Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur speciallärare som arbetar med språk-, skriv- och läsutveckling ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Jag ville se det vardagliga arbetet med elever ibehov av särskilt stöd i ljuset av de specialpedagogiska perspektiven. Detta har jag gjort genom att intervjua 10 speciallärare som arbetar i åk 1-6 och sedan analyserat och tolkat deras berättelser om sin vardag i relation till de specialpedagogiska perspektiven. Jag har bl.a. tittat på hur man upptäcker elever i behov av särskilt stöd, hur man arbetar för måluppfyllelse, på förändringar som skett, utmaningar man har och vad som inspirerar speciallärare. Vad upplever speciallärarna styr deras uppdrag och vad tycker de är viktigast för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna beskriver att de följer screeningplaner, oftast undervisar individuellt och i grupp samt arbetar mer i perioder nu än tidigare. Att räcka till och att få en skälig lön ses som utmaningar och man inspireras t.ex. av andra speciallärare och av eleverna. Att eleven blir medveten om sitt eget lärande ser man som en förutsättning för måluppfyllelse. Speciallärarna tycker ibland att deras uppdrag är oklart och att det styrs av eleverna, rektor, arbetslag, föräldrar och informella ledare. Jag tycker mig se att de specialpedagogiska perspektiv som oftast genomsyrar speciallärarnas arbete är individperspektivet och dilemmaperspektivet.

Syftet med detta arbete är att erhålla kunskap om hur fritidspedagogers uppdrag i skolsamverkan uppfattas av rektor, lärare och fritidspedagog själv, samt hur dessa uppfattningar påverkar skolsamverkan i praktiken. Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har genomförts med en rektor, två lärare och en fritidspedagog. Intervjuerna har varvats med observationer av fritidspedagogens roll i klassrummet. Informanterna i studien har varit representativa individer för de olika yrkeskategorierna, på så vis är de analysenheter i studien. Informanternas uppfattningar och de data som framkommit i observationerna har bidragit till genoförandet av analysen i studien. Några av de resultat som redovisas i studien är att fritidspedagogens roll i skolsamverkan är, utifrån styrdokumenten, svårtolkade. Fritidspedagogen tilldelas, av rektor och lärare, kompetenser som handlar om socialt samspel och praktiskt-estetiskt arbete. Ytterligare ett resultat handlar om tidsbristen för att utöva gemensam planering. En slutsats som dragits i studien är att fritidspedagogens kompetenser inte tas tillvara i skolsamverkan. En andra slutsats handlar om avsaknaden av samverkan i arbetslaget. En tredje handlar om att fritidspedagogen roll i skolsamverkan påverkas av personaltillgång på skolan.

<p>Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågor</p><p>har det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknar</p><p>en tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hos</p><p>folk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur</p><p>yrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sin</p><p>yrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkar</p><p>dessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstrukturerade</p><p>intervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuerna</p><p>analyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet. Människors otydliga</p><p>bild av yrket påverkar inte personalvetarna särskilt, men chefers</p><p>otydliga bild av vad personalvetarna kan tillföra organisationerna har</p><p>en negativ påverkan. Ett bättre samarbete mellan utbildning och</p><p>arbetsliv efterfrågas för att öka medvetenheten om yrket hos</p><p>studeranden, som en förberedelse arbetsmarknaden.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter. Generellt hålls samrådsmöten veckovis mellan delaktiga myndigheter och det är framförallt genom interaktionen mellan professioner som yrkesrollen stärks. Informanterna utryckte även att det skulle vara svårt att ta del av denna form av samverkan utan erfarenhet inom sin myndighet, generellt ansåg informanterna även att det är utifrån sin erfarenhet de tillskriver sin yrkesidentitet. Yrkesidentiteten skapas utefter erfarenheter och de förväntningar som en yrkesroll innebär. Informanterna har olika syn på sina yrkesroller, medan vissa professioner var säkra på sin yrkesroll inför organisationsförändringen så har det för vissa stärkt yrkesrollen.</p><p>Nyckelord: Samverkan, yrkesidentitet, yrkesroll</p>

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter. Generellt hålls samrådsmöten veckovis mellan delaktiga myndigheter och det är framförallt genom interaktionen mellan professioner som yrkesrollen stärks. Informanterna utryckte även att det skulle vara svårt att ta del av denna form av samverkan utan erfarenhet inom sin myndighet, generellt ansåg informanterna även att det är utifrån sin erfarenhet de tillskriver sin yrkesidentitet. Yrkesidentiteten skapas utefter erfarenheter och de förväntningar som en yrkesroll innebär. Informanterna har olika syn på sina yrkesroller, medan vissa professioner var säkra på sin yrkesroll inför organisationsförändringen så har det för vissa stärkt yrkesrollen. Nyckelord: Samverkan, yrkesidentitet, yrkesroll

Under utbildningen av programmet för personal- och arbetslivsfrågor har det framkommit en uppfattning om att yrket personalvetare saknar en tydlig bild vad gäller innebörd på arbetsmarknaden, men också hos folk i allmänhet. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma personalvetare upplever sin yrkesroll och sin yrkesidentitet samt hur andra människors omdömen om yrket påverkar dessa upplevelser. Materialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma personalvetare. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk induktiv analys. Resultatet visar en tydlig personalvetarens roll och yrkesidentitet. Människors otydliga bild av yrket påverkar inte personalvetarna särskilt, men chefers otydliga bild av vad personalvetarna kan tillföra organisationerna har en negativ påverkan. Ett bättre samarbete mellan utbildning och arbetsliv efterfrågas för att öka medvetenheten om yrket hos studeranden, som en förberedelse arbetsmarknaden.

Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större. Våra respondenter menar även att det är de som besitter kunskaper gällande social kompetens och de praktisk/estetiska ämnena men de känner också en osäkerhet över sin framtida yrkesroll.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns uppfattningar av fritidshemmet som lärandemiljö. Studien kan alltså ses som ett försök i att lyfta fram ett eventuellt lärande i fritidshemmet, formellt eller informellt.Studien bygger på två gruppintervjuer med sammanlagt 11 barn och genomfördes utifrån en intervjuguide med frågeområden att diskuteras fritt så att barnen kunde ge så uttömmande svar som möjligt.Huvudsakliga resultat i arbetet visar att barn upplever att de vistas på fritids för att få omsorg när deras föräldrar arbetar och att de främst förknippar fritidhemmets med lek. Resultatet visar dock att barn upplever att de lär sig saker när de deltar i personalstyrda aktiviteter.Det går att dra slutsatser kring att barn faktiskt upplever fritidshemmet som en lärandemiljö men att det kan vara svårt att uppfatta när och hur lärandet egentligen sker. Dock upplever barn inte att det sker ett lärande när de leker.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador.  Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare. Eleverna på byggprogrammet fick friviligt svara på en enkät med frågor rörande bland annat hälsa, kost och motion. Idrottslärarna fick svara på en liknande enkät, för att se huruvida uppfattningarna skiljer sig åt. På första frågan om hur eleverna tycker att deras hälsa är, svarar alla förutom en, att den är bra och att ämnet idrott är viktig för hälsan. I min studie kan jag konstatera att elevers inställning till idrott och hälsa är positiv. Eleverna anser att ämnet är viktigt och skall finnas med på schemat. Studien visar också att eleverna har motivation till ämnet idrott. Idrottslärarnas uppfattning skiljer sig inte nämnbar åt från elevernas. Lärarna anser att elevernas hälsa är bra och att ämnet idrott kan komma att ha betydelse för elevernas kommande yrkesroll. Frågan kvarstår då varför fler och fler elever väljer bort idrotten under skoltid.

I denna uppsats tittar vi närmare på journalistrollen. Vi undersöker vilka förhållningssätt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förändringar som journalistrollen står inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkåren förhåller sig till förändringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlägg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker där de uttrycker sina synpunkter. Vi har även genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium där framtidens journalistroll diskuterades. I vår slutdiskussion utgår vi ifrån en rad olika förhållningsätt till journalistik och diskuterar på vilken nivå av journalistens yrkesroll förändringar sker.