indicators. Psychosomatic complaints are more common among those who experience more stress. There are no differences between men and women when it comes to psychosomatic complaints and work-related stress.