No description available.

Den här studien är gjord i syfte att skapa förståelse för de sätt som förskollärare tolkar och reflekterar didaktiskt kring begreppet hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Det som har undersökts är vilka innebörder som förskollärare lägger i begreppet och hur förskollärare planerar aktiviteter som de anser relaterar till hållbar utveckling. Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod och intervju har valts som metod för insamling av empiri. Fem förskollärare från två olika förskolor i Sverige har intervjuats vid ett tillfälle och resultatet visar att förskollärarna upplever att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp att arbeta med i förskolan. Utifrån förskollärarnas definitioner av begreppet kunde två teman urskiljas, den ekologiska dimensionens dominans och de sociala och ekonomiska dimensionernas åsidosättande. Den ekologiska dimensionen var den dimension som visade sig mest i förskollärares definitioner det som det arbetades mest med. Utifrån förskollärarnas svar var källsortering, skräpplockning och naturmöten det som förekom mest i arbetet med begreppet i verksamheten. Planeringen inför aktiviteterna kunde ske på olika sätt, dels utifrån ett kollektivt, proaktivt planerande och dels utifrån ett individuellt, reaktivt planerande. Några av förskollärarna menar att mycket av arbetet med hållbar utveckling sker spontant och grundar sig i vad barnen visar intresse för medan andra menar att arbetet i förskolan som rör hållbar utveckling planeras vid både avdelningsträffar och andra planeringstillfällen i arbetslaget och att man då utgår från en mängd didaktiska val. För att välja innehåll uppger många av förskollärarna att man förhåller sig till styrdokument och vad som är aktuellt.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera forskning om undervisning om och för hållbar utveckling i skolan med inriktning årskurs F-3. För att uppnå syftet ställs följande fyra frågor; Vad väljer lärare att undervisa om inom hållbar utveckling? Hur undervisar lärare om hållbar utveckling? Varför använder sig lärare av den valda undervisningsmetoden och undervisningsinnehållet? Vilka utmaningar upplever lärare finns vid undervisning om hållbar utveckling? Metoden som använts för att hitta relevant forskning är manuella sökningar och databassökningar. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre dimensioner; miljö, social och ekonomisk hållbarhet. Forskningen som analyserats visar på att miljödimensionen får störst utrymme i undervisningen. De sociala och ekonomiska dimensionerna är mer framträdande i undervisningen i grundskolans senare år. Den analyserade forskningen visar även att lärarna upplever utmaningar i form av exempelvis läroplanens utformning, ämnets komplexitet och elevernas ålder. Utifrån den komplexitet som både vi lärarstudenter och redan yrkesverksamma lärare upplever finns kring begreppet hållbar utveckling ser vi att det finns ett behov av fortsatt forskning inom området.

Hållbar utveckling har fått en betydande roll i den undervisning som bedrivs i desvenska skolorna idag men arbetas med på olika sätt i olika ämnen. Syftet meddenna studie är att få mer kunskap om lärares beskrivningar av arbetet medhållbar utveckling som del av teknikundervisningen. Studien har enutgångspunkt i det kvalitativa med stöd i en kvalitativ innehållsanalys för attsynliggöra lärares varierade beskrivningar om hållbar utveckling som del avteknikundervisningen. En kvalitativ ansats används för att få möjlighet att samlain rikare data samt används en kvalitativ innehållsanalysmetod för att synliggörakategorier utifrån likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar iintervjustudien.I intervjustudiens resultatdel visas lärares olika beskrivningar kring sinaegna inställningar till lärande för/om och i hållbar utveckling. De intervjuadelärarna berättar även om sin förståelse relaterat till hållbar utveckling sombegrepp och hållbar utvecklings relevans i teknikämnet. Även lärares reflektioneröver hur teknikämnet har förändrats med tiden och hållbar utvecklings relevanstill ämnet och dess olika moment presenteras. Lärare berättar hur de uppleverinnehåll och formande av undervisningen på olika sätt. Även lärares tankesätt omelever och lärande som går in på elevers inställning, influenser och hur det går attarbeta med hållbar utveckling.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur undervisning för hållbar utveckling framställs inom forskning. Då mänskligheten står inför stora utmaningar i form av miljöförändringar och dess konsekvenser så behöver människor bli medvetna om hur de kan vara med och påverka. De behöver få verktyg som hjälper dem att fatta beslut som bidrar till minskad miljöpåverkan och minskade konsekvenser för samhället. En väg till att förmedla kunskap om hur man kan leva hållbart är genom skolans utbildning.  Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi få svar på hur man enligt forskning kan undervisa för hållbar utveckling och vad som anses vara syftet med undervisningen. Litteraturen som denna studie grundar sig på består av tio stycken vetenskapliga tidskriftsartiklar, varav majoriteten utgår från en svensk kontext.  En litteraturstudie om undervisningens syfte och innehåll i grundskolan. Resultatet utifrån det analyserade materialet visar att det finns tre selektiva miljöundervisningstraditioner (faktabaserat, normerade, pluralistisk) som är återkommande, inom dessa har man olika syn på syftet med undervisning för hållbar utveckling. En aspekt som framkommer från flera forskare i vår studie är att en kombination av dessa traditioner ses som en bra strategi genom exempelvis ett ämnesöverskridande arbetssätt. Vi väljer att benämna detta som en holistisk syn på undervisningstraditionerna.

AbstractExamensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling?Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ”Hållbar utveckling” utmärkelse har besvarat. Jag vill med enkäten få en uppfattning om föräldrarnas medvetenhet om förskolans arbete och föräldrarnas medvetenhet om hållbar utveckling. Jag tycker att det är spännande att de tankar och idéer som ligger bakom hållbar utveckling, stämmer så väl överrens med vad Maria Montessori sa i början av 1900- talet. I mitt resultat kom jag fram till att det finns många åtskilliga likheter mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Min analys/slutsats blev att i mina intervjuer kommer det inte fram några direkta skillnader mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Detta kan bero på att pedagogerna på Montessoriförskolan utan ”Hållbar utveckling” profilering var väldigt kunniga om hållbar utveckling och hade ett stort eget intresse i hållbar utveckling. Nyckelord; Miljö, Montessori, Hållbar utveckling,

sustainable development, environment

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna.

No description available.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ”talet om” hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik. Det syns även en förändring i talet kring hållbar utveckling, förskolan har gått från en tidigare smal inriktning på endast miljöfrågor och ekologi, till att tala kring hållbar utveckling som begrepp och dess betydelse. I grundskolans läroplaner syns inte en lika stor förändring, här behandlas fortfarande till största del miljöfrågor. Dock måste det tas hänsyn till att skolan även styrs av kursplaner och att mer utförliga mål som rör hållbar utveckling bakas in i kursplanerna för naturvetenskap och samhällsvetenskap.