Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

South African companies are being exposed more than ever to the effects of the world economy, technological advancement, and tough international competition. Organisations are confronted with ever increasing, turbulence and change in their environment and the telecommunications market in particular has had to face large changes and challenges during the past ten years, and will continue to do so. This industry is changing shape with the continuous emergence of new technologies and the rapidly declining market for voice service is due to people increasingly using wireless telephones. / Thesis (M.B.A.) - University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2006.

Thesis (M.A.I.S.)--Oregon State University, 2007. / Printout. Includes bibliographical references (leaves 53-58). Also available on the World Wide Web.

In today’s working life both the physical and the psychosocial aspects has to be considered when examining the work environment. The psychosocial working environment is of great relevance because it illuminates the individual's perception and experience of relationships and phenomena at work. This essay aims to investigate, describe and analyze the obligation an employer has to pursue in order to tackle high short- term sickness absence and at the same time manage the psychosocial work environment at the workplace. Furthermore, the purpose of this study is to acknowledge the European legislation on this subject matter in order to broaden the understanding of the comprehensiveness of the term psychosocial work environment and how applicable laws and guidelines apply in working life. The legal methodology has been used in order to answer the questions of this essay. The social perspective worked as a complement to the legal method in order to observe new problems and conduct more information in how to confront this issue at small scale enterprises. In conclusion this study deals with a complex situation where every case is unique. It is not possible to prevent all short-term sickness absence, but with the right preconditions and external assistance, employers can handle it without neglecting the psychosocial work environment. By securing a good psychosocial work environment even the smallest enterprises might be able to handle short- term sickness absence.

Järntorget bygg AB arbetar med nyproduktion av framförallt bostäder. Liksom alla andra arbetsplatser i Sverige berörs en byggarbetsplats av Arbetsmiljölagen med dess förordning och författningar. I dessa paragrafer som alla finns för att göra arbetsmiljön så säker som möjligt finns krav på att en Arbetsmiljöplan skall upprättas, vilket är den individuella strategi som tillämpas på varje byggarbetsplats för att uppnå god arbetsmiljö. Dessutom finns på byggarbetsplatser ett ordnings- och skyddsreglerdokument vilket är det dokument som varje ny hantverkare skall ta del av vid ankomst för att känna till arbetsplatsen bestämmelser.  Genom att ta del av gamla skyddsrondsprotokoll, delta på skyddsronder och genomföra intervjuer på Järntorgets i dagsläget tre aktuella byggarbetsplatser kan det konstateras att överträdelser mot såväl Arbetsmiljölagen som mot den egna Arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsregler sker. Näst intill dagligen förekommer det att hjälm och västkrav samt städning åsidosätts.  Fallskyddsanordningarna är inte alla gånger tillräckligt säkra och gasoltuber förvaras felaktigt. På skyddsronderna är engagemanget i säkerheten bristfällig och väldigt få underentreprenörer involverade. Trots dessa brister fungerar dock arbetsplatserna bra och inga större skador eller tillbud har blivit anmälda. Dock kan det i framtiden bli ännu bättre om Järntorget expanderar sitt säkerhetsarbete redan idag, innan olyckan är framme. / Järntorget bygg AB works with new construction, primarily residential. Like all other workplaces in Sweden a construction site must follow the Work Environment Act with its regulations and statutes. These paragraphs, which exist to make the work environment as safe as possible, have a requirement that a work environment plan must be established. The plan is the individual strategy applied to any construction site in order to achieve good working environment. In addition there is an Order and Security Document on construction sites, which is a document that each new artisan has to read and sign on arrival to be familiar with the workplace requirements. After reading the old safety inspection records, participating in safety inspections and conducting interviews at Järntorget`s three current construction sites, it is clear that there are violations against the Work Environment Act as well as against Järntorget`s own Work Environment Plan and Order and Security Rules. Almost daily the use of helmets and vests or cleaning obligations is neglected. Fall protection devices are not always sufficiently secure and LPG cylinders are stored improperly. On the safety rounds the commitment to safety is faulty and very few subcontractors are involved. Despite these shortcomings the different construction sites work well and no major injuries or incidents have been reported. However, it would be an asset for Järntorget to expand their security work before an accident occurs.

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.

Tyrimo tikslas – nustatyti sąsajas tarp asmens ir darbo aplinkos reikalavimų kognityvinio stiliaus, subjektyvaus atitikimo darbo aplinkos reikalavimams ir ketinimo išeiti iš darbo. Tyrime dalyvavo 136 bendrosios praktikos slaugytojų. Visos bendrosios praktikos slaugytojos dirba toje pačioje įstaigoje. Jų amžius svyravo nuo 23 iki 73 (vidurkis 49,55 metų). Šiame darbe teoriniu pagrindu pasirinktas Cools, Van den Broeck (2007) 3 dimensijų kognityvinio stiliaus modelis, pagal kurį kognityvinis stilius gali būti skirstomas į žinantį, planuojantį ir kūrybišką. Šis modelis pasirinktas dėl to, kad naudojant tą patį indikatorių galima nustatyti ir bendrosios pratikos slaugytojų kognityvinį stilių, ir kognityvinį stilių, kurio jų nuomone reikalauja darbo aplinka. Patikrinus asmens kognityvinio stiliaus ir kognityvinio stiliaus, kurio reikalauja darbo aplinka, atitikimą, buvo vertinamos sąsajos su darbuotojų subjektyviu atitikimu darbo aplinkos reikalavimams bei ketinimu išeiti iš darbo. Tyrimo rezultatai parodė, kad bendrosios praktikos slaugytojoms ir jų darbo aplinkai būdingi du kognityviniai stiliai - žinantis ir planuojantis. Nera rasta sąsajų tarp asmens ir darbo aplinkos kognityvinių stilių atitikimo, subjektyvaus atitikimo darbo aplinkai bei ketinimo išeiti iš darbo. Tačiau pastebėta, kad kuo yra didesnis subjektyvus atitikimas darbo aplinkai, tuo yra mažesnis ketinimas išeiti iš darbo. / The aim of the research is to assess the relations between person’s and his work environment cognitive styles as well as subjectively perceived fit of work environment demands and intention to quit. 136 nurses of general practice took place in the research. All the nurses work in the same organization. Their age is ranged between 23 to 73 years (the average being 49,55 years). As the theoretical cornerstone the model of three dimensional cognitive style of Cools Van de Broeck, Bouckenooghe (2009) was chosen. According to it the cognitive style can be divided into the following criteria: the knowing, the planning and the creative one. This model was chosen because using the same indicator it is possible to determine the cognitive style of the nurses as well as the cognitive style which, according to their opinion, is required by the work environment. After testing the congruence between the cognitive style of a person and the one required by the work environment the connection of personnel’s subjective fit towards the requirements of work environment and the intention to quit the work was assessed. The results of the research showed that two cognitive styles, namely, the knowing and the planning are typical to the nurses of general practice as well as their work environment. There are no connection found between the person’s and his/hers work environment cognitive styles fit, as well as the subjective fit towards the work environment and the intention to quit the work... [to full text]

The mental ill-health is a growing social problem and the cause to a third of the sick leaves. Organizational and social motives is the primary reason to occupational disease among women. Notwithstanding, work environment offense due to lacks in organizational and social work environment have never lead to conviction. The aim of the essay is to find an explanation to this matter, by examine the legal framework of work environment offense. To further contextualize the problem, a perspective of equality makes it possible to emphasize the differences of how men and women will be affected by the regulation. The subject is highly current, since binding regulations, AFS 2015:4, has been imposed since shortly one year ago. Therefore, an analysis of the value of this regulation in future prosecution has been done. The method of jurisprudence has been used to fulfil the aim of the essay. The results of the essay indicates that the review of work environment offense due to lacks in organizational and social work environment mainly causes problems when finding adequate causality. The primary reasons to this is related to the nature of stress and the legality principle. Stress can hardly be related to a separate variable, which makes it hard to prove it is strictly work related. This reason also makes it hard to legislate regulations that live up to the principle of legal certainly. In my power of judge, despite clearer regulation in AFS 2015:4, reviews of work environment offense will continue being problematic. The perspective of equality clearly shows that problems reviewing work environment offense due to lacks in organizational and social work environment to a great extent affects women in a negative matter.