Instituto Federal do Cearà / A Qualidade de Vida no Trabalho (QVT) à um tema que ganhou importÃncia dentro das organizaÃÃes modernas, especialmente a partir da dÃcada de 1990. Os objetivos desta pesquisa sÃo: realizar um diagnÃstico das percepÃÃes sobre QVT entre os servidores pesquisados e comparar essas percepÃÃes de acordo com as variÃveis cargo, sexo, campus em que trabalha, escolaridade, tempo de serviÃo e remuneraÃÃo. Esta pesquisa caracteriza-se como quantitativa, exploratÃria e descritiva. Aplicou-se um questionÃrio constituÃdo por 8 (oito) itens de caracterizaÃÃo dos sujeitos entrevistados (sexo, idade, escolaridade, cargo, cargo comissionado, campus em que trabalha, tempo de trabalho e remuneraÃÃo), e por uma escala adaptada sob autorizaÃÃo do Modelo Biopsicossocial e Organizacional - BPSO-96, de Limongi-FranÃa, constituÃda por 39 (trinta e nove) itens. Os dados foram coletados em uma amostra com 142 tÃcnicos administrativos do IFCE, distribuÃda proporcionalmente em cinco unidades da instituiÃÃo pesquisada: reitoria, nos campi de Fortaleza, MaracanaÃ, Caucaia e CanindÃ. Para validar os itens do questionÃrio utilizaram-se tÃcnicas de anÃlise fatorial ( mÃtodo dos componentes principais e rotaÃÃo VARIMAX). Os itens da escala aplicada distribuÃram-se em cinco fatores que explicam 68,1% da variÃncia total: relaÃÃes de trabalho, processos de trabalho e suas relaÃÃes interpessoais, condiÃÃes de saÃde e bem-estar pessoal, carreira funcional e procedimentos administrativos. ApÃs o tratamento estatÃstico foram encontradas diferenÃas significativas em trÃs variÃveis independentes: sexo, idade e cargo. As mulheres demonstraram maior satisfaÃÃo com os aspectos de saÃde do que os homens. Os sujeitos maiores de 60 anos de idade estÃo mais satisfeitos com sua QVT do que aqueles das demais faixas etÃrias. Os ocupantes de cargo nÃvel C (fundamental), por sua vez, demonstraram maior satisfaÃÃo que os ocupantes de cargos de nÃveis D (mÃdio) e E (superior). A nota total na escala apresentou mÃdia 5,4 , com coeficiente de variaÃÃo 27,3%, indicando que a distribuiÃÃo na escala à homogÃnea, o coeficiente de assimetria -0,12 mostra uma pequena concentraÃÃo acima da mÃdia. Em relaÃÃo aos aspectos organizacionais observou-se nota mÃdia 5,6 , coeficiente de variaÃÃo 33% e coeficiente de assimetria -0,13. Essa distribuiÃÃo apresentou grau baixo de heterogeneidade e pequena concentraÃÃo das notas acima da mÃdia. Os itens referentes aos aspectos biolÃgicos (mÃdia 5,0) e aos aspectos sociais (mÃdia 5,6) apresentaram distribuiÃÃo heterogÃnea da nota e coeficiente de assimetria muito baixo (0,04 e 0,09, respectivamente). Os aspectos gerais de saÃde apresentaram mÃdia 3,4, coeficiente de variaÃÃo 43,1% e coeficiente de assimetria 0,85, foi o fator que apresentou menor mÃdia e maior concentraÃÃo de notas acima da mÃdia. Finalmente, quanto aos aspectos psicolÃgicos, foi encontrada a maior mÃdia (6,1), coeficiente de variaÃÃo 29,2%, indicando que a distribuiÃÃo das notas à homogÃnea e uma concentraÃÃo muito baixa das notas abaixo da mÃdia, com coeficiente de assimetria 0,05. O estudo contribuiu para o entendimento da dinÃmica da QVT dos tÃcnicos administrativos do IFCE e pode servir de suporte para decisÃes gerenciais importantes para o comprometimento e a produtividade dos servidores no desenvolvimento de suas atividades cotidianas. / The Quality of Work Life (QWL) is a topic that has gained importance within modern organizations, especially from the 1990Âs. The aim of this thesis was to analyze the degree of satisfaction of technical administrative at the Federal Institute of Education, Science and Technology of Cearà with their QWL before the impacts of the expansion of the institution. The research is characterized as quantitative, descriptive and exploratory. It was applied a questionnaire consisting of eight (8) items characterizing the subjects interviewed (gender, age, education, position, commissioned position, working on campus, working time and reimburse) and a scale adapted with permission Model Organizational and Biopsychosocial - BPSO-96, Limongi-France, consisting of 39 (thirty nine) items. Data were collected on a sample of 142 technical administrative IFCE, proportionally distributed into five units of the research institution: the rectory, on the campuses of Fortaleza, MaracanaÃ, Caucaia and CanindÃ. To validate the questionnaire was used factor analysis techniques (principal components method and rotation VARIMAX), items were distributed into five factors explaining 68.1% of the total variance: labor relations, work processes and their interpersonal relationships, health and personal well-being, career and functional administrative procedures. After, statistical significant differences were found in three independent variables: gender, age and position. Women showed greater satisfaction with aspects of health than men. The subjects over 60 years of age are more satisfied with their QWL than those of other age groups. The occupants of office level C (elementary level), in turn, showed greater satisfaction that officeholders levels of D (high school) and E (high education degree). The total score on the scale had a mean 5.4, coefficient of variation 27.3%, indicating that the distribution is homogeneous on the scale, the asymmetry coefficient -0.12 shows a small concentration above average. Regarding the organizational aspects observed average grade 5.6, 33% coefficient of variation and asymmetry coefficient -0.13. This distribution presents low degree of heterogeneity and small concentration of above average grades. Itens related to biological aspects (average 5.0) and social aspects (mean 5.6) were homogenous and note asymmetry coefficient very low (0.04 and 0.09, respectively). The item related to general health issues, with an average of 3.4, coefficient of variation 43.1% and asymmetry coefficient 0.85, was the aspect that showed greater variability in the notes and the highest concentration of above average grades. Finally, the items related to psychological aspects, with an average of 6.1, with coefficient of variation 29.2% indicating that the grade distribution is homogeneous and with very low concentration of the notes below average, with skewness coefficient 0.05. The study contributed to understanding the dynamics of QVT of administrative technicians in the IFCE and can serve to support important management decisions for the commitment and productivity of the servers in the development of their daily activities.

SAMMANFATTNING Prehospital sjukvård innebär akuta medicinska insatser som sker utanför sjukhus av hälso- och sjukvårdspersonal. I mötet med patienten ingår det i ambulanssjuksköterskans arbetsroll att värna om patientens integritet samt organisera omvårdnaden så att det främjar patientens välbefinnande och minskar lidande. Faktorer i miljön där vårdandet sker, i den prehospitala sjukvården, påverkar inte bara patienten och dennes anhöriga utan även ambulanssjuksköterskan. Arbetsmiljön inom prehospital sjukvård kan innebära hälsorisker för ambulanssjuksköterskan då arbetet kan vara både mentalt och fysiskt ansträngande eftersom det bland annat förekommer tunga lyft, omedelbar beredskap och ogynnsamma arbetsställningar. Det krävs en förmåga att arbeta under tidspress och att kunna hantera allvarliga situationer.   Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljörelaterade faktorers påverkan på omvårdnaden i den prehospitala miljön. Studien är en kvalitativ intervjustudie där författarna intervjuade åtta ambulanssjuksköterskor med stöd av en intervjuguide där informanterna fick belysa sina upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljön i den prehospitala miljön. Intervjuerna analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys för att ge en djupare förståelse för det studerade fenomenet. Resultatet visade att det fanns ett flertal faktorer i arbetsmiljön som ambulanssjuksköterskan upplevde påverkade omvårdnaden av patienten i den prehospitala sjukvården. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier, kommunikation, erfarenhet och utbildning, ambulansfordonet samt egen säkerhet och hälsa. Kategorierna sammanfattar informanternas upplevelser kring faktorer i arbetsmiljön som kunde påverka omvårdanden samt önskemål om förbättring och utveckling som kan påverka detta. Studiens slutsats innebar att det fanns många faktorer i arbetsmiljön som påverkade ambulanssjuksköterskans utförande av omvårdnad i den prehospitala miljön. Det visade att god kommunikation med kollega, patienter och anhöriga var av stor vikt för att kunna ge organiserad och adekvat omvårdnad. Många upplevde att det fanns ett stort behov av vidareutbildning för kompetensutveckling och förbättring av kommunikation med andra samverkande grupper för att förtydliga syftet med uppdraget och förbättra omvårdnaden till patienten. Det fanns ett behov av att vidareutveckla utrustningen i ambulansen samt utformningen av ambulansen för att minska risken för skador på kroppen. Nyckelord: ambulanssjuksköterska, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, prehospital sjukvård, omvårdnad. / ABSTRACT Emergency medical service is healthcare that takes place outside the hospital and is performed by specializes nurses. In the interaction between the specialized ambulance nurse and the patient, it is important to address the patients´ well-being and organize the care to prevent the patient from unnecessary suffering. Factors in the environment where prehospital care is taking place are not often studied and is not something that just affects the patient, but also presents risks to the ambulance personnel as working in the emergency medical services can be both mentally and physically exerting. Working in emergency medical service includes heavy lifting, immediate preparedness, unfavorable work environments, and requires the ability to work under time pressure as well as the ability to handle serious situations. The aim of the study was to highlight the ambulance nurses experience of the effects of work environment-related factors on nursing care in the prehospital setting. The study was a qualitative interview study in which the authors interviewed eight ambulance nurses using a questionnaire where informants were able to highlight their experiences in the prehospital setting as well as their experiences of the work environment in the ambulance care industry. The interviews were then analyzed to provide a deeper understanding of the studied phenomenon. The results showed several factors in the work environment that affect the care of the patient in the prehospital setting. The content analysis of the interviews resulted in four separate categories; communication, experience and education, the ambulance vehicle and the workers own safety and health. The categories summarized the informants´ experiences about factors in the work environment and how they can affect these, as well as the desire for improvement and development in order to provide adequate and safe care for the patients. The conclusion of the study implied that there are many factors in the work environment that influence the ambulance nurse in the prehospital setting. Direct communication between the college, patient and their relative was important to be able to organize the care and provide safe medical care. However, many of the ambulance nurses experienced a need for further education and improved communication with other collaborative groups to clarify the purpose of the assignment and to improve the care of the patient. There was also a need for development of the equipment used in the prehospital setting and in the vehicle to prevent damages on the ambulance nurse´s health. Keywords: ambulance nurse, physical work environment, psychosocial work environment, prehospital care, nursing.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

No description available.

Organisationsvärlden har under flera år stått inför utmaningen att anpassa sig efter den ökade digitaliseringen som sker i samhället, men när COVID-19 pandemin började sprida sig i världen i början av år 2020 fick många oförberedda företag ändra sina rutiner drastiskt. Studien syftar till att undersöka om och hur ledarskapssrollerna i kreativa team förändras av ett skifte från fysisk till virtuell arbetsmiljö. För att kunna besvara studiens frågeställning har en kvalitativ metod i form av fysiska intervjuer, intervjuer via videosamtal samt intervjuer via mejl använts. Totalt medverkade 12 respondenter på två olika företag, varav fyra av respondenterna hade olika ledarbefattningar och resterande var medarbetare med kreativa roller. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Denna innehållsanalys resulterade i sex olika kategorier; ledarskap, kommunikation, gruppdynamik, motivation, produktivitet och kreativitet. Resultatet visade att ledarna på flera sätt anpassat sina ledarskapsroller efter skiftet från en fysisk till en virtuell arbetsmiljö men även att medarbetarna behövt anpassa sig på olika sätt. Ett virtuellt ledarskap kräver enligt studien mer struktur, tydlighet och medvetenhet än ett fysiskt ledarskap, samtidigt som medarbetarna också fått ett ökat ansvar och självledarskap. Medarbetarna kunde exempelvis i högre grad ses själva planera och överse det dagliga arbetet, samt ta mer egna initiativ till kommunikation och problemlösning. / For many years, organizations have tried to adapt to the increasing digitalization in the world. However, when the COVID-19 pandemic began to spread around the world in the beginning of 2020, many unprepared companies had to change their routines drastically. The purpose of this study is to examine whether and how leadership roles in creative teams are affected by a shift from a physical to a virtual work environment. In order to answer the research question a qualitative method with physical interviews, video interviews and interviews through email has been used. A total of 12 respondents participated from two different companies. Four of the respondents had management positions and the remaining were co-workers with creative roles. The collected data has been transcribed and analyzed using a content analysis method. This content analysis method resulted in six different categories; leadership, communication, group dynamics, motivation, productivity and creativity. The findings suggest that the leaders have adapted their leadership roles in several different ways since the shift from a physical to a virtual workplace, and that the co-workers’ roles also have been affected. Based on the results, a virtual leadership seems to require more structure, explicitness and awareness than a physical leadership. The co-workers were also given more responsibility and an increased self- leadership. They planned and reviewed their own daily work, as well as took more initiative when it came to communication and problem solving.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad olika ledare gör för att främja medarbetarnas hälsa när medarbetarna både arbetar på kontor och på distans. Problemformulering: Vad gör ledare för att främja hälsan för medarbetarna under hybridformer? Metod: Det här är en tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet hälsofrämjande ledarskap under hybridformer med en deduktiv forskningssats och där datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visade vad ledare gör för att anpassa sitt ledarskap för att kunna främja hälsan för sina medarbetare under hybridformer. Ledarna i vår studie kompletterade varandra genom olika strategier och tillvägagångssätt för att kunna besvara problemformuleringen. / Purpose: The purpose of the thesis is to identify what different leaders do to promote coworkers' health when coworkers work both in the office and remote. Statement of problem: What do leaders do to promote coworkers' health in hybrid forms?  Method: This is a cross-sectional study that deals with the phenomenon of health-promoting leadership under hybrid forms with a deductive research approach and where data was collected through qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The study identified what leaders do to adjust their leadership in order to promote health for their coworkers. The leaders in our study complemented each other through different approaches in order to answer the statement of problem.

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

Bakgrund: År 2019 avslutades Covid-19 pandemin, sjukvården var några av de som blev mest drabbade av denna kris och som var med i kampen om att bekämpa viruset. Arbetsmiljön i form av den fysiska och psykiska delen påverkades inom sjukvården under denna svåra krissituation. Det förelåg brister inom vården redan innan pandemin och det blev därför en utmaning för sjukvården att hantera pandemin. Detta är något som ingår i chefernas arbete, att enligt svensk lag hantera arbetsmiljö på arbetsplatsen. Föreliggande studie undersöker hur arbetet kring den fysiska och psykiska arbetsmiljön har hanterats av sjukvårdschefer i tre olika faser, före-, under- och efterfasen. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap när det kommer till sjukvårdschefernas arbete med arbetsmiljön avseende Covid-19, där de centrala faserna är under- och efter-fasen och före-fasen bidrar med en kontext. Delarna av arbetsmiljön som undersökts är den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Undersökningen bidrar med ökad förståelse för hur kriser som Covid-19 pandemin påverkar arbetsmiljön inom sjukvården och hur sjukvårdscheferna hanterararbetsmiljön. Metod: Metoden som används i föreliggande studie är den kvalitativa metoden. Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio enhetschefer på sjukhusorganisationen för att samla in den primära datan för studien. Empiri och slutsats: Studien visar att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var mest utsatt i under-fasen av pandemin med viss utsatthet även i efter-fasen där man nu försöker hjälpa de berörda inom personalgruppen med olika typer av stöd, till exempel krisstöd. Det visade sig att den fysiska och psykiska arbetsmiljön var hanterbar i före-fasen trots att arbetsmiljön redan då var under press. I efter-fasen försöker man komma tillbaka till ett normalläge såsom det var innan pandemin. / Background: In 2019, the Covid-19 pandemic ended, healthcare was some of the most affected by this crisis and was involved in the fight against the virus. The physical and psychological aspects of the work environment were affected in healthcare during this difficult crisis. There were already shortcomings in healthcare before the pandemic, so it became a challenge for healthcare to manage the pandemic. This is something that is included in the work of managers, to manage the work environment in accordance with Swedish law. The present study examines how the work on the physical and psychological work environment has been managed by healthcare managers in three different phases, before, during, and after the pandemic. Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about the work of healthcare managers regarding the work environment with regard to Covid-19, where the central phases are the during and after phases, and the before phase contributes a context. The parts of the work environment investigated are the physical and psychological work environment. The study contributes an increased understanding of how crises such as the Covid-19 pandemic affect the work environment in healthcare and how healthcare managers manage the work environment. Method: The method used in the present study is the qualitative method. The authors conducted semi-structured interviews with ten unit managers at the hospital organization to collect the primary data for the study. Empirics and conclusion: The study shows that the physical and psychological work environment was most vulnerable during the during-phase of the pandemic, with some vulnerability also in the after-phase where efforts are now being made to provide support to healthcare workers. It turned out that the physical and psycological work environment was manageable in the before-phase despite the fact that the working environment was already under pressure. In the after-phase, the goal is to return to a normal state as it was before the pandemic.