Den här undersökningen syftar till att belysa hur pedagoger stödjer barns lek på förskolegården. Undersökningen är en kvalitativ studie där två olika datainsamlingsmetoder använts.  För att synliggöra pedagogers agerande på förskolegården har observationer genomförts. Genom mejlintervjuver har pedagogers åsikter och uppfattningar samlats in för att sedan kopplas samman med observationsresultatet. Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola i södra Sverige. Litteraturen och tidigare forskning som undersökningen utgått från behandlar bland annat lek, pedagogers roll och samspel. Resultaten visar att det finns likheter men också skillnader i det som observerats och de intervjusvar som gavs. Respondenternas gemensamma uppfattningar och tankar är att låta barnen ha fri lek ute på förskolegården utan att själva delta. Observationerna visar att pedagogerna ofta intar en passiv roll under den fria leken, men finns där för att reda ut konflikter och försöka förhindra olyckor samt stoppa opassande lekar.

Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras 300 000 barn i världen med cancer. Att drabbas av cancer kan vara påfrestande för barnet. Lek uppmuntrar barn att uttrycka känslor och tankar. Studier visar att barn som ges utrymme att leka har större chans att etablera hälsa. Lek som omvårdnadsåtgärd inom pediatrik har visat sig vara meningsfull. Trots lekens positiva effekt är den inte alltid tillämpad i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, funna genom systematiska artikelsökningar. Databearbetningen identifierade tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet belyser att lekfrämjar delaktighet i omvårdnaden och att lek främjar välbefinnande. Lek som omvårdnadsåtgärd främjar psykiskt välbefinnande, vilket hjälper barnet att hantera fysisk smärta. Slutligen belyser resultatet hinder för lek, vilka kan vara tidsbrist och sjuksköterskors ointresse för lek. Det är viktigt att leken anpassas efter barnets behov och utvecklingsnivå, då inte all form av lek är lämplig. Slutsats: Fynden kan stärka sjuksköterskors kunskap och tillämpning av lek som omvårdnadsåtgärd för barn med cancer. Då lek visat sig vara tidseffektiv skulle vidare forskning kunna ytterligare studera om lek som omvårdnadsåtgärd kan bidra till att minska den tidsbrist som många sjuksköterskor upplever. / Background: Every year 300 000 children are diagnosed with cancer in the world. Being diagnosed with cancer can be strenuous to the child. Play encourage children to express feelings and thoughts. Research show that children who play have a greater chance of establishing health. Play as a nursing care intervention in pediatric nursing has shown meaningfulness. Despite the positive effects of play, it’s not always implemented in the nursing care. Aim: To enlighten play as a nursing care intervention for children with cancer. Method: The study was conducted as a general literature review based on nine scientific articles found through systematic researches. Data processing identified three main categories. Results: Play promotes participation in the nursing care and play promotes well-being. Play promotes psychological well-being, which help children's coping with physiological suffering. Finally, the result enlightens barriers for play, which can be time constraints. It’s of importance that play is adapted after the child’s needs and development level. Conclusion: The findings can strengthen nurse’s knowledge and use of play as a nursing intervention. Play has shown to be time effective. Further research can therefore study how it can be implemented in the current lack of time, which is experienced by nurses today.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar även läroplanen och historik om hur förskolan har förändrats genom åren och hur synen på lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien är att se vilka lekmaterial barn använder sig av i sin lek och hur leken då ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har på två olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken då ser ut. Vi har också haft samtal med treförskolelärare för att få deras syn på lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det är viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, då innehållet i leken ofta skapas utifrån lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet måste vara tillgängligt, eftersom leken inte uppstår om det skapande materialet inte finns att tillgå.

No description available.

<p>”Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationer</p><p>i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan”.</p><p>Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,</p><p>framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,</p><p>Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.</p><p>Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn. Maktrelationen tycks utgå från en lögn och hur den delvis återspeglas i de lekar som huvudpersonerna Sandra och Doris leker – som i sin tur har som syfte att skapa subjekten, definiera det hitintills odefinierade. Jag utgår i analysen från de fyra begreppen makt, lek, lögn och språk och använder mig av valda delar av Michel Foucaults maktanalys, Judith Butlers performativitetsbegrepp samt i viss mån en kortfattad teoretisering kring lekakten per se.</p><p>Min metod är att genom textexempel ur romanen belysa maktrelationens olika fundament med hjälp av maktanalys, performativitet och lek. Fokus ligger enbart på romanens två centralkaraktärer och deras identitetsskapande.</p><p>Problematiken i maktkampen är att flickornas skapande av subjekt flyter in i varandra och när en maktomkastning sker i relationen går inte deras respektive världsbilder längre ihop. Lekarna och de performativa akterna i lek och språk är identitetsskapande men eftersom leken från det ena perspektivet bygger på en lögn blir skapandet av subjekten skevt. Språket flickorna använder är ett sätt för dem att ta makten över sin position i världen. De skapar sig ett eget språk som till en början är gemensamt och unikt för dem men med tiden blir mer och mer oöversättbart och åtskilt. Sandras och Doris uppfattning om sanning vilar i leken, vilket visar sig såväl hjälpa som stjälpa deras individuella utveckling.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.   </p>

<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken. Slutsatser som kan dras av studien är att leken och lärandet inte kan skiljas åt och att musik och lek kan förenas i större utsträckning.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur leken kan användas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att få fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med värdefull information som visar påpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sätt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de ställde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar på olika sätt att arbeta med leken, framgårpedagogernas positiva syn på leken i olika utsträckning. Pedagogerna är dock överensom att leken är ett centralt begrepp i förskolan och att den behöver ha en given plats ibarnets vardag.</p>

<p>Studiens syfte har varit att undersöka hur lek används i undervisningen. Genom en standardiserad enkät har 21 pedagoger från fem olika skolor tillfrågats. Pedagogerna har varit verksamma inom förskoleklass till årskurs tre. Studiens resultat visar att leken i undervisningen förekommer i olika mängd i både förskoleklassen och de olika skolorna. Pedagogerna menar att det är svårt att uttala sig om vad lek betyder men framhåller att leken utvecklar olika förmågor såsom fantasi, socialt samspel och lärande. De framhåller också att det både finns fördelar och nackdelar med att använda lek i undervisningen.</p>