Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vilka förväntningar medarbetare har utifrån en profession då de påbörjar en anställning, samt att undersöka individernas upplevelser om dessa förväntningar sedan inte visar sig stämma överens med verkligheten. Begreppen förväntningar på arbetsplatsen, det meningsfulla arbetet, det psykologiska kontraktet och relationer definieras med hjälp av tidigare studier gjorda inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex kvinnor på medarbetarnivå inom den offentliga sektorn. Utifrån analyser av intervjuerna lyfts begrepp som tas upp i teoriavsnittet. De intervjuades förväntningar visade sig stämma föga överens med den verklighet de idag arbetar i då stress och tidsbrist gör att medarbetarna känner att avkall måste göras på de saker som de beskriver gör deras arbete meningsfullt. Det visade sig att en förväntan om ett meningsfullt arbete existerade hos de anställda i den offentliga sektorn, med vård och utbildningsrelaterade arbeten, då de aktivt sökte sig till den profession de idag innehar. Relationerna till kollegor var av stor vikt för den nuvarande situationen på arbetet och något som framhölls som viktigt. Vikten av att känna till de anställdas förväntningar på sitt arbete då anställningen påbörjas, samt hur detta kan kommuniceras mellan arbetstagare och arbetsgivare för att minska det glapp som kan finnas mellan förväntningar och verklighet de anställda arbetar i.

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Onoff lyckas tillfredsställa sina kunder och uppfylla deras förväntningar med sin butiksservice. Detta har vi undersökt genom att utföra kundintervjuer vid tre olika Onoff-butiker.</p><p>Det vi kommit fram till är att:</p><p>• Onoffs kunder är nöjda med servicen de får i Onoffs butiker</p><p>• Deras förväntningar uppfylls, generellt sett, och i vissa</p><p>fall överträffas de</p><p>• I vilken grad kunderna fått sina förväntningar uppfyllda har påverkat hur nöjda de varit med helheten av sitt besök</p><p>• De kunder som fått sina förväntningar överträffade var nöjdare än de som endast fått sina förväntningar uppfyllda.</p><p>Denna uppsats ligger under ämnet marknadsföring.</p>

<p>I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan.</p><p>Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget.</p><p>Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås.</p>

<p>Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå. Respondenternas personlighet, ålder, kön, erfarenhet och att de arbetar i olika verksamheter, ordinärt och särskilt boende tycks ha betydelse för vilka förväntningar chefer och medarbetare har. Det är dock svårt att säga vilken faktor som har störst betydelse för förväntningarna. Dessa skillnader i förväntningarna kan eventuellt få konsekvenser i form av en svårhanterad chefsroll och kan leda till en splittrad organisation.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (<em>n</em>=77) och ungdomar (<em>n</em>=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet. Däremot visar resultatet att föräldrarna är medvetna om hur ungdomarna mår och att det finns en överrensstämmelse mellan föräldrarnas attityder och barnens upplevelse av dessa.</p>

<p>I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008–2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan. Redovisningen av utsläppen kräver en ny teknisk del i verifieringen där mätningar och beräkningar ska kontrolleras. En tredje part gör denna kontroll och dennes information ligger delvis till grund för revisorns arbete. Innan revisorn vant sig vid det nya handelssystemet kan det uppstå felaktigheter i revisionen bland annat på grund av brist i kunskaper inom området. Ur ovanstående problem växte bland annat följande frågeställningar fram: Vilken roll har revisorn i det nya handelssystemet? Kommer specialistkunskaper att behövas? Föreligger ett förväntningsgap mellan företagen och revisorerna?</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda svenska revisorers roll i granskningen av utsläppsrätter samt om det finns ett förväntningsgap mellan företaget och revisorn i samband med detta.</p><p>För att angripa problemet valde författarna en kvalitativ metodansats där intervjuer genomfördes med respondenter på tre företag samt två av företagens respektive revisor. Respondenten på företaget var någon som var insatt i handeln med utsläppsrätter. Genom intervjuerna får författarna information som ligger till grund för den kommande analysen.</p><p>De slutsatser författarna kommer fram till är att revisorn ska granska rapporten som ska lämnas in till Naturvårdsverket men då den ekonomiske revisorn inte, enligt respondenterna, har den tekniska kunskapen behövs en oberoende kontrollör för kontrollen av mätning och beräkning av utsläppen. Vidare läggs det inget ansvar på revisorn i det fall företaget har för få utsläppsrätter. Det föreligger inget förväntningsgap mellan företagen och revisorerna. En del förväntningar från företagens sida på revisorn finns dock. Förväntningarna kan vara från någon anställd på företaget eller från företagsledningen. Frågan om förväntningar på revisorn anses dock från båda parter vara för tidigt ställd för att uttala sig säkert i frågan.</p> / <p>The Kyoto protocol was negotiated in Japan in 1997 as a step towards a stabili-sation of the emission of greenhouse gases in the atmosphere and was signed the year after by the European Union. The meaning of the protocol is that all member states within EU will decrease their emission of greenhouse gases by 8% during the year 2008-2012 compared to the year 1990. A determining factor to accomplish the protocol is to establish a working trade system of emission rights within EU. The idea is to decrease emissions by making the countries within EU to cooperate through selling and buying rights among themselves. A new technical part in the verification where measuring and calculation have to be supervised is needed when it comes to the accounting of emissions. This supervision is done by a third part and forms partly the basis of the auditor’s work. Until the auditor is getting used to the new trade system there can be some incorrectness when it comes to audit. This is because the lack of knowledge in the area. The questions at issues that have arisen from the problem above are among others: Which role has the auditor in the new trade system? Will there be a need for specialist knowledge? Is there an expectation gap between companies and auditors?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the role of Swedish auditors in the review of emission rights and if there is an expectation gap between the company and the auditor in relation to this.</p><p>To attack the problem the authors chose to use a qualitative research method. Interviews with respondents from three different companies and two of the company’s respective auditor was made. The respondent from each company was a person who knows a lot about the trade of emission rights. Through the interviews the authors get the information which will be the basis of the analytical part.</p><p>The conclusion the authors have come up with is that the auditor will audit the report which will be hand over to the National Environmental Protection agency. According to the respondents the auditor does not have the technical knowledge needed to supervise measuring and calculation of emission. For this the company is in the need of an independence supervisor. The auditor has no responsibility in the case that a company has too few emission rights. There is no expectation gap between the companies and the auditors however some expectations from the companies towards the auditors do exist. These expectations can come from an employee or from the management. Though both parties feel that it is too soon to express themselves in the question about expecta-tions towards the auditor.</p>

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande. CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena? Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande. Individer kan välja att uttrycka olika attityder i olika sammanhang beroende på vilket intryck hen vill ge i just den situationen eller gruppen (Goffman, 2004; Leary, 1995). Även förväntningar från omgivningen och sig själv kan påverka vilken roll och hur starka attityder individen väljer att framhäva (Aubert, 1974). Utifrån detta lyder arbetets hypotes: Studenters generella attityd till CSR är mer positiv än deras attityd till CSR när de söker arbete. Studien gjordes med hjälp av en enkätundersökning där två separata enkäter skickades ut till två lika stora grupper av populationen. Populationen var ekonomistudenter och teknologstudenter vid Linnéuniversitetet. Den ena enkäten var generellt riktad och den andra ledde in respondenten i rollen som arbetssökande. Analysen kommer fram till att få respondenter aktivt tar del av information kring CSR. Populationen är ganska neutral men övervägande positiv till privata företags arbete med hållbar utveckling. Respondenterna i de arbetssökandes enkät tenderar att i större utsträckning hålla med om att individuella karriärmöjligheter är viktigare än CSR, jämfört med respondenterna i den generella enkäten. I frågorna kring greenwash kommer det fram att respondenterna tror att andra utger sig för att bry sig mer eller engagera sig mer i CSR än vad de egentligen gör. I analysen kring ”CSR och min karriär” finns tvetydigheter, respondenterna anser det viktigt att företag har en CSR-policy och jobbar hellre för ett företag med en sådan policy än ett utan. Däremot är det inte en avgörande faktor vid jobbsökande. Majoriteten respondenter har inte läst om företagens arbete med CSR när de söker jobb. Utifrån dessa resultat kan vi tyvärr inte styrka vår hypotes. Generellt sett går att utläsa att respondenterna har varit inkonsekventa i sina åsikter kring CSR.

Vårt syfte med studien är att beskriva hur specialpedagoger och chefer ser på specialpedagogens uppdrag i verksamheter inom förskola, grund- och gymnasiesärskola samt vilka förväntningar som finns på specialpeagogen från chefen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om specialpedagogens roll. Med hjälp av enkäter och intervjuer ville vi undersöka vilket uppdrag specialpedagoger anser att de har i förskolan, grund- och gymnasiesärskolans verksamheter samt vilka förväntningar cheferna har på specialpedagogen i de olika verksamhterna.  Studiens teoretiska ramverk i vårt arbete bygger på det sociokulturella perspektivet. Vi avser att undersöka hur två olika aktörer ser på specialpedagogens uppdrag och då anser vi detta perspektiv som lämpligt att utgå från.  Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår studie på att det finns en samsyn på specialpedagogens uppdrag, vilket kan tyda på ett bra och nära samarbete mellan chefer och specialpedagoger i undersökande verksamheter. Vi har valt att inte skriva ut vilka som arbetar i respektive verksamhet och därmed enligt etiska principer skydda våra respondenter.

Vårdkvalité kan beskrivas på olika sätt och ses utifrån olika perspektiv. För att driva vården framåt behövs patientens perspektiv. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver att god vård ska bedrivas utifrån patienten, tillsammans med patienten. Studier på patientens upplevelse av vårdkvalité relaterat till sjuksköterskan är få, därför är syftet med litteraturstudien att framhäva patientens upplevelse av vårdkvalité, i relation till sjuksköterskans omvårdnadsarbete. 18 artiklar har analyserats, fem exkluderades. Sex kvantitativa och sju kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Utifrån analysen av artiklarna skapades tre huvudteman: Patienten och sjuksköterskan, Patienten i vårdandets centrum och Sjuksköterskan som vårdare. Ur dessa teman utformades sex underteman. Resultatet visar att sjuksköterskans roll är lika komplex som den är viktig för patientens upplevelse av vårdkvalité. För att patienten ska uppleva vårdkvalité måste patientens förväntningar och behov belysas. Det görs genom en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans sociala egenskaper, kunskap och kompetens  är  viktig  för  patientens  upplevelse  av  vårdkvalité.  Utifrån  resultatet diskuteras tre huvudfynd: patientens behov, patientens förväntningar och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Vidare diskuteras sjuksköterskan i relation till patientens upplevelse av vårdkvalité och hur vården kan utvecklas på ett hållbart sätt. En av slutsatserna författarna av litteraturstudien kunde konstatera var att patientens subjektiva förväntningar på sjuksköterskan påverkar patientens upplevelse av vårdkvalité.