Klimatförändringar är ett enormt globalt problem, att ge elever metoder för att främja vårt klimat är viktigt. Deras känslor är också viktiga relaterat till deras vilja att göra klimatfrämjande val. Ambitionen med vår kunskapsöversikt är att sammanställa hur man som lärare kan bedriva en god klimatundervisning. Texten behandlar frågor om hur elever ser på klimatförändringar, vad lärare kan utveckla för att driva en god klimatundervisning och vilka praktiska metoder lärare kan använda sig när de undervisar om klimatförändringar. En mängd olika vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Av resultatet framgick det att elever saknar tillräckliga kunskaper om klimatförändringar och de lägger främst ansvaret för klimatet på en samhällsnivå. Det visade sig även att elever är oroliga och rädda för klimatförändringar. I forskningen fann vi relevanta utvecklingsstrategier såsom att integrera klimatundervisningen med andra ämnen utöver No-ämnet, se klimatet som ett system och att föra en pluralistisk klimatdidaktik. Traditionella didaktiska strategier är inte effektiva i att lära elever om klimatförändringar. Praktiska metoder som haft god effekt är besök på botanisk trädgård, ekologiskt fotavtryck, 5E Learning Cycle och filmskapande.

I den här studien har författaren valt att undersöka om yttertaket kan användas som ett verktyg för att möta en del av de klimatförändringar som förväntas ge oss ett alltmer extremt klimat med längre perioder av torka och kraftiga vindar som följd.Vilket takmaterial lämpar sig bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv och vilket takmaterial lämpar sig bäst för montage av solceller är några av de frågeställningarna som författaren ställt sig. Studien belyser 5 olika takmaterial och går igenom dess historiska perspektiv och presenterar dess tekniska egenskaper. De takmaterial som valts till studien är plåttak, tegeltak, papptak, skiffertak och gröna tak. Externalivscykelanalyser har använts för att ta fram klimatdata om de olika takmaterialen och har avgränsats till takmaterialets tillverkningsprocess.Författaren har använt sig av litteraturstudier och ett frågeunderlag för att komma fram till sitt resultat. Utifrån resultatdelen och diskussionen i studien kommer författaren fram till några av dessa slutsatser att val av takmaterial styrs utifrån lutningen på den underliggande takkonstruktionen. Att gröna tak kan bidra till att förbättra effektiviteten hos solceller på tak och skyddar det underliggande tätskiktet vilket är en stor hållbarhetsaspekt. Att valet av takmaterial skall göras med omsorg då varje byggnad har sina unika förutsättningar och hänsyn bör tas både till hållbarhet, estetik och tekniska förutsättningar.I praktiken kan denna rapport användas som ett underlag för att jämföra olika takmaterial med varandra gällande hållbarhet och för att hitta ett takmaterial där ett långsiktigt alternativ efterfrågas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar i gymnasiet hanterar klimatförändringar och om det finns skillnader mellan ungdomar som har läst geografi i gymnasiet och de som inte har läst geografi i gymnasiet. En kvalitativ metod har använts och data har hämtats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med elever på samhällsvetenskapliga programmet och naturvetenskapliga programmet. Resultatet visade på att eleverna som deltog i studien, och som läser geografi, i större utsträckning använder sig av problemfokuserad coping. Eleverna som deltog i studien och som inte har läst geografi i gymnasiet använder sig i större utsträckning av emotionell coping. Däremot fanns det tendenser kring att eleverna på samhällsvetenskapliga programmet även de använder sig av emotionell coping och att eleverna på naturvetenskapliga programmet använder sig av problemfokuserad coping, i båda fallen är detta dock i mindre utsträckning jämfört med varandra. Både eleverna på naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet har visat sig ha en svag hållbar utveckling eftersom eleverna fortsatt väljer att konsumera varor och produkter men gör detta med en miljömedvetenhet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever i årskurs 3 har gällande klimatförändringar och hållbar utveckling, för att därigenom ge en inblick i elevers förkunskaper om ämnet. Studiens frågeställning lyder: Vilka uppfattningar och attityder uttrycker elever i lågstadiet om klimatförändringar och hållbar utveckling? Fokusgruppsintervjuer med totalt tolv elever utgör grunden för studiens empiri. En innehållsanalys av intervjuerna resulterar i fem kategorier: nedskräpning, klimatförändringar, politik, föroreningar och agera för en hållbar utveckling. Resultatet visar att elever har olika men mestadels liknande uppfattningar om orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Positiva och negativa attityder speglas i elevernas uttalanden, där attityderna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna uppvisar även bristande begreppsförståelse för hållbar utveckling, vilket visar att den nuvarande undervisningen har ett annat fokus. I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och styrdokument. Studiens slutsats är att den nuvarande undervisningen för hållbar utveckling bör även ha ett fokus på begreppsförståelse för hållbar utveckling, inte endast begreppets innebörd. Resultatet skapar förutsättningar för känslomässiga medvetenhet i utbildning för hållbar utveckling. Vidare presenteras didaktiska implikationer för verksamheten. Slutligen beskrivs intressanta forskningsområden för framtiden; att undersöka vilka arbetssätt som är gynnsamma i undervisningen för hållbar utveckling samt att jämföra hur elevers uppfattningar och attityder skiljer sig från ett genusperspektiv.

I gymnasieskolans läroplan framgår det att ett miljöperspektiv ska genomsyra all undervisning. Detta för att eleverna dels ska utveckla förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld och dels utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna. Syftet med denna studie är därmed att ge ett kunskapsbidrag om hur gymnasieskolans svenskundervisning kan beakta miljöperspektivet genom dystopisk skönlitteratur. Särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken förståelse som studiens deltagande elever uppvisar för förhållandet mellan människa och miljö, samt vilka attityder som de uttrycker, efter läsning av dystopisk skönlitteratur med klimattema. Studiens teoretiska ramverk har dels utgått ifrån Langers (2017) litterära föreställningsvärldar och dels ifrån det ekokritiska perspektivet. Data består av sju gymnasieelevers skriftliga inlämningar i vilka frågor om två dystopiska noveller besvaras samt muntliga svar från en fokusgruppsintervju som behandlar vilka kunskaper om klimatförändringar som novellerna kan tillföra. En tematisk analys har genomförts vilken gav upphov till resultatets kategorier; elevernas förståelse för klimatförändringarnas orsaker respektive konsekvenser samt attityderna hoppfullhet, engagemang, oro, förnekande och likgiltighet. I resultatet framgår det att dystopiska noveller med klimattema kan bidra till att elever utvecklar förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld. Detta eftersom de skönlitterära gestaltningarna visar nya perspektiv på klimatförändringarna. Däremot uppvisas utmaningar med att använda novellerna för att eleverna ska utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna eftersom novellerna huvudsakligen väcker negativa känslor. / An environmental perspective must permeate all teaching according to the upper secondary school curriculum. The students must partly develop the ability to analyze the interaction of humans with their environment and partly develop a personal approach to global environmental issues. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about how the school subject Swedish in upper secondary school can take the environmental perspective into account through dystopian fiction. Focus has been placed on analyzing the understanding that students show of the relationship between human and the environment, as well as which attitudes toward climate change they express, after reading dystopian fiction with a climate theme. The study's theoretical framework has partly been based on Langer's (2017) literary understanding and partly on the ecocritical perspective. The data consists of seven high school students' written submissions in which questions about two dystopian short stories have been answered. The students have also participated in a focus group interview which focuses on how the short stories can contribute with knowledge about climate change. A thematic analysis has been carried out which gave rise to the result's categories; the students' understanding of the causes and consequences of climate change, as well as the attitudes of hopefulness, engagement, concern, denial and indifference. The results show that dystopian short stories with a climate theme can contribute to students developing the ability to analyze human interaction with the environment. This is because the fictional stories show new perspectives on climate change. However, challenges are presented in using the short stories for students to develop a personal approach to the global environmental issues because the short stories mainly evoke negative feelings.

Sedan motoriseringens intåg i skogsbruket har markskadorna ökat. Framtida klimatscenarier visar på kortare vintersäsonger, samt större mängder nederbörd som ger försämrad bärighet. En branschgemensam miljöpolicy arbetades fram med målsättning att motverka körskador, och få en gemensamsyn på körskador i skogsbruket. En strategi krävdes för att uppnå god miljöhänsyn vid drivningar. SCA Skog arbetade fram sin metod; SED - Skonsam, Effektiv Drivning. Metoden innebär att både i planerings- och drivningsarbetet minimera risken för körskador. Syftet med studien var att undersöka var brister uppstår i SED-metoden. Resultatet visade att 27,4 procent av drivningarna underkändes eftergranskning av traktdirektiv och körloggar. Drivningar med loggade spökslag, påvisade inga förbjudna skotarspår i spökslagen. Markpåverkan kringhänsynsområden och andra känsliga partier har minskat, och fastkörningar med allvarliga körskador som följd sker nästan aldrig i dagsläget genom SED-metoden.

Mänsklig aktivitet har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ett nästintill linjärt förhållande mellan koncentrationen växthusgaser och den globala temperaturen har noterats, där en ökad växthusgaskoncentration leder till en förhöjd temperatur på jorden. Positiva återkopplingsmekanismer är fenomen vilka bidrar till ytterligare flöde av växthusgaser till atmosfären, och utspelar sig då temperaturen på jorden ökar. I detta examensarbete kartläggs positiva återkopplingsmekanismer som forskare funnit inom klimatförändringarna, samt hur de påverkar möjligheterna att forska på klimatförändringarnas framtida konsekvenser. Detta relateras sedan till undervisningen om klimatförändringarna i biologiämnet i gymnasieskolan, med avseende på känslohantering för elever och lärare.

Syftet med undersökningen är att se om det finns några skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförändringsfrågan gällande årskurs 9. Jag vill även studera hur pass integrerade klimatfrågorna är i skolan med fokus på hur undervisningen ser ut gällande konsekvenser och åtgärder med fokus på undervisningen i samhällskunskap. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av två metoder: intervjuer och enkäter. Enkätundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmässigt valda elever. Undersökningen har utgått ifrån frågorna: hur förhåller sig eleverna till klimatförändringsfrågan? Syns det någon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhåller sig till begreppet klimatförändringar? Hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i samhällskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fått information om begreppet klimatförändringar främst genom TV och i tidningen. Det visade också att eleverna tar klimatförändringsfrågorna på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. De anser sig dock ej ha fått tillräckligt mycket undervisning om det i skolan. Av resultatet framgår också att eleverna främst har fått undervisning om klimatförändringsfrågorna i biologin och geografin. En stor del av eleverna har vidare uppgett att de vet hur man kan agera för att förhindra klimatförändringar och denna kunskap har de främst fått från media. Dock är det få av eleverna som i realiteten arbetar för att göra något åt klimatförändringarna och det är främst flickorna som i något större utsträckning aktivt arbetar för miljön.

Syftet med uppsatsen är att undersöka samband mellan socioekonomisk status (SES), och oro för klimatförändringar i Sverige. Tidigare internationell forskning har visat på att både inkomst och utbildningsnivå påverkar, då högre inkomst och högre utbildningsnivå båda verkar leda till mer oro för klimatförändringar. Tre teoretiska utgångspunkter framställs från tidigare forskning. Teorierna om Individens Välstånd och Postmaterialistiska värderingar menar att det finns ett samband mellan att ha högre SES och att vara mer orolig för klimatförändringar. Å andra sidan menar teorin om Global environmentalism att individer med lägre SES är mer oroliga för klimatförändringar. För att besvara frågeställningarna, Finns det ett samband mellan Socioekonomisk status och individens oro för klimatförändringar? Och i så fall beror sambandet på postmaterialistiska värderingar? En logistisk regression genomfördes med data från ESS8. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i oro för klimatförändringar utifrån utbildningsnivå i den slutgiltiga analysen. Resultatet visade också på ett kurvsamband för inkomst där de individerna med lägst och högst inkomst var mest sannolika att vara oroliga för klimatförändringar. Individer som i högre utsträckning har postmaterialistiska värderingar visade sig vara signifikant mer oroliga för klimatförändringar i jämförelse med de som inte delar dessa värderingar. Även kön, ålder och politisk placering hade statistiskt signifikant påverkan. Kvinnor, yngre och individer till vänster på den politiska skalan var mer sannolika att vara oroliga för klimatförändringar.

Skogen spelar en viktig roll för att minska framtida klimatförändringar. Genom att enskilda skogsägare förlänger omloppstiden på skogsbestånd som uppnått lägsta slutavverkningsålder kommer skogen att bidra till att mer koldioxid binds upp. Detta scenario kan komma att hjälpa till så att Sverigesnår klimatmålet netto noll i koldioxidytsläpp till år 2045.Syftet med denna studie var därför att undersöka vilken ekonomiskt ersättning en enskild skogsägare kan få vid en förlängd omloppstid på 20 år men även om en förlängning av omloppstiden leder till att skogen blir en kolkälla i stället för att vara en aktiv kolsänka.Resultaten visade att vid högre ståndortsindex ökande och koldioxidinlagringen vilket genererade en högre subvention. Under den förlängda omloppstiden var skogen en aktiv kolsänka men att dess kapacitet att binda in koldioxid hade börjar minska.