Ett av de största hållbarhetsutmaningarna idag är den förändrandemassbalansens av glaciärer och dess påverkan på vårt dricksvatten. Genomgrafisk design kan vi förklara dessa komplexa problem med hjälp avvisualisering. Trots detta så hävdar tidigare forskning att inte all visualiseringutformas på ett effektivt sätt då det krävs en kombination av information,berättelse, mål och visuell form för en fulländad visualisering.Organisationer som World Glacier Monotoring Service, Polaris, UnitedStates Enviromental Protective Service, United states Geological Survey ochSIGMA Peru förser allmänheten med information och visualiseringar avglaciärers förändrade massbalans.Denna studie bidrar med kunskap om vilka typer av visualiseringar somlämpar sig bäst för förståelse av komplexa problem inom bland annatglaciologiska områden. Vidare bidra med kunskap och utveckling omdesignens roll i utformandet av dessa visualiseringar.Studien använde sig av en kvantitativ innehållsanalys som metod för attta reda på hur ofta eller hur frekvent olika visualiseringar förekommer, samtvilken roll design har i dessa visualiseringar.Resultatet visade att urvalet organisationer i största utsträckning användesig av två typer av visualiseringar, den första var parallellism, därorganisationerna visade upp två bilder parallellt vilket möjliggöridentifiering, kontrast och granskning mellan bilderna. Den andra typen avvisualisering var linjediagram, vilket är en metod som är effektiv för attförmedla kvantitativ data och ge analytiska insikter.Trots detta drar studien slutsatsen att urvalet organisationer inte lyckatskommunicera glaciärernas massbalans på ett, i enlighet med forskning,effektivt sätt då de har en avsaknad av en fulländad kombination avinformation, berättelse, mål och främst visuell form. Välkommen till Meltpoint Festival! En elektronisk musikfestival somfokuserar på att inspirera och engagera publiken för en mer hållbar framtid.Festivalen inkluderar workshops i samarbete med erkändamiljöorganisationer med huvudsyftet att öka medvetenheten kringglaciärernas nedsmältning och dess påverkan på klimatet. En central del avfestivalen är de visuella presentationerna som belyser glaciärernas minskademassbalans över tid från 1970 till 2100, då det förutsägs att de kommer varahelt smälta. Dessa visualiseringar kompletteras av motion design videor somframförs under festivalens musikframträdanden, vilket bidrar till endynamisk och sammanhängande upplevelse för festivalbesökarna. Festivalensyftar till att påverka människors attityder och beteenden genom en unikkombination av musik, konst och miljömedvetenhet

Den här litteraturstudien undersöker aspekter i undervisningen för hållbar utveckling som främjar elevers kompetens att verka för en hållbar framtid. Handlingskompetens ger eleverna förutsättningar att bli aktiva medborgare med kompetens att utföra reflekterade och avsiktliga handlingar för en hållbar utveckling. Därför ämnar studien besvara frågeställningen: “Vilka faktorer i undervisningen för hållbar utveckling i de naturvetenskapliga ämnena främjar, enligt forskningen utveckling av elevers handlingskompetens?”. För att besvara frågeställningen har elva artiklar samlats genom en målstyrd och manuell sökning och bearbetats genom en tematisk analys. Genom analysen identifierades mönster i datamaterialet, vilket genererade tre huvudteman som svarar på frågeställningen. Det första temat lärarens val av undervisningsmetoder har stor betydelse för elevernas utveckling av handlingskompetens där demokratiskt deltagande, och relationen mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter bör vara centrala. I det andra temat elevernas känslomässiga upplevelser visar resultatet att elevernas känslomässiga relation till innehållet kan bli en drivkraft eller leda till passivitet. Det tredje temat vikten av autentiska inslag i undervisningen kan stärka elevernas tilltro till att deras handlingar är av betydelse, samt bidra till insikt om hur miljöproblem angrips i verkligheten. Genom denna litteraturstudie kan lärare få inspiration till hur undervisning för hållbar utveckling kan möjliggöra utveckling av elevernas handlingskompetens.

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare. Syftet med denna studie är att granska tjänstemännens kunskaper kring hållbar samhällsplanering. Resultatet från studien har visat på en god samsyn mellan tjänstemän och politiker inom hållbar samhällsplanering, med en hög teoretisk medvetenhet. Studien har också visat på svårigheter med att översätta de teoretiska kunskaperna till ett praktiskt plan. / This study concentrates on the connections between urban planning and sustainabledevelopment. The City of Linköping is about to launch a new project about sustainable planning, a completely new district is planned in Djurgården 2.5 km from central Linköping. The starting point of the project is to build a sustainable district for 6-8000 future inhabitants. The purpose of this study is to examine the basis of knowledge about sustainable planning within the organisation of municipality. The results of this study are that the theoretical knowledge level in the municipality is high. The problem is to transform those knowledge’s to the practical basis.

I uppsatsen ställs frågan hur mycket material som krävs för en god natts sömn. Projektet har utgångspunkten i hållbar utveckling med fokus på material, ämnesstudier görs dels i hållbar utveckling men också i ergonomi och sängen som fenomen. Metoder som används i projektet är intervjuer, marknadsundersökning, litteratur och ämnessökning. Syftet med projektet är att minska sängens miljöpåverkan under dess livslängd samt presentera ett koncept på en miljöanpassad säng. / In the thesis aims to investigate how much material is needed for a good night's sleep. The project takes its starting point in sustainable development with a focus on materials, intermediate studies done partly in sustainable development but also in ergonomics and the phenomenon bed. Methods used in the project are interviews, market research, literature, and information retrieval, project aims to reduce the bed's environmental impact throughout its life and present a concept for an eco-friendly bed.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling. / This essay studies what the notion of learning for sustainable development is actually about in the Swedish compulsory school. With a starting point in those discourses that control the environmental area, and those that control the Swedish compulsory school, the concept that today is called learning for sustainable development is analyzed through textual analyzes. The purpose of the study is to analyze those documents that regulate the Swedish compulsory school and how the Swedish National Agency for School Improvement communicates sustainable development to Swedish schools. The study comes to the conclusion that economical premises, more than environmental, are those that will shape what learning for sustainable development really is about, and that the environmental discourse will be held back for a more established part of the power structure. Thereby the notion of sustainable development, when it has become a part of learning for sustainable development, is reconstructed in to something that does not at all contribute to an improved environment, but maybe even inhibit a sustainable development.

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

I styrdokumenten och inom den aktuella politiken förordas lärande för hållbar utveckling (LHU), men tidigare forskning tyder på att begreppet är svårdefinierat och inte tar den plats i undervisningen som efterfrågas på grund av en osäkerhet hos de yrkesverksamma lärarna kring vad begreppet egentligen innebär. Denna studie använder sig av en innehållsanalys för att studera hur begreppet hållbar utveckling behandlas samt vilket utrymme det ges i läroböcker som används i gymnasieskolans kurs Biologi 1. Dessutom studeras om någon läromedelsutveckling skett med avseende på hållbar utveckling genom en jämförelse mellan olika upplagor. Resultatet av studien visar hur hållbar utveckling upptar i genomsnitt en femtedel av biologiläroböckernas totala innehåll. Dock gestaltas endast delar av begreppet och då en förklarande/konstaterande framställningstyp är den mest frekventa främjas inte lärande för hållbar utveckling. Begreppet utgör inte heller något genomgående perspektiv i de studerade titlarna utan återfinns till största del i ett par separata avsnitt, vilket går emot vad forskningen förespråkar. Någon väsentlig läromedelsutveckling på området kan ej noteras. En konsekvens av dessa resultat skulle kunna bli att lärare som känner sig osäkra kring undervisning om hållbar utveckling inte heller finner särskilt mycket stöd i någon av de läroböcker som studerats.

Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).

Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.