<p>Uppsatsen följer upp SOU utredningen, <em>Klimat- och sårbarhetsutredningen</em> från 2007 och den efterföljande propositionen <em>En sammanhållen klimat- och energipolitik</em> där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.</p>

<p><em>Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. </em></p> / <p>People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.</p>

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. / People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.

Av två anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen är de uppmärksammade klimatförändringarna. Förbränning av fossila bränslen anges idag som huvudorsak till växthuseffekten. Den andra mindre uppmärksammade orsaken är att oljan och naturgasen snart inte räcker till för att föda en allt energihungrigare värld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nåt sin kulmen. Efter denna kommer en oundviklig produktionsnedgång. Med det stora beroendet som finns av oljan inom i stort sett alla sektorer är det ytterst viktigt att hitta andra alternativ. Speciellt gäller detta inom transportområdet. Förhoppningen står idag till ”gröna” drivmedel som etanol och biodiesel. IEA (International Energy Agency) har uppmanat de västerländska nationerna att satsa stort på biobränslen. I denna studie görs en analys av de förutsättningar som finns att bygga ut produktionen av denna i USA, Brasilien och Malaysia/Indonesien. Syftet har varit att ta reda på om det är möjligt att göra detta utan att inkräkta på andra näringar, inte skada miljön samt vara oberoende av fossil energi? Den bakomliggande teorin är att detta inte låter sig göras i den omfattning som krävs för att bibehålla de nuvarande samhällsstrukturerna. Detta visar sig också stämma med de uppgifter som står till buds. Endast en fraktion av det nuvarande drivmedelsbehovet går att försörja med biodrivmedel om det inte ska uppstå en allvarlig konkurrens om odlingsmarken eller orsaka stora ekologiska skador.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel. En anledning till att inte fler arter odlas storskaligt är att det svenska klimatet är lite för kärvt, särskilt för bönodling. En annan anledning är att de gamla arter och sorter som förr fanns i lokal odling har fasats ut av förändrade kostvanor och mer rationella odlingssystem. Det finns exempel på nya baljväxter som skulle kunna lämpa sig för en svensk odling, men här uppstår ett moment 22-läge; inga lantbrukare vågar börja odla utan en säker efterfrågan, och handeln vågar inte ta in nya grödor i sitt sortiment utan ett stabilt odlarunderlag. Både odlare och handel anser att en utökad svensk ekologisk baljväxtodling för humankonsumtion till stor del hänger på en förändrad matkultur. Detta kan uppnås genom att framta nya produkter eller förändra synen på de svenska baljväxterna som råvara. Den existerande odlingens framtid påverkas till stor del av vilka olika ekonomiska stöd som utbetalas, detta gäller inte minst odlingen av bruna bönor på Öland.

This thesis has investigated the possibility of improved soil temperature modeling using an updated version of an existing soil temperature model frequently used in catchment scale biogeochemical modeling. Future (2061-2090) snow dynamics and soil temperature was projected using ensemble of bias-corrected regional climate models (RCM). Effects over a north-south gradient of Sweden were analyzed using the four Swedish Integrated Monitoring (IM) catchments as study sites. Model calibration was applied on the study sites using daily observations of soil temperature for 1996-2008. The calibrated models were able to simulate soil temperature at different depths in the soil profile in a very accurate way in all IM sites. The lowest validation NS-value (objective criterion used for measuring goodness of fit) recorded in the study was 0.93. Even though the overall model performances were good, the simulations had problem of duplicating some of the winter temperatures at the northernmost site, Gammtratten. Whether the updated soil temperature model offered an improvement of the existing model is therefore debatable. The future simulations showed increasing soil temperatures at all study sites on annual basis, more in the south than in the north. Annual soil temperatures were projected to increase by 1.31 – 2.33 °C for the different study sites. Winter soil temperatures were clearly higher than during 1996-2008 for the two southernmost sites, whilst Gammtratten in the north, had colder winter soil temperatures. At the midmost catchment, winter soil temperatures were quite similar to that of the test period. Whether the cold winter soil temperatures at Gammtratten were a result of snow loss was ambiguous. The results from the future simulations showed the complexity of predicting soil temperature and strengthened the conclusion among scientists that any general assumptions of future soil temperature based on e.g. air temperature cannot be done. / Det här examensarbetet har undersökt möjligheterna till förbättrad modellering av marktemperaturer genom införandet av en uppdaterad version av en tidigare modell, frekvent använd vid biokemisk modellering på avrinningsområdesnivå. Vidare har framtida (2061-2090) snödynamik och marktemperaturer simulerats genom att en ensemble av bias –korrigerad klimatdata används för att driva modellen. Nutida (1996-2008) klimatdata, samt marktemperatursdata för kalibrering och validering av modellen, tillhandahölls från de fyra platser som ingår i det Svenska miljöövervakningsprogrammet (IM). Dessa platser kom att utgöra en syd-nordlig gradient, längs vilken resultaten analyserades.   Det generella omdömet från kalibreringen av modellen var att den kunde erbjuda en bra representation av verkliga förhållanden i fråga om marktemperatur. Det lägsta NS-värdet (objektivt kriterium använt för att mäta modellens passningsgrad) som uppmättes under valideringen var 0,93, vilket ansågs vara mycket högt. Dock hade modellen svårigheter att efterlikna verkliga markförhållanden vid Gammtratten under vintermånaderna, vilket föranledde slutsatsen att vidare undersökningar behöver göras för att kunna fastställa om modellen utgör en förbättring av den tidigare existerande versionen.   De framtida simuleringarna visade högre årliga marktemperaturer i jämförelse med dagen värden, särskilt i söder. Baserat på simuleringarna är det troligt att framtida marktemperaturer kommer att vara mellan 1,31 och 2,33 °C högre än idag. Beträffande säsongsmässig variation var maktemperaturerna under vintern högre än dagens värden för de två sydliga platserna medans de var lägre för den nodligaste platsen (Gammtratten). Huruvida de kallare simulerade marktemperaturerna vid Gammtratten var en konsekvens av ett mindre isolerande snötäcke var tvetydigt. Resultaten från de framtida simuleringarna har visat på komplexiteten i att förutspå framtida marktemperaturer och har stärkt uppfattningen om att några generella slutsatser om vad t.ex. högre lufttemperaturer kommer få för konsekvenser för framtida marktemperaturer inte kan göras.

The full cost of climate change is not accounted for in today’s financial reporting. Today’s sustainability reporting mainly consists of disclosures which do not affect any financial statement. If externalities were accounted for it would help stakeholders become aware of companies’ true sustainability. The purpose of this thesis is to identify and describe ways for companies to account for their climate impact, in general and by incorporating externalities into the financial statements. A qualitative method is used in the form of a descriptive case study with a Swedish perspective. The study is based on interviews with accountants and company representatives who work actively with sustainability reporting issues. The main finding of the study is that the best way to account for negative externalities is to use full cost accounting. However, it is difficult to use in practice since monetising externalities is difficult. The currently most used frameworks (the GRI guidelines and the GHG Protocol) account for externalities to some extent, but have no connection to financial reporting. An evolving framework within integrated reporting has the potential to increase the connection between the current disclosures in sustainability reports and financial reporting. So far the best solution to account for externalities is to separately account for taxes, fees and cap-and-trade since externalities are internalised in these costs. The effects of accounting for negative externalities will differ depending on the degree of climate impact the company has. It will also depend on how far down the value-chain emissions are accounted for. It will nevertheless be an incentive to reduce climate impact and act as a management tool. / Den fulla kostnaden av klimatförändringar redovisas inte i dagens finansiella redovisning. Dagens hållbarhetsredovisning består mestadels av upplysningar som inte påverkar några finansiella rapporter. Om externaliteter redovisades skulle det hjälpa intressenter att bli medvetna om företags verkliga hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att identifiera och beskriva sätt för företag att redovisa sin klimatpåverkan. Både generellt och i de finansiella rapporterna. En kvalitativ metod används i form av en beskrivande fallstudie med svenskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med redovisningskonsulter och företagsrepresentanter som arbetar aktivt med frågor som rör hållbarhetsredovisning. Den viktigaste slutsatsen av studien är att det bästa sättet att redovisa negativa externaliteter är att använda full cost accounting. Dock är det svårt att använda i praktiken eftersom det är svårt att monetärisera externaliteter. De för närvarande mest använda ramverken (GRIs riktlinjer och GHG Protocol) inkluderar till viss del externaliteter, men har ingen koppling till finansiella rapporter. Ett ramverk inom integrerad rapportering är under utveckling och det kan potentiellt öka kopplingen mellan upplysningarna i hållbarhetsredovisningar och finansiell rapportering. Den hittills bästa lösningen för att redovisa externaliteter är att separat redovisa miljöskatter, avgifter och handel med utsläppsrätter eftersom externaliteter internaliseras i dessa kostnader. Effekterna av att redovisa negativa externaliteter kommer att bero på företagets grad av klimatpåverkan. Det kommer också att bero på hur långt ner i värdekedjan utsläpp redovisas. Det kommer oavsett att bli ett incitament för att minska klimatpåverkan och fungera som ett verktyg för förvaltning och styrning av företaget.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ”tolkningsscheman” som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan. De texter vi har använt oss av är artiklar ur tidningarna Expressen, Norrköpings Tidningar, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Aftonbladet hämtade från Presstext och Mediearkivet. Vi fann att trots Climategate så fick klimatskeptiska gestaltningar inte större plats i rapporteringen. Däremot fann vi i rapporteringen efter det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn att det finns en tendens att artiklar präglas av större pessimism.

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. / Climate change is now a phenomenon we cannot ignore. It is happening here and now and there is more or less common scientific consensus that so is the case. With climate change come risks that are difficult to predict and to relate to and this affects the integration of these risks in the municipal emergency preparedness. The purpose of the study is to examine the factors that are affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness. The result is based on a number of interviews conducted with people working with municipal activities and a Municipal Council. The responses have been more or less clear that the largest factors affecting the integration of climate risks in the municipal emergency preparedness is scientific uncertainty and how this is mediated by international organizations, the fact that there is a common lack of knowledge about the effects that may arise from climate change and that there is also a lower awareness of many of the risks in general. In addition, different effects are differently prioritized which affects the integration of all risks associated with climate change. I have also conducted a document analysis to give further substance to the results I found.

‘Climate change is not gender neutral’ is a statement that has gained more recognition within the climate change debate over the last decade. This has resulted in a new field of research called gender and climate change. The mainstream gender and climate change debate has earlier almost exclusively focused on women’s vulnerability. A brief reading of the literature clearly shows that men are rarely observed in this context. The objective of this thesis is to broaden the understanding of the relation between gender and climate change by bringing men into the discussion. I have selected four cases/countries where existing research on men’s gendered experiences of climate change are mentioned. These take place in Greenland, Australia, Peru and South Africa. The result show five common findings between the cases: gendered responsibilities, changing traditional gender roles, psychological impacts, alcohol consumption and violence against women. The concept hegemonic masculinities is utilized as a framework used to understand why men are negatively affected by climate change. Masculine norms of attitudes and behavior identified in the multiple case studies are invulnerability and unwillingness to seek help. The analysis show that in times of climate variability can masculine norms be damaging for both men and women. A second analytical framework, the gender transformative approach brings the analysis to critically reflect upon masculinities and climate change as functions of power. From this perspective this thesis concludes that the gender and climate change discourse needs to move beyond a focus on women’s vulnerabilities, which divide the world into two classes: women as victims and men as perpetrators. This approach rather urge for a focus on the structures of power and domination within laws, behaviors and institutions that generates injustices.