<p>År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.</p><p>Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.</p><p>Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest. Män fanns ha högre global self-esteem än kvinnor, däremot fanns kvinnor uppleva högre social kroppsångest än män. Det fanns ingen signifikant ålderskillnad när det gällde global sef-esteem. Vidare upplevde yngre högre social kroppsångest än medelålders. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan fysiskt aktiva och icke fysiskt aktiva när det gäller global self-esteem och social kroppsångest. Detta kan bero på att fysisk aktivitets påverkan på dessa till viss grad har blivit överdriven. Global self-esteem och social kroppsångest är enligt föreliggande studie inte beroende av fysisk aktivitet utan beror på något annat i individens omgivning.</p>

<p>Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006. Dessutom hade fler flickor fått ont i ryggen samt att både pojkar och flickor sov mindre nu än vid första mättilfället.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Det har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.</p><p>Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod och</p><p>genomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att intervjupersonernas mål till stor del speglade</p><p>skolans uppdrag: att eleverna ska ha en meningsfull fritid och sysselsättning samt att de ska klara av ett så självständigt boende som möjligt. Några av de strategier som framkom var: att vara god förebild, ha tydlig pedagogik samt att minska tillgången på</p><p>ohälsosamma livsmedel inom skolan. Goda förebilder och ett bra samarbete personalen emellan, var två viktiga faktorer som ansågs underlätta hälsoarbetet, samtidigt som när detta inte fungerade blev ett hinder för hälsoarbetet. Av resultatet kunde vi uttolka att det</p><p>är viktigt att hälsomålen är väl förankrade samt att personalen känner sig delaktig och har den kompetens som krävs för att hälsoarbetet ska bli framgångsrikt.</p>

<p>Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor. Rekryteringen skedde med bekvämlighetsurval. Resultatet på första hälsoprofilsbedömningen visade att ingen av kvinnorna hade bra kondition och kvinnorna uppgav att de hade dåliga kost- och motionsvanor. Vid en uppföljning åtta veckor efter interventionen visade resultatet att kvinnorna fått bättre rutin både vad det gäller kost och motion samt att deras stress och symptom minskat. Deras upplevelse av hälsa dessutom ökat. Wilcoxon test påvisade signifikanta förbättringar på samtliga dessa variabler.</p> / <p>More than a third of Swedens population is currently working odd hours. Nightshifts do increase risks of unhealth. The purpose of this intervention study was to describe and compare if the subjective and objective health of night working women was changed, before and after the introduction of a compendium with health and excercise advise, indicated by two health examinations. The sample consisted of women in the ages of 20 to 25 years. All of the women were regularly working nightshifts at a resturant during the weekends and had problems with eating and excercising. The result in the first health examination indicated that none of the women was in good shape nor did they have a healthy diet, which also was confirmed by the women. After the intervention the results indicated that the women had better routine regarding their diet and excercise, the women also decreased their stress and symptoms related to stress. They also perceived their health as better. Wilcoxon test showed significant differences, which confirmed their perceptions.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.</p>

<p>Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.  <strong></strong></p><p>Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar. <strong></strong></p>

<p> </p><p>Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.</p>

<p>I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design. Sammanlagt genomfördes 12 individuella intervjuer. Resultatet i studien tyder på att de största problemen med skateboard på allmänna platser är dåligt underlag och bristen på attraktiva platser att utöva sporten på. Det är en vedertagen uppfattning att skateboardparker påverkar utövarnas fysiska aktivitet positivt då deltagarna uppskattar att de åker mer skateboard tillföljd av tillgången av skateboardanläggningar. Skateboardparken bidrar även med en mötesplats för skateboardutövare vilket leder till en ökad social dimension av utövandet och ökar glädjen och nöjet i aktiviteten. Slutligen anses det därmed att skateboardparken är en arena som ökar både den fysiska aktiviteten och den sociala interaktionen bland utövarna.</p>