Syftet med studien var att få reda på hur yrkesrollenför fritidspedagoger uppfattas genom att hålla intervjuer med lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det är en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och haft professionsteorin som en teoretisk utgångspunkt. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor stad i södra Sverige och olika lärarkategorier har intervjuats.Studiens resultat har visat att yrket för fritidspedagoger inte är entydigt och att det flera gånger är svårt att säga exakt vad professionen går ut på. Det framkommer också att yrket genomgått förändringar med tiden som också bidragit till att rollen för fritidspedagoger kan ses som komplex och svår definierad. Samtidigt som förändringar skett ses fritidspedagogen bland annat som professionell i arbetet med utveckling av sociala förmågor. Informanterna i studien har uppgett att yrkesrollen har utvecklats mycket bara under de senaste tio åren och att den fortsätter att utvecklas för varje dag som går.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Sex fritidspedagoger deltog i undersökningen. Resultatet i undersökningen visar att fritidspedagogens roll kan variera beroende på utbildning och erfarenhet. Tre av de sex intervju personerna hade inte en utbildning för fritidspedagog, men har en lång erfarenhet av yrket. Det flesta fritidspedagoger är involverade i skolverksamheten, där det både arbetar som lärare och har egna planerade lektioner. Flera utav fritidspedagogerna anser att deras uppgift är att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. Skillnaden som framkom i undersökningen är att fritidshemmet har olika idèer hur verksamheten ska bedrivas.Vissa fritidspedagoger anser att barnen på fritidshemmet ska ha mycket fri lek, medan andra anser att styrda aktiviteter är det viktiga.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummet I studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas. Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt. Arbetsuppgifterna är behovsstyrda men definieras av olika  aktörer vilket leder till tre olika utformningar av uppdraget. På skola A har specialpedagogen makt över frirummet och en relationen syn på specialpedagogens yrkesroll. På skoloma B och C förefaller rektorerna respektive lärare ha makt över frirummet och en mer kategorisk syn på specialpedagogens yrkesroll framträder.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig. Alla respondenter som deltog i vår studie är resurs eller assistent i klassrummet i olika grad och de flesta känner sig nöjda med det. Andra känner att de kan och vill ha mer ansvar under skoltid än att bara hjälpa till.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården. / The work a nurse does at an emergency department varies a lot and can sometimes be very demanding. Studies have shown that the amount of patients turning to the emergency department for help has increased which in turn gives a major increase in the nurses’ workload. The purpose of this study was to examine nurses' experiences of their professional role in the emergency department. The method used for this study was a literature study and the results were based on nine research articles. The content of these articles were examined using the six nursing core competencies as foundation. The results showed that the experiences of the nurse working in the emergency department had some ties to five of the six core competencies. The nurse’s experience pointed at the fact the he or she always should emphasize the patient-centered care. The nurse should also show understanding, empathy and sympathy towards the patient and also be able to communicate with both colleagues and patients in order distribute care in a safe and effective manner. A broader education in nursing school regarding clinical assessment and the prioritizing of the patients and also further research regarding ways to reduce the pressure at the emergency department is desirable in order to develop the emergency healthcare.

Syftet med den här studien är att belysaförskollärarnas uppfattningar kring understödjandet av läsförståelse i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som baseras på en hermeneutisk ansats. Det innebär i denna studie att tolka förskollärares uppfattningar kring läsförståelse i förskolan. Metoden som har använts för datainsamling är halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollärare verksamma i förskolan. Den teoretiska ramen i studien vilar på den sociokulturella och den utvecklingsekologiska teorin. Vi har valt Vygotskyoch Bronfenbrenner som utgångspunkt för vårt arbete då deras teorier om interaktionoch lärande passade vårt syfte. De ser samspelet mellan människor som grunden för lärande och utveckling.Resultatet visar att förskollärarna har mycket kunskap om läsförståelse i förskolan,fastän det för en del förskollärare kändes främmande att använda begreppet läsförståelse i förskolan. Förskollärarna har en medvetenhet kring att de själva är viktiga i barns utveckling av läsförståelse,men även att den fysiska miljön på förskolan är viktig för att barn ska få goda möjligheter till utveckling av läsförståelse.

The purpose of this study is to examine how teachers in preschool experience stress in their work environment. We also want to examine which factors in preschool that are contributing to the stress. The main theory in our study is socialconstruktivism. We want to put the teachers experiences of stress in a social context and highlight the changes in preschool in rescent times. We hope to gain a greater understanding of preschool teacher’s situation today. The summary  of our study is that all  preschool teachers in our study are experiencing daily stress at work and the main factors are too little time för planning and administrative tasks, large group of children, high noise levels and increased workload.  Most of them also felt that they didn’t get any understanding or support from the preschool manager about the experienced stress. All teachers also expressed feelings where boundaries between work and leisure is blur.

InledningFritidslärare tillbringar mycket av sin tid i skolan under den obligatoriska delen av skoldagen och då förväntas det ske en samverkan med de klasslärare som arbetar där. Vid en genomgång av tidigare forskning och litteratur kring fenomenet samverkan mellan skola och fritidshem framkommer att fenomenet vanligtvis studerats utifrån fritidslärares perspektiv. Det är därför intressant att undersöka hur klasslärare upplever denna samverkan.SyfteSyftet med studien är att undersöka klasslärares erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan skola och fritidshem. Frågor som uppsatsen söker svar på är vad innehållet i samverkan är, vad de lyfter fram som viktigt för att samverkan ska fungera samt vad de har för upplevelse av fritidslärarens roll i samverkan under skoltid.MetodEftersom syftet med studien är att undersöka några individers erfarenheter och upplevelser av ett specifikt fenomen bygger studien på kvalitativ metod med utgångspunkt i en fenomenologisk metodansats. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsverktyg. Intervjuerna var sex till antalet och genomfördes med klasslärare från årskurs ett till fyra.ResultatResultatet från undersökningen visar att den samverkan som enligt de intervjuade klasslärarna sker mellan skola och fritidshem under skoltid är komplex. Det är många faktorer som påverkar innehåll och kvalitet. Samtliga informanter är överens om att varierat arbetssätt och helhetssyn är de mest centrala delarna av samverkan. I fråga om vilka faktorer som påverkar kvaliteten på samverkan lyfter de särskilt fram organisation och rektors ansvar, gemensam planeringstid samt kommunikation. Dessa faktorer har de lite olika syn på, delvis beroende på i vilken kommun de arbetar. Slutligen visar också undersökningen de intervjuade klasslärarnas upplevelse av fritidslärarnas roll i samverkan under skoltid. Där skiljer sig upplevelserna åt och är i högre grad beroende av den samverkande fritidslärarens personlighet än av dennes yrkesroll även om yrkesrollen givetvis påverkar.

Denna uppsats handlar om att undersöka hur ett antal handläggare på Försäkringskassan upplever sin yrkesroll och arbetssituation. Mitt undersökningsfokus ligger på eventuella motstridigheter i yrkesrollen och hur de hanterar dessa. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide använts. Mina teoretiska utgångspunkter är Giddens teori om behovet av tillit i det moderna samhället och Webers byråkratiteori. Dessutom inbegrips Halloch Lundquists teorier och tankar om vad som kännetecknar arbetet i offentlig förvaltning, både Hall och Lundquist är inspirerade av Webers teorier. Mitt resultat visar att handläggare inom Försäkringskassan upplever en ambivalens, dels i sin yrkesroll men också i själva beslutsfattandet. För att hantera denna ambivalens söker de stöd i lagar och regler, i tidigare beslut men också hos sina kollegor. Det visar sig också att längre erfarenhet ger ett visst skydd, ger mer distans, till ambivalensen i yrkesroll och beslutsfattande.