Klimatförändringarna gör att bland annat medeltemperaturen kommer att öka, tillväxtsäsongen blir längre och nederbörden kan bli mer varierande och extrem. Skador från bland annat torka, insekter och storm förväntas då att öka. För att sprida riskerna och begränsa skador på skog går det att göra riskreducerande skötselåtgärder. Då en stor del av Sveriges skogar är privat ägda var syftet med denna studie att undersöka om och på vilket sätt privata skogsägare i Götaland gör riskreducerande skötselåtgärder i sitt skogsbruk. Undersökningen gjordes genom att enkäter med fasta svarsalternativ skickades ut via e-post till medlemmar i Södra. En majoritet av skogsägarna gjorde någon form av riskreducerande skötselåtgärder och ansåg också att de hade kunskap om det. Kunskap och erfarenheter av skador påverkade om skogsägarna gjorde riskreducerande skötselåtgärder. Det var en stor del av skogsägarna som hade kunskap om riskreducerande skötselåtgärder och som också ville ha mer information om det.

No description available.

Klimatförändringarna innebär att risker som stormskador, barkborre och skogsbrand kan komma att öka i framtiden. En av skogsägarnas viktigaste rådgivare är inköparen eller skogsinspektorn. I denna studie intervjuades fem tjänstemän från Derome, Södra skogsägarna och Sydved. Även om det skilde sig mellan respondenterna hur de diskuterade om klimatförändringarna hade samtliga strategier för hur de hanterade barkborreskador, brandrisk och stormskador.  Skogsägarnas intresse för klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket beskrevs som varierande, men respondenternas bild var att generellt intresserade och kunniga skogsägare var mer benägna att ta hänsyn till kommande klimatförändringar när de planerade sitt skogsbruk. Rådgivningen utgick från skogsägarens intressen och gick i linje med allmänna rekommendationer, aktuell forskning och var präglad av tradition. Eftersom inköpare och inspektorer baserade sin rådgivning på väl beprövade metoder finns ett behov av studier på hur skogsbruket påverkas av klimatförändringar och skötselmetoder som anpassas efter det.

In today's world, we are experiencing one of the most serious threats to humanity: Climate change. Climate change is an urgent climate emergency.The situation with climate change is profound, and every social actor must be involved to be able to fight this issue. Schools are required to implement lessons on climate change, which places higher demands on teachers, to provide students with a good foundation of knowledge.The study will examine how teachers are teaching about climate change. As a result, this led to the following questions to be answered: “What factors can influence teaching about climate change?” and “How is teaching about climate change affected by teachers' and students' feelings about the subject?”.A qualitative methodology with semi-structured interviews with three high school teachers in Blekinge was used to address the goal.The findings show that teachers believe that teaching about climate change is interesting and challenging, but above all important to students. Teachers are concerned about climate change, but it is not something they are affected by daily.Structure of the teaching the respective teachers use teacher-led teaching but also very student-centered teaching, where the teachers use a lot of debates and group discussions where the students can solve problems and think critically.Teachers believed in the importance of educating, preparing, and teaching their students about climate change for the future.

Låg- och medelinkomstländer är inte de länder som mest har orsakat de klimatförändringar som vi ser idag. Trots detta så är det dessa länder som kommer att påverkas mest utav klimatförändringarna. Sambandet mellan klimatförändringar och ojämlikhet är det som denna uppsats ämnar undersöka. Mer specifikt kommer sambandet mellan förändrad temperatur och ginikoefficienten i låg- och medelinkomstländer att undersökas, och om detta samband påverkar kuznetskurvan. Detta genomförs genom en regressionsanalys av paneldata, som använder fixa effekter över enheter och tid. För att kontrollera för olika känsligheter som kan finnas inkluderas även BNP per capita och arbetslöshet i modellen. För att mäta förändringen i temperatur och BNP per capita används logaritmerade versioner av dessa variabler. Dessa logaritmerade variabler inkluderas även som kvadrerade variabler och tillsammans som en interaktionsvariabel. Ett statistiskt signifikant resultat gällande sambandet mellan klimatförändringar och inkomstfördelning för ett land finnes inte. Resultatet är känsligt för vilka variabler som inkluderas i analysen och därför kan inte ett samband etableras, denna uppsats påvisar därför inte ett samband mellan klimatförändringar och ojämlikhet.

Forskning visar att klimatoro är utbrett hos ungdomar i samhället vilket gav upphov till denna kvantitativa studie vars syfte är att undersöka hur utbredd elevers klimatoro är. Dessutom undersöks huruvida eleverna upplever att skolan och geografiundervisningen är relevant och stöttar dem i att påverka klimatet positivt. Arbetets studie är genomförd med hjälp av en elevenkät där eleverna bland annat fick svara på vilka orsaker de anser bidrar till oro samt om de upplever geografiundervisningen som relevant. Resultatet visade att det är ett komplext ämne att undersöka där det är svårt att dra tydliga slutsatser, men att klimatoro hos elever i det stora hela inte var lika utbredd som förväntat. Eleverna ansåg att andra orsaker hade större inflytande över deras oro än klimatet. Arbetet kom även fram till att man inte bör se oroskänslorna som något negativt utan som något som kan framkalla engagemang och förändring. Skolan och geografiundervisningen bör därför uppmärksamma eventuella oroskänslor kopplade till klimatet hos eleverna för att hjälpa till att vända det till något positivt. / Research shows that climate worry is rife among youths in society which gave rise to this quantitative study whose purpose is to explore the level of concern over climate change among students. Furthermore, the students’ feelings are examined whether school and more importantly, geography education, is relevant and if they consider that it is helping them positively affect the climate. The study has been produced using a student survey where the students got to answer which factors they considered contributed to their concern, along with if they consider the education they have received is relevant to such. The results of the study showed that this is a complex topic to examine where it is difficult to draw any clear conclusions but we could deem that there is indeed climate concern among students, even though not as rife as expected. The students deemed that concern over climate change was not as important as other factors in their overall daily concerns. Additionally, this paper came to the conclusion that feelings of concern connected to climate change should not be seen as something negative but as something that can evoke both commitment and change among students. School and geography education should therefore pay attention to any feelings of concern or worry connected to climate change among students in order to help turn it into something positive.

I den här studien analyseras de två senaste klimatrapporterna från FN:s klimatpanel IPCC med hjälp av kvalitativ textanalys. Temat och begreppet risk är föremålet för analysen, då uppsatsens teoretiska bakgrund tar upp hur riskkommunikation som ämne föddes under 60- och 70-talets ökade intresse för miljöfrågor, och risker med utsläpp från olika verksamheter uppmärksammades. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt riskbegreppet används av IPCC, vilket kopplas till Malmö Stads översiktsplanering. Malmös tidigare, nuvarande och kommande översiktsplaner analyseras för att identifiera i vilken utsträckning IPCC:s rön angående klimatrelaterade risker har anammats av Malmö Stad och implementeras i den fysiska planeringen för staden. I diskussionen av resultatet framgår det att risker relaterade till klimatförändringar ofta beskrivs på en högre abstraktionsnivå än omedelbara och påtagliga faror, men att det som av IPCC beskrivs som en risk innebär en mer än påtaglig chans för negativa effekter till följd av klimatförändringar. Malmö Stads översiktsplaneringar visar att de klimatrisker som är mest relevanta för staden tas på allvar och att förberedelsearbete för anpassning planeras. / In this study the two latest issues of the climate reports from the UN: s panel on climate change, IPCC, is analyzed using qualitative analysis. The concept of risk is the subject of the analysis, as this study’s theoretical background deals with how risk communication as a subject of study was born during the 1960- and 70s increased interest in environmental issues, and the risks associated with pollution was highlighted. The purpose of this study is to examine in which ways the concept of risk is used by the IPCC, which is then connected to the physical planning of Malmö Stad. Malmö’s former, current and forthcoming municipal physical plans is analyzed to identify to what extent the IPCC findings regarding climate related risks has been adopted by Malmö Stad and implemented in its physical planning. Climate-related risks are often described at a higher level of abstraction than immediate hazards, but what constitutes as a risk in the eyes of the IPCC has a more than palpable chance of having negative effects because of climate change. The municipal physical planning of Malmö Stad shows that the climate risks most relevant for the city is taken into consideration, and that plans for adaptation is under way.

Klimatförändringar och vems ansvar det är att göra något åt dem är en ständig debatt i dagens samhälle. Jordens medeltemperatur stiger, klimatpaneler rapporterar om allt högre halter av föroreningar, och de stigande havsnivåerna är bara några av de klimatförändringar som sker globalt just nu. Detta är förändringar som de allra flesta är medvetna om på ett eller annat sätt, vilket sätter press både på politiker och medborgare. Tidigare studier har undersökt vad politiker gör för att försöka minska de klimatförändringar som sker, men färre undersöker på ren individnivå vad det är som påverkar känslan av personligt ansvar för att minska klimatförändringar. Denna uppsats kommer att fokusera på att undersöka vad som får individer att känna ett personligt ansvar för att minska klimatförändringar, och som metod för detta har vi gjort en kvantitativ undersökning, där fokus har legat på faktorer som kan påverka individers känsla av ansvar kopplat till klimatet. Övergripande faktorer som vi har utgått ifrån är socioekonomiska faktorer, politisk ideologi, attityder och inställning till klimatförändringar, samt individuellt och kollektivt handlande. Uppsatsen har använt data från European Social Survey, ESS, samt tidigare forskning, och vi har använt oss utav enkla samt multipla regressionsanalyser med våra variabler för att få fram ett resultat utifrån de frågeställningar som framställts. Det centrala resultat som kommit fram av våra analyser visar på att utifrån de faktorer vi valde att analysera hade individens grad av oro för klimatförändringar samt känslan av att ens egna handlingar kan påverka klimatet störst påverkan på individens känsla av personligt ansvar för att minska klimatförändringar.

The purpose of this essay is to provide a deeper understanding of how the notion of risk and its intangible features affects the spatial planning of Karlstad Municipality with focus on how central actors (Karlstad Municipality and Länsstyrelsen Värmland) are handling the notion of flood-risks. This is interesting to study especially when considering building new living areas on ground that is troubled with floods. What becomes interesting to study is how the view on risk-management differs among actors. The methods used for conducting this research are document analysis and interviews which hopefully will bring a deeper understanding of how the notion of risk is being treated differently depending of which actor is being studied. In this study, a case-study was made on a planning-process of a new residential area located on flood-prone area. The result shows that both actors studied are not willing to take any risks when it comes to prognoses of climate change. On the other hand, for Länsstyrelsen there was a small doubt towards building on these kinds of areas. The difference in the view of risk seems to lie in which understanding we have of what we know. Länsstyrelsen seems to be skeptical to the trust in knowledge and technology that Karlstad Municipality seems to have. That view could be involuntary though, especially because of the lack of residential apartments along with the market ideals of building close to water. The problem is that they are building on attractive but yet risky areas, and to reduce these risks a flood guard has been built. The situation becomes a paradox where they want to have the cake and still eat it. This dilemma is very expensive and at the same the solutions made are not 100 % safe regarding the uncertainty of climate change. This paradox implies that risks are being created which later have to be dealt with. The central actors deal with the situation in the best way through trusting the technology and the prognoses that are provided today. / Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur riskbegreppets ogreppbarhet påverkar Karlstads samhällsplanering med fokus på hur centrala aktörer (Karlstad kommun och Länsstyrelsen Värmland) förhåller sig till översvämningsrisker. Detta är intressant att undersöka med tanke på att det byggs nya bostadsområden på mark som är översvämningsdrabbat. Det som då blir intressant att undersöka i en sådan här fråga är hur synen på risk skiljer sig olika centrala aktörer emellan. Metoderna som använts som försök för att besvara dessa frågor är dokumentanalyser som tillsammans med intervjuer förväntas ge en djupare förståelse för hur synen på risk kan se olika ut beroende på vilken aktör som studeras. I detta fall gjordes en fallstudie på en enskild planprocess tillhörande ett område som i skrivande stund planeras byggas i ett riskfyllt område. Resultatet visade att båda parterna inte är villiga att ta några som helst risker när det kommer till de prognoser vi har idag. För Länsstyrelsens del fanns dock en grundläggande skepsis mot dessa typer av byggnationer. Skillnaden i synen på risk verkar ligga i förhållandet till det vi vet. Länsstyrelsen visade sig vara skeptisk till den tillit på teknik och kunskap som Karlstad kommun verkar ha. Problemet är att det byggs på ett eftertraktat område som innebär tydliga risker och för att minska dessa risker byggs ett översvämningsskydd. På så sätt blir det ett dilemma som är väldigt kostsamt och som till 100 % kanske inte ens går att lösa med tanke på osäkerheten i klimatförändringarna. Denna paradox innebär alltså att man bygger sig till risker som sedan måste hanteras. Situationen är dock som den är idag vilket gör att de centrala aktörer som spelar en roll i denna nyexploatering helt enkelt måste göra det bästa av situationen och förlita sig på den teknik och de prognoser som finns idag.

The snow leopard lives in the high mountains of Asia. Threats currently facing the species are being poached for its high-valued fur and being killed by herders in retaliation for livestock predation. However, climate change also has an impact on the snow leopard’s mountain habitats as tree line height and the average temperature have increased in Asian mountains. This thesis analyzes the near-future threats from climatic changes against snow leopards and what impact human activities have on the species. Fragmentation of habitats have a huge effect on the survival of snow leopards because the connectivity routes may be reduced or lost. The general process of assessment by the IUCN was examined alongside the assessment of the snow leopard. Both anthropogenic activities and global warming lead to fragmented habitats and may isolate snow leopard populations from each other. An estimated 30 - 65 % of the snow leopard’s habitats may disappear in future scenarios. Climate change is not a threat by itself but creates new threats. Therefore, climate change needs to be taken into consideration in future assessments by IUCN due to its growing impact. The recently released IPBES report makes it apparent what destructive force human activities have on biodiversity.