El siguiente estudio investigó las ventajas competitivas de una empresa de software para crear valor para la organización, a través de prácticas de recursos humanos. Se identificó la innovación y la calidad como los pilares que la llevarían al éxito, por lo que se definió la innovación como el factor que la mantendría vigente en el sector de la empresa, mientras que la calidad sería el factor que la diferencie de sus competidores. El sector de software se ha extendido considerablemente a nivel global y es demandado como herramienta en diversos sectores de trabajo, debido a que genera valor para los usuarios y utilidad para las empresas. Sin embargo, este crecimiento no ha dado tiempo a que el entorno social responda proporcionalmente, ya que el mercado no cuenta con la suficiente cantidad de profesionales o instituciones educativas relacionadas con el rubro.En este marco, se encontró que la empresa en estudio inició un proceso de crecimiento no planificado, sin adoptar una estrategia que lo haga sostenible. Debido a esto, se optó por realizar una intervención para conocerla a mayor profundidad a fin de establecer puntos de partida importantes con el objetivo elaborar el plan de implementación de recursos humanos. Como parte de la intervención y con el compromiso de la empresa, se redefinió la visión y la misión, y se identificaron objetivos estratégicos y las ventajas competitivas deseadas del negocio. El diagnóstico se centró en la cultura, utilizando entrevistas a profundidad, una encuesta (DOCS), y una dinámica de planeamiento (Ulrich 2005). El diagnóstico identificó que la empresa es adaptable y que cuenta con colaboradores comprometidos, empoderados y orientados a la innovación. El supuesto disfuncional más importante que se encontró fue que la organización prioriza las necesidades del cliente, a pesar de que la estrategia del negocio es el desarrollo del producto. Esto se manifiesta, debido a que hay una carga laboral que sobrepasa la disponibilidad del colaborador para investigar e implementar sus ideas, lo que pone en riesgo el desarrollo de una cultura de innovación. Basado en este análisis, el plan estratégico sugerido buscó trabajar tres niveles distintos: con los jefes, los colaboradores y con los procesos de recursos humanos, priorizando los tres procesos que tendrían más impacto en la empresa, de ser alineados a las capacidades culturales (reclutamiento y selección, formación y comunicación interna).

Presenta los niveles de competitividad del sector textil peruano, con la finalidad de analizar el desempeño de la industria textil a nivel de producción y de exportación. En primer lugar, se analiza la ventaja comparativa del Perú con respecto al resto de países exportadores de textiles, y también si presenta una ventaja competitiva. Por otro lado, se realiza un estudio sobre la correlación entre la ventaja competitiva y el rendimiento que ha ido sosteniendo el sector textil peruano en los últimos años. Las investigaciones concuerdan en que la industria textil no es competitiva, solo 3 partidas de 8 (partidas 51, 56 y 60) se encuentran en el cuadrante de dinámica global, poseen los 3 indicadores de la ventaja competitiva (especialización de la industria, crecimiento de la industria y peso) en una posición alta. Asimismo, en los factores que influyen en la competitividad, se encontró que la capacidad logística, la demanda por el producto y la especialización en el cliente, maquinaria y mano de obra afectan de manera positiva a la competitividad, en cambio el poco desarrollo de clústeres como Gamarra, el crédito a la agricultura, la inversión en investigación y desarrollo, la informalidad en la mano de obra, las maquinarias desfasadas constituyen factores negativos para la industria. / Tesis

El objetivo del presente estudio consiste en analizar la relación entre la ansiedad competitiva y las estrategias de afrontamiento, para ello se desea describir los niveles de ansiedad y las estrategias de afrontamiento empleadas por los deportistas; examinar la relación de las dimensiones de ambos constructos y finalmente describir las diferencias entre los grupos de judoca avanzados y noveles. La muestra está conformada por 60 judocas pertenecientes a distintos clubes de Lima entre 14 y 38 años. Se administraron las versiones en español del Inventario de Ansiedad Competitiva (CSAI-2) y del Cuestionario de Aproximación al Afrontamiento en el Deporte (ACSQ-1). Los resultados mostraron que los judocas reportaron mayores niveles de autoconfianza y emplean como principal estrategia de afrontamiento aquella orientada a la emoción (Calma Emocional). Además, ante la presencia de la ansiedad se tiende a utilizar estrategias de afrontamiento evitativas (Retraimiento mental). Finalmente se encontraron diferencias significativas tanto en la ansiedad competitiva como en las estrategias de afrontamiento según la edad, número de victorias y edad deportiva. / The aim of this study is to analyze the correlation between competitive anxiety and coping strategies, for it is desired to describe the anxiety levels and coping strategies used by athletes, examine the relationship of the dimensions of both constructs, describe the differences between advanced judokas and novices at judo. Participants were 60 judokas from different judo clubs between 14 y 18 years. The Spanish versions of the Competitive State Anxiety Inventory (CSAI-2) and the Approach to Coping in Sport Questionnaire (ACSQ-1). Results showed that judokas athletes reported high level of self-confidence have used emotion-oriented coping (Emotional Calming). Therefore, judokas who showed competitive anxiety use Mental Withdrawal as coping strategies. Significant differences were found in competitive anxiety and coping strategies, by age, number of victories and age sport.

No description available.

Under det senaste decenniet har testbaserat lärande väl etablerats som ett effektivt sätt att främja hållbar inlärning. Många sorters material och omständigheter har utforskats i relation till denna metod. Endast nyligen har dock individuella skillnader i relation till testbaserat lärande fått uppmärksamhet som ett forskningsområde. Ett område hittills förhållandevis outforskat är relationen mellan individuella skillnader i kognitiv kapacitet och inlärningsprocessen med återhämtning som inlärningsmetod. Denna studie hade för avsikt att utforska denna relation genom att mäta generell flytande intelligens och arbetsminneskapacitet för ett urval av gymnasieelever (n = 189, M = 16.89 år gamla) som använde testbaserat lärande som inlärningsmetod. Resultaten indikerar att arbetsminne och flytande intelligens båda är relaterade till inlärningsprocessen, men att det förstnämnda är så till en signifikant högre grad än det sistnämnda. / During the last decade, test-enhanced learning has been thoroughly cemented as an efficient way to promote durable learning. Many materials and conditions have been explored in relation to this method. Only recently, however, have individual differences in relation to test-enhanced learning received attention as an area of study. An area as of yet relatively unexplored is the relationship between differences in cognitive ability and the process of retrieval as a method of learning. The present study set out to explore this relationship by measuring general fluid intelligence and working memory capacity in a sample of upper secondary level students (n = 189, M = 16.89 years of age) who used a test-enhanced learning method. The results indicate that working memory and fluid intelligence are both related to this learning process, however the former to a significantly higher degree than the latter

I dagens affärsmiljöer är det kritiskt för organisationer att kunna ta del av sina affärsdata och använda denna för att fatta beslut och bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Idag behöver människor i organisationer tillgång till data snabbare än någonsin vilket sätter en oerhört stor press på IT-avdelningen. Denna press gör att dem inte hinner med alla förfrågningar vilket leder till att dessa människor behöver få tillgång till och analysera data på egen hand för att fatta tidskritiska beslut. Denna miljö benämns self-service business intelligence (SSBI). Implementationen av SSBI visar sig vara svårare i praktiken än vad många organisationer räknar med då det finns många utmaningar. För att lyckas med SSBI är det kritiskt att organisationer lyckas hantera dessa utmaningar i praktiken. Denna studie besvarar frågan: ❖ Hur kan utmaningarna inom self-service BI hanteras i praktiken? Studien baseras på en litteraturanalys och en fallstudie med intervjuer för att undersöka hur erfarna människor i organisationer anser att dessa utmaningar kan hanteras i praktiken. Resultatet är en framtagen faktormodell som består av olika riktlinjer för hur respektive identifierad utmaning kan hanteras i praktiken.

Det här arbetet utförs på uppdrag av CGI Östergötland. De har i dagsläget inget effektivt eller smidigt sätt att presentera mål och resultat från sina kundundersökningar. CGI önskar kunna filtrera data från undersökningarna och sedan visualisera dem på olika sätt. De önskar även reducera mängden manuellt arbete kring framställning av statistik. Man vill ha ett användarvänligt system för ändamålet. Syftet med arbetet är att implementera en fungerande prototyp av en dashboard enligt ovanstående önskemål. Arbetet utgick från ett Excel-ark med data som CGI tillhandahöll. NodeJs användes som backend, medans JavaScript, Ajax, HTML och Css användes som frontend, med Google Charts som visualiseringsverktyg. Dagbok fördes för att underlätta arbetsprocessen. En enklare hemsida med stapeldiagram implementerades, baserat på data från Excel-arket. Successiv utveckling av sökfunktionalitet, dynamisk färgsättning av diagram beroende på resultat i f.h. till mål och trenddiagram för att visualisera utveckling över tid. Diagram och mätare implementerades för att visualisera hur viktiga frågor besvarats av kunden. Vid eventuell vidareutveckling av produkten rekommenderas att reducera mängden av data som skickas mellan backend och frontend. Om man önskar lägga till ytterligare funktionalitet på dashboarden bör man även se över uppbyggnaden av HTML-sidan. Vidare borde man undersöka kompatibiliteten mellan Internet Explorer och Google Charts.

While autonomous robot systems are becoming increasingly common, their usage is still mostly limited to rather simple tasks. This primarily results from the need for manually programming the execution plans of the robots. Instead, as shown in this thesis, their behavior can be automatically generated from a given goal specification. This forms the basis for providing formal guarantees regarding optimality and satisfaction of the mission goal specification and creates the opportunity to deploy these robots in increasingly sophisticated scenarios. Well-defined robot capabilities of comparably low complexity can be developed independently from a specific high-level goal and then, using a behavior planner, be automatically composed to achieve complex goals in a verifiably correct way. Considering multiple robots introduces significant additional planning complexity. Not only actions need to be planned, but also allocation of parts of the mission to the individual robots needs to be considered. Classically, either are planning and allocation seen as two independent problems which requires to solve an exponential number of planning problems, or the formulation of a joint team model leads to a product state space between the robots. The resulting exponential complexity prevents most existing approaches from being practically useful in more complex and realistic scenarios. In this thesis, an approach is presented to utilize the interplay of allocation and planning, which avoids the exponential complexity for independently executable parts of the mission specification. Furthermore, an approach is presented to identify these independent parts automatically when only being given a single goal specification for the team. This bears the potential of improving the efficiency to find an optimal solution and is a significant step towards the application of formal multi-robot behavior planning to real-world problems. The effectiveness of the proposed methods is therefore illustrated in experiments based on an existing office environment and in realistic scenarios. / Även om autonoma robotsystem blir allt vanligare är deras användning fortfarande mestadels begränsad till ganska enkla uppgifter. Detta beror främst på att manuell programmering av robotarnas exekveringsplaner behövs. Istället, som det visas i denna avhandling, kan deras beteende genereras automatiskt från en given målspecifikation. Detta utgör fundamentet för att ge en formell garanti att det resulterande beteendet är optimalt och uppdragsmålspecifikationen är uppfylld. Därför skapar det möjlighet att använda dessa robotar i alltmer sofistikerade scenarier. Väldefinierade robotkompetenser med relativt låg komplexitet kan utvecklas oberoende av ett specifikt mål på hög nivå och sedan sammansättas automatiskt med hjälp av en beteendeplanerare för att uppnå komplexa mål på ett verifierbar korrekt sätt. Om det handlar om flera robotar så introduceras ytterligare planeringskomplexitet som är betydande. Inte bara åtgärder behöver planeras, men även fördelning av uppdragets olika delar till de enskilda robotarna måste hanteras. Traditionellt anses planering och allokering som två oberoende problem som kräver att man löser ett exponentiellt antal planeringsproblem, eller så leder formuleringen av en gemensam modell för hela gruppen till ett produkttillståndsutrymme mellan robotarna. Den resulterande exponentiella komplexiteten förhindrar att de flesta befintliga metoderna är praktiskt användbara i mer komplexa och realistiska scenarier. I denna avhandling presenteras ett tillvägagångssätt för att utnyttja samspelet mellan allokering och planering, som undviker exponentiell komplexitet för oberoende exekverbara delar av uppdragsspecifikationen. Dessutom presenteras ett tillvägagångssätt för att automatiskt identifiera dessa oberoende delar när endast en enda målspecifikation ges för arbetslaget. Detta har potential att förbättra effektiviteten för att hitta en optimal lösning och är ett viktigt steg mot tillämpningen av formell multi-robot-beteendeplanering för realistiska problem. Effektiviteten av de föreslagna metoderna illustreras därför i experiment baserade på en befintlig kontorsmiljö och i realistiska scenarier. / <p>QC 20170928</p>

Det här arbetet fokuserar på att kartlägga SSBI-mognadsnivåer för att underlätta för företag att införa SSBI i sina organisationer med ett mer lyckat resultat. Arbetets metodansats är kvalitativ och den vetenskapliga metoden är en fallstudie som består av intervjuer på ett samarbetsföretag. Utmaningar relaterade till självständiga användare ligger till grund för intervjuerna. Olika områden inom utmaningarna har sedan identifierats med samarbetsföretaget genom intervjuerna. De olika områdena är antingen arbetssätt som samarbetsföretaget har börjat arbeta på eller ser behov av att börja arbeta på. En avstämmande intervju genomfördes sedan med en extra kunnig person inom BI på samarbetsföretaget för att fastställa samarbetsföretagets mognadsnivå inom de olika identifierade områdena. Resultatet blev tre olika mognadsnivåer av SSBI som är baserade på samarbetsföretagets mognadsnivå. De tre mognadsnivåerna består i sin tur av 24 stycken olika områden inom utmaningarna relaterade till självständiga användare inom SSBI.

Det behövs mer databaserade beslut av företag för att konkurrera på marknaden, vilket har bidragit till att business intelligence har gått från att användas på strategisk nivå till att även användas på en mer operativ nivå. Detta har medfört att behovet av analys och beslutsunderlag har vuxit hos ett större antal anställda som har resulterat i att IT-avdelningen i verksamheter blir en flaskhals. I takt med att behovet av BI har vuxit har begreppet self-service kommit, som innebär att användare själva ska kunna ta fram sina beslutsunderlag. Att införa self-service BI innebär dock en del utmaningar, och många av verksamheterna som har infört det blev missnöjda med resultatet. Det största hindret har visat sig vara användarna och det oväntade faktum att det krävs mer utbildning än förväntat. Därför är syftet med den här studien att underlätta införande av SSBI genom att undersöka hur användarrelaterade utmaningar kan hanteras vid införande av SSBI. För att besvara frågeställningen har sex stycken intervjuer genomförts på ett anonymt företag med respondenter som på olika sätt har en koppling till införande av SSBI. Resultatet av studien är en modell över de användarrelaterade utmaningarna vid införande av SSBI och de i detta arbete identifierade rekommendationerna för hur de kan hanteras. Genom att använda sig av dessa utmaningar vid införande av SSBI kan verksamheter ge användarna goda förutsättningar, vilket ökar möjligheten att införa ett lyckat och hållbart SSBI.