Increasing parts of the world are facing ageing societies with growing figures of morbidity and disability. Focus of attention for European countries is directed towards prevention of old age impairment. As considerable time is spent at work, preventative psychosocial work environment measures could be entry points for a healthier ageing. The aims of this study are to i) explore the impact of mid-life work strain on old age disability ii) to examine the independent effects of the work strain components on disability, iii) to analyse the relation between education and disability and whether work strain mediates parts of this association. Work strain and baseline data will be collected from Level of Living Survey (LNU) 1981 and disability data from Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) 2004 (n=626). Multiple logistic regression analysis showed that persons in high strain work had the lowest odds of being IADL disabled compared to the passive group. Low demand was not associated to disability, low control group had more than twice the odds of being ADL disabled. Further results indicated that work strain may mediate the association between education and disability. Finally the results support that psychosocial work environment plays a part in the health of individuals at old age.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes. Sökningen resulterade i 14 artiklar från tre databaser. I analysen har författarna använt sig av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom vikten av att kunna identifiera risker, att använda förebyggande strategier samt att optimera förutsättningarna för att kunna förebygga hot och våld. Att identifiera risker innebar att kunna identifiera riskbeteenden, riskpatienter, utsatta personalgrupper, kritiska faktorer kring tid och rum samt typ av hot och våld. Förebyggande strategier som användes var utbildning av personal, information till patienter, bemötande, kollegial trygghet, isolering av patienter med riskbeteende, medvetenhet samt säkerhetsstrategier. Att optimera förutsättningarna innebar att se över arbetsmiljö, riktlinjer och rutiner, rapporteringssystem, säkerhetspersonal samt utbildning. Konklusion: Det är viktigt att ha en medvetenhet om vad som utgör riskerna för hot och våld. Detta för att ha en bättre handlingsberedskap vid eventuella hot- och våldssituationer som ambulanspersonalen kan ställas inför. / Background: Threats and violence in emergency care is a serious problem that is increasing both in Sweden and in the rest of the world. The ambulance service is an area of health care where the prevalence of threats and violence are most prominent. Ambulance staff workplace varies and therefore it can be a challenge to create a safe work environment. Purpose: The aim was that from a prehospital perspective describe what measures can be taken to prevent threats and violence in emergency care. Method: A literature review with systematic search and descriptive design was used. The search resulted in 14 articles from three databases. In the analysis, the authors made use of qualitative content analysis. Results: The result describes the importance of being able to identify risks, to use preventive strategies and to optimize the conditions in order to prevent threats and violence. Identifying the risks involved in order to identify risk behaviours, risk patients, vulnerable groups of staff, critical factors concerning time and space and the type of threats and violence. Preventive strategies used were staff training, information for patients, treatment, peer security, isolation of patients with risk behaviour, awareness and safety strategies. To optimize conditions meant to review the work environment, policies and procedures, reporting, security personnel and training. Conclusion: It is important to have an awareness of what constitutes risk to threats and violence. This is to have a better preparedness to any threats and violent situations that ambulance personnel may face.

High-risk organizations are continuously striving to minimize risks and establish a safe working environment. While technology and high standards are crucial, a core aspect of an effective safety management system lies in safe human behaviour and this constitutes the main theme for this thesis. In order to assess the state of safety of an organization from a behavioural perspective, safety compliance (SC) and safety citizenship behaviour (SCB) were measured through interviews and quantitative studies with an emphasis on understanding the key aspects of leadership style and associated mediating factors that influence employees' safety compliance and safety citizenship behaviour.

En bidragande orsak till den stora sjuksköterskebristen idag är den bristande arbetsmiljön. Detta påverkar omvårdnaden negativt och riskerar sjuksköterskors hälsa. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att sjuksköterskor inte riskerar att drabbas utav ohälsa, trots detta tillhör sjuksköterskeyrket de yrke som haft flest antal sjukskrivningar. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad ohälsa. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematiska sökningar. Databearbetningen resulterade i tre kategorier vilka belyser Arbetsbelastning som bidragande orsak till ohälsa, Stress som bidragande orsak till ohälsa samt Organisation & Hälso- och sjukvårdssystemet som bidragande orsak till ohälsa. Resultatet visar att det främst är organisationen, Hälso- och sjukvårdssystemet och arbetsmiljön som sätter hinder för sjuksköterskor att kunna tillämpa en god, evidensbaserad och patientsäker vård. Detta medför att sjuksköterskor känner sig otillräckliga, otillfredsställda och drabbas av somatiska besvär som sömnsvårigheter och ångest som ett resultat av stress. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa skulle åtgärder kunna vidtas för att främja sjuksköterskors hälsa vilket även gynnar patientomvårdnaden. Vidare forskning kring förändringsbara faktorer i verksamheten som inte är lika hårt kontrollerade av organisationen skulle kunna underlätta för sjuksköterskor och därmed bidra till utveckling inom professionen / A contributing factor to the large nursing shortage today is deficiencies in the nurses’ work environment. This affects both nursing care and risks nurses’ health. The employer has the obligation to ensure that nurses’ do not suffer from ill-health. Despite this, nurses’ belongs to a profession that had the most number of sick leaves. The aim of the study was to investigate the nurses’ experience of work related illhealth. The study was done as a literature review with a systematic search. The data processing result in three categories which highlights Workload as a contributing factor to illness, Stress as a contributing factor to illness and Organization and the Healthcare system as a contributing factor to illness. The result shows that work environment, organization and the healthcare system puts obstacle for nurses’ to be able to apply a good, evidence and safety patient care. This entails that nurses’ feel insufficient, dissatisfied and suffer from somatic symptoms such as insomnia and anxiety as a result of stress. By obtaining an understanding and knowledge of what contributes to work related ill-health provision could be made to promote nurses’ health which also benefits the patient care. Further research on modifiable factors in the workplace that are not strictly controlled by the organization could facilitate for nurses’ and thereby contribute to development in the nurse profession.

Bakgrund: Akutmottagningar behöver vara utformade för att kunna erbjuda en varierad patientgrupp akut vård. Arbetet på en akutmottagning karakteriseras av teamwork där sjuksköterskan förväntas kunna handla snabbt och kombinera omvårdnadsarbetet med medicinska och administrativa arbetsuppgifter. För att kunna uppleva en god arbetsmiljö krävs ett socialt kapital på arbetsplatsen, förmågan att uppleva mening och tillfredsställelse i arbetet samt ett gott stöd från organisationens olika skikt.  Syfte: Belysa sjuksköterskans arbetsmiljö på en akutmottagning.  Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med syftet att skapa en överblick över det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet. Översikten utformades på tio vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs modell för en litteraturöversikt, likheter och skillnader identifierades och tematiserades. Som teoretisk utgångspunkt användes Watsons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet presenteras i form av tre huvudteman; fysiska, psykologiska och sociala aspekter av arbetsmiljön. De fysiska aspekterna utgjordes av undertemana Lokaler och säkerhet samt Bemanning och patienttäthet. De psykologiska aspekterna behandlade ämnena Att arbeta under tidspress samt Förekomst av utmattning, ångest och arbetsrelaterad stress. De sociala aspekterna inkluderade Teamwork och Konflikthantering.  Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Watsons omvårdnadsteori och analyserades i relation till hur organisationen och ledningen såväl som sjuksköterskans inställning till omvårdnad kunde påverka arbetsmiljön. Resultatet tolkades även utifrån arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientbemötande.

Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och förutom lagar och riktlinjer ska även etiska regler följas. Sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat och studier visar att de upplever arbetsmiljön som stressig och att de inte hinner utföra sina omvårdnadsuppgifter. Genom att arbeta patientsäkert minskar risken att patienten drabbas av vårdskada. Trots flera års satsningar på patientsäkerhetsarbete är bristande patientsäkerhet ett problem både i Sverige och internationellt. Förhållanden i arbetsmiljön har hittills inte i så stor utsträckning tagits med i arbetet kring patientsäkerhet. Syftet med den allmänna litteraturstudien var därför att undersöka hur olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomfördes med sökord valda utifrån syftet. Resultatet baseras på sju kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar och visar att det är flera faktorer i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten och det är liknande resultat internationellt. En god bemanning, ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen och en lyhörd organisation minskar risken för patienter att dö samt minskar även risken för komplikationer, minskar antal uteblivna omvårdnadsåtgärder och minskar vårdtiderna. Mer forskning behövs för arbetsklimatets och utbildningsnivåns betydelse för patientsäkerheten samt även inom andra områden än på sjukhus. / The nurse's responsibilities except nursing are to follow laws, guidelines and ethical rules. Nurses´ workload has increased and studies show that they experience the work environment as stressful and that they report that nursing care is left undone. By working to improve patient safety the risk of a patient being harmed is reduced. Despite several years of patient safety efforts, lack of patient safety is a problem both in Sweden and internationally. Conditions in the working environment have not yet to a great extent been included in the work on patient safety. The aim of this general literature study was therefore to investigate how different factors in the nurse's work environment affect patient safety. A systematic search in the PubMed and Cinahl databases was performed with keywords chosen based on the aim of the study. The result is based on seven quantitative articles and three qualitative articles, showing that there are several factors in the work environment that affect patient safety and there are similar results internationally. Good staffing, a good working environment and a responsive organization reduce the risk of patients dying and the risk of complications. The same factors reduce missed nursing care and reduce the patients’ length of stay. More research is needed for the importance of the ward climate and nurses’ education level for patient safety and also in areas other than hospitals.

Author: Tobias Aspegren Title: To call things by their right names – The example of bullying or victimization at work [Translated title] Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Kerstin Arnesson   Purpose: The purpose of this study is, by a discourse psychological approach, to investigate how our choice of concept of a bullying situation at work can correlate with managers’ way of handling the situation. The issues I have answered in order to fulfill my purpose was first how the managers defined the concepts in the studies title, and second how the mangers handled a situation of bullying at work.   Method: I have used qualitative methods in my study in order to acquire my data. The method I used was semi-structured interviews. I analysed the results with a discourse psychological perspective by help of the theory’s concepts “interpretation repertoires” and “subjects positioning”. The participants of the study were four managers within the same organisation but in different manager positions, all with a work environment responsibility.   Results: The results and analysis of my study shows that there is a lack of knowledge of the concept “victimization” by those who are obligated the responsibility of the work environment. This can result in a situation of victimization at work that does not follow the correct law-bound recommendations written in AFS 2015:4 – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö.   Conclusion: The conclusion of this study is that if the situation defines as either bullying or victimization, there will be follow-up meetings with the victim. But due to the lack of knowledge by the concept “victimization” there is an increased risk that the situation will not be handled in the way it should, in accordance with the AFS 2015:4, but will only be handled as temporary conflict.   Keywords: Use of concepts, bullying, victimization, work environment Nyckelord: Begreppsanvändning, mobbning, kränkande särbehandling, arbetsmiljö

I denna studie har vi undersökt hur socialarbetare som arbetar på HVB-hem med ensamkommande flyktingbarn upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju informanter som arbetar på tre olika HVB-hem. De verksamheter som representeras i studien finns i tre olika kommuner i Sverige. Fem centrala faktorer identifierades som bidragande till en tillfredsställande psykosocial arbetsmiljö: arbetsklimatet i teamet, arbetstider, kompetens, säkerhet och ledarskap. Studiens slutsats är att arbetsklimatet i teamet har störst betydelse för trivseln på arbetsplatsen och att även handledning är betydelsefull som stödinsats och för att motverka stress. Handledning ger även utrymme för reflektion och bidrar till kunskap. Ett tydligt ledarskap med en stödjande funktion för socialarbetaren utgör en god förutsättning för socialarbetarens arbete. / In this study we investigated how social workers employed in a residential care home (HVB home) for unaccompanied child refugees experience their psychosocial work environment. The study was conducted by means of qualitative interviews with seven informants who worked at three different HVB homes. The homes represented in the study are located in three different municipalities in Sweden. Five key factors that contribute to a satisfactory psychosocial work environment were identified: the work environment in the teams, the work schedule, competence, safety and leadership. It was concluded that the work environment in the teams has a major influence on satisfaction with the workplace and that supervision is an important support intervention for preventing stress. Supervision also provides an opportunity for reflection and contributes to knowledge enhancement. Clear leadership with support in the form of supervision for social workers constitutes a good basis for their work.

Stress is the most common reason for sick leave in Sweden today. The physical demands are less in today’s work life, but the psychological demands have increased, resulting in increased stress related ill-health. The aim with the current study was to gain an understanding in how individuals that has been or are on stress-related sick leave experience the social support received at the work place and where they experienced that the primary responsibility for the sick leave was. Nine participants from self-help groups for stress was interviewed with a qualitative hermeneutic approach. The interviews were transcribed and analyzed with van Manen’s (1990) “selective or highlighting approach”. The analysis was grounded in four research questions; causes of stress-related sick leave, perceived responsibility for the sick leave, social support, and facilitating factors for returning to work. The result showed that the participants experienced lack of rewards, high demands, low control, lack of social support, insufficient recovery and denial of symptoms of stress. The participants often blamed themselves and took on the primary responsibility. The self-help groups acted as substitute for the lacking social support as well as increased the self-awareness and motivation among the participants.

I denna uppsats redogörs för en kritisk diskursanalytisk studie om konstruktionen av stress, vars syfte är att undersöka hur stress språkligt konstrueras i olika dokument om arbetsmiljöarbete. Vid analysförfarandet användes diskursanalytikern Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell för lingvistisk och sociologisk forskning. Dennes kritiskt diskursanalytiska tankar utgör även studiens teoretiska referensram. Det analyserade materialet består av dokument om arbetsmiljöarbete mot stress, som Arbetsmiljöverket och Prevent har producerat. Uppsatsen innefattar en kartläggning över fältet för arbetsmiljöarbete och fenomenet stress, samt en presentation kring den tidigare forskning som studerats i studiens initierande fas. Denna forskning framställs genom de tre temana diskursiv påverkan, den normaliserande diskursen och individuella faktorer. Studiens resultat presenteras i de två delarna text och diskursiv praktik från Faircloughs analysmodell. Sammantaget innefattar den första resultatdelen text de fyra temana typ av text, modalitet, hyponymer och antonymer samt transitivitet. Under den andra resultatdelen diskursiv praktik återfinns de fyra diskurserna den utbildande diskursen, den arbetsrättsliga diskursen, den ohälsosamma diskursen och den vetenskapliga diskursen.