No description available.

No description available.

Då ungdomar begår brott så ska socialtjänsten skriva ett yttrande på begäran av tingsrätten. Vad som ska finnas med i yttrandet regleras i lagen (1964:176) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LuL, men det finns även egna riktlinjer om vad som bör finnas med från socialstyrelsen. Dock har Brottsförebyggande rådet, Brå, uppmärksammat att det finns en problematik kring socialtjänstens yttrande då det saknas den information som lagstiftaren har tänkt sig, vilket försvårar det rättsliga arbetet (Westfelt & Öberg, 2002). För att ta reda på om det saknas information enligt LuL och socialstyrelsens riktlinjer så har avslutade offentliga domar med tillhörande yttranden gällande unga lagöverträdare slumpmässigt valts ut av registrator på fyra tingsrätter. Resultatet av studien visar att informationen i yttrandena innehåller vad som är lagstadgad men att det finns en stor variation kring innehållet i yttrandena. Resultatet blev även att mer fokus ligger på straff än att motverka fortsatt brottslig utveckling samt att tingsrätten följer socialtjänstens yttrande i hög grad.

SAMMANFATTNING INTRODUKTION: Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens? MÅL: Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Följande frågeställningar besvaras: Vilka olika pressideologiska värderingar eller synsätt har deltagarna i presstödsdebatten? Vilka marknadsförutsättningar tycker respektive sida i debatten ska gälla för dagstidningarna? Vad skiljer debattörerna åt i synen på mångfald och konkurrens i mediepolitiken? TEORI: Studien tar sin utgångspunkt i fyra normativa pressideologier: den auktoritära ideologin, den frihetliga ideologin, ideologin om socialt ansvar och den leninistiska pressideologin. METOD: Studien har två metoder. En kvalitativ metod för att skapa en djupare insikt i studiens frågeställningar genom analys av artiklarnas innehåll. En kvantitativ metod som beskriver material, innehåll och mönster i form av mängdberäkningar vilket ger ett större underlag för analys och slutsatser. RESULTAT: Den auktoritära pressideologin används som en skrämseltaktik av både stödförespråkare och stödmotståndare. Den leninistiska ideologin ger ett bidrag till den samlade bilden av hur världens olika länder kan organisera sin dagspress men den ger inget bidrag till debatten kring det svenska presstödet. Debattens deltagare befinner sig främst i den frihetliga ideologin och i ideologin om socialt ansvar.  Presstödsdebatten bedrivs på en elitnivå bland politiker, medieägare, fackliga tjänstemän, forskare och professorer samt journalister. Inga privatpersoner har intresse av presstödets vara eller icke vara. DISKUSSION: Studiens resultat visar två olika perspektiv på marknadsförutsättningar som respektive sida i debatten tycker ska gälla för dagspressen, ett marknadsekonomiskt perspektiv och ett demokratiskt ansvarsfullt perspektiv. De båda lägger var sin innebörd i begreppen mångfald och konkurrens. Dagspressen ska finansiera sig själv utifrån marknadens förutsättningar anser motståndarna i debatten men klarar inte marknaden detta så ska staten vara en hjälpande hand anser förespråkarna. Dagspressen är en del av Sveriges demokrati och presstödet är ett bidrag till denna.

No description available.

No description available.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.

The purpose of my essay was to investigate how two large municipalities such as Malmö andGothenburg relate to the new school law that was legislated in 2011. The purpose was also toinvestigate how they differ in terms of their political views. Malmö, which had a political ruleconsisting of the Liberals and the Social Democrats. Gothenburg, which had a right-wingpolitical rule. To investigate this, I have chosen to use a quantitative content analysis. I haveused this in my method to be able to count and measure concepts or phenomena in my essay.In my essay, I have chosen to see how each municipality has endorsed or rejected theincoming opinions from the School Inspection that individual principals have sent in to theSchool inspection for the approval of their establishment of independent schools.Furthermore, in my method section, I have used a semi-structured interview.I have used this to compare the assumptions of Malmö municipality's primary schoolchairman against my results to see if these are consistent with each other or not. It turned outthat the interview and the results from the opinions (documents) from the School Inspectiondiffered a lot. The result showed that there are differences in the number of endorsements,Gothenburg had more endorsements for independent schools than Malmö municipality had.The number of students differs between Malmö and Gothenburg municipality, but where Icould see with the help of the opinions, Malmö municipality had a more critical and skepticalview of independent schools compared to Gothenburg municipality.In my conclusion, it appears that it is rather about how the municipalities have expressedthemselves against those who want to run an independent school. It is above all the way theychose to express themselves that allows me to argue that the acceptance in question is higherin Gothenburg than it is in Malmö, this partly because of the way they try to implement andestablish new programs and schools to a larger extent than what Malmö municipality does.

Influencer marketing - en av världens snabbast växande och mest framgångsrika marknadsföringsmetoder. Det senaste årtiondet har internetanvändningen ökat bland befolkningen i Sverige och en av faktorerna till denna ökning är tack vare sociala medier. Idag använder nio av tio svenskar sociala medier, och dessa plattformar används även för marknadsföring i säljsyfte. Influencer marketing innebär att en näringsidkare betalar en influerare (ofta kallat det engelska begreppet: ”influencer”) för att få synas i den inflytelserika personens kanal. Att en näringsidkare marknadsfört sig genom en inflytelserik person för att nå ut till sin kundgrupp är inget nytt och det har funnits innan internet. Men i och med att denna marknadsföringsmetod är så pass ny har det varit diffust kring vilka rättsregler som aktualiserats vid influencer marketing och hur de ska tillämpas. Uppsatsen ämnar redogöra för vilka rättsregler som aktualiseras i sociala medier samt hur de tillämpas vid influencer marketing. Sammantaget visar uppsatsen slutsats på att vilka rättsregler som aktualiseras och hur de tillämpas vid marknadsföring via influerare beror på framställningen av inläggen, det vill säga om det är av kommersiell natur eller redaktionell natur. Dock att gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell natur kan vara en gråzon.