I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

Den här studien undersöker beslutsmotiven i samband med inrättande av vattenskyddsområden. Överklagade domsbeslut har analyserats och presenterat överklagandes perspektiv på beslutet samt motiv av beslutstagande. Studien undersöker om motiven skiljer sig från år 1991 till 2016. Efter en kvalitativ analys dras slutsatsen att överklagande ofta anser att beslutet inte tar hänsyn till enskilda intressen och begränsar eller hindrar enskilda och näringsidkare att kunna driva sin verksamhet inom ett vattenskyddsområde. Beslutstagande motiverar framtida vattenförsörjning och vill säkerställa råvattenkvalitén för kommande generationer. Den kvantitativa analysen undersöker orden ”enskilda” och ”allmänna” samt ”hälsa” och ”klimat” om hur ofta de förekommer i äldre domar (1991-2005) samt nyare domar (2005-2016) . Resultatet visar att enskilda och allmänna intressen utgör lika stor del i beslutsdokumentet men att hälsa och klimat inte är ett återkommande argument vid inrättandet av vattenskyddsområdet. / This is a study of decision justification in the establishment of a water protection area. Appealed verdicts have been analyzed to reveal the arguments of the appealing part as well as the arguments for the decision of the provincial government and what argument for the final decision of the Government. The study examines the difference in the justifications of the years 1991 to 2016. A qualitative analysis indicates motivations that the appeal decision does not take individual interests into account when making a decision, which is limiting or preventing the individual land-owner to operate within a waterprotection area. The decisionmakers justify their verdict by future watersupply and want to ensure raw-water for future generations. The quantitative analysis examines the words “private”, “public”, “health” and “climate” of how often they occur in older verdicts (1991-2005) and the more recent verdicts (2005-2016). The results show that individual and public interests represent an equal part in the decision document, but that health and climate is not a recurring argument in the establishment of water protection.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen. För att arbetet med att integrera klimathänsyn ska underlättas föreslås det att man på statsmaktsnivå bland annat preciserar ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de övrigt berörda myndigheterna, reder ut ansvarsförhållandet vad gäller kommunernas juridiska och ekonomiska ansvar samt utser en myndighet på central nivå som utarbetar riktlinjer för hur anpassningen till ett förändrat klimat ska ske. / A changing climate will affect and bring many consequences to society. The purpose of this thesis is to examine and evaluate how employees and officials in municipal planning organisations view climate change, understand their ideas about how municipal planning can continue in light of the emerging reality of climate change, and the division of responsibilities between the local and the national level. The aim of this study is also to find out if the present system of spatial planning work will be able to meet the challenges to adapt the municipalities and their infrastructure to unforeseen situations that may occur due to climate change. The study is based on qualitative interviews made with officials working with spatial planning in four different communities: Helsingborg, Kristianstad, Landskrona and Vellinge. Furthermore a study of each community’s spatial planning in relation to climate change issues was conducted. The result of this study shows that spatial planning could be a suitable instrument to use for adjusting the municipal planning process with regard to climate change, provided that climate concerns are integrated in the planning process. To simplify integration of climate issues we suggest that the Swedish national authorities should address and clarify the assignment of responsibilities between local authorities and other concerned authorities when it comes to climate change. It is also important that the responsibilities between the local authorities from both a legal and a financial point of view be investigated further. We suggest the need for the creation of a new government agency, which could responsible for coordinating all the above work so that municipalities could more effectively work on the issues of climate change in the spatial planning process.

Försvarets materielverk (FMV) är en statlig myndighet och är en del av det svenska totalförsvaret. FMV har en viktig uppgift att i nära samarbete med Försvarsmakten leverera materiel, logistik och tillhörande tjänster till det svenska försvaret i fred, kris och krig. I dagsläget är antropogent orsakade klimatförändringar ett av de viktigaste problemen mänskligheten kommer att behöva ta itu med. Klimatförändringar har nått alarmerande nivåer till stor del på grund av den ökande mängden växthusgasutsläpp. Växthusgasutsläpp är en anledning till allvarig oro på grund av dess negativa inverkan på jordens klimat. Globala växthusgasutsläpp ökar i en snabb takt och de årliga utsläppen har fördubblats de senaste femtio åren [1]. FMV har satt upp ett flertal miljömål för att ständigt förbättra verksamheten och minska den negativa miljöpåverkan.  Projektets övergripande syfte var att bidra till en bättre förståelse av FMV:s miljömässiga avtryck i form av växthusgasutsläpp med förutsättningen att uppnå en mer hållbar utveckling. Målet med projektet var att beräkna hur stora mängder växthusgasutsläpp FMV:s verksamhet bidrar med och var störst mängd utsläpp uppkommer. Greenhouse Gas Protocol (GHG protokoll) har tillämpats för att etablera och kartlägga vilka utsläppskällor FMV har störst möjlighet att påverka. Projektet har fokuserat på scope 1 och 2 vilket involverade FMV:s direkta växthusgasutsläpp (scope 1) från den egna verksamheten och de indirekta växthusgasutsläppen (scope 2) från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Projektet har även tillämpat ett livscykelperspektiv för att beräkna och redovisa de indirekta växthusgasutsläppen från scope 3 som involverar verksamhetens uppströms och nedströms aktiviteter. För att uppnå syfte och mål har en litteraturstudie utförts och beräkningar genomförts utifrån FMV:s data med hjälp av emissionsfaktorer.  Under 2019 producerade FMV totalt 17740 ton CO2e och under 2020 producerades 16805 ton CO2e från scope 1. Från scope 2 producerades 1789 ton CO2e under 2019 och 1613 ton CO2e under 2020. FMV:s uppströms aktiviteter från scope 3 beräknades till 3385 ton CO2e under 2019 och 1282 ton CO2e under 2020. Den största utsläppskällan är flygfotogenförbrukningen för test och evaluering av flygrelaterade verksamheter. FMV är medvetna om denna utsläppskälla och har under de senaste åren arbetat med att utreda förutsättningarna för att ersätta flygfotogen med förnybart hållbart biobränsle med förhoppningen att i framtiden göra bränsleförbrukningen mer koldioxidneutral. En annan utsläppskälla som FMV har möjlighet att påverka är flygresor. Under 2019 var flygresor över 50 mil den näst störta utsläppskällan inom FMV där 2638 ton CO2e producerades och minskade med 70 % under 2020 till följd av coronapandemins restriktioner. FMV har satt upp mål att minska koldioxidutsläpp från flygresor genom att resa mer klimatsmart även efter coronapandemin. / The Swedish Defence Materiel Administration (FMV) is a government agency and is part of the Swedish total defence system. FMV has an important task to deliver material, logistics and related services to the Swedish Armed Forces in peace, crisis and war in close cooperation with the Armed Forces. At present, anthropogenic induced climate change is one of the most important problems mankind will have to deal with. Climate change has reached alarming levels, largely due to the increasing amount of greenhouse gas emissions. Greenhouse gas emissions are a cause for serious concern because of their negative impact on the Earth's climate. Global greenhouse gas emissions are increasing at a rapid rate and annual emissions have doubled in the last fifty years [1]. To tackle climate change, FMV has set several environmental objectives to continuously improve operations and minimize negative environmental impact.  The overall purpose of the project was to contribute to a better understanding of FMV's environmental footprint in terms of greenhouse gas emissions in order to achieve a more sustainable development. The goal of the project was to calculate the amount of greenhouse gas emissions FMV's operations contribute to and where the largest amounts of emissions occur. The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) was applied to establish and map the emission sources FMV has the greatest potential to influence. The project focused on scope 1 and 2, involving FMV's direct GHG emissions (scope 1) from its own operations and indirect GHG emissions (scope 2) from the consumption of electricity, district heating and district cooling. The project also applied a life-cycle perspective to calculate and report the indirect GHG emissions from scope 3 involving FMV's upstream and downstream activities. In order to achieve this, a literature review was carried out and calculations were made using FMV's data using emission factors.  In 2019, FMV produced a total of 17352 ton of CO2e and in 2020, 16442 ton of CO2e were produced from scope 1. From scope 2, 1789 ton of CO2e were produced in 2019 and 1613 ton of CO2e in 2020. FMV's upstream activities from scope 3 were estimated to 3385 ton of CO2e in 2019 and 1282 ton of CO2e in 2020. The largest source of emissions is the kerosene consumption for testing and evaluation of flight-related activities. FMV is aware of this emission source and has recently been working to investigate the feasibility of replacing aviation kerosene with renewable sustainable biofuel in the future, with the hope of making fuel consumption more carbon neutral. Another source of emission that FMV can influence is air travel. In 2019, air travel over 500 kilometers was the second largest source of emission at FMV, producing 238 ton of CO2e and decreased by 70% in 2020 due to the restrictions of the corona pandemic. FMV has set a goal to reduce CO2e emissions from air travel by travelling more climate-smart even after the corona pandemic.

I dagens samhälle genereras en stor mängd avfall, där stora delar av avfallen förbränns vilket inte är gynnsamt för vare sig miljön eller klimatet. Därför finns det idag ett stort behov av klimatsmarta metoder där avfallen kan användas till att producera produkter som kan motverka klimatförändringar. Största delen av avfallen som genereras kommer från större företag som till exempel IKEA och de är i ständigt behov av nya metoder för att kunna använda sina avfall till klimatsmarta resurser. Att producera biokol av avfallen är en sådan klimatsmart metod, där biokolet är en hållbar produkt som både motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem såsom övergödning. I denna rapport undersöktes två avfallsfraktioner från IKEA, vilka var Dust2k och Hogger. Det som undersöktes var hur lämpliga avfallsfraktionerna från IKEA är för produktion av biokol som skulle kunna appliceras i jordbruket samt hur denna lämplighet påverkas av avfallsfraktion och processförhållanden som används under pyrolysen. För att besvara frågeställningarna utfördes pyrolys på avfallsfraktionerna vid pyrolystemperaturerna 550℃ och 750℃, vilket gav fyra olika prover av biokol. Dessa prov analyserades med ett antal analysmetoder för att avgöra biokolets lämplighet som jordförbättrare och för att motverka klimatförändringar. De analyser som utfördes var elementaranalys, pH-mätning, termogravimetrisk analys (TGA), Brunauer-Emmet-Teller (BET) och svepelektronmikroskopi (SEM). Från pyrolysen och TGA kunde utbytet bestämmas, vilket uppgick till över 20% för samtliga prov. Elementaranalysen visade att biokol producerat av Hogger vid 900°C uppfyllde de EBC-krav som analyserades. Genom att mäta pH på avfallsfraktionerna samt biokolen gick det att se att pH höjdes under pyrolysen. Från BET och SEM erhölls information om porositet, ledningsförmåga och ytarea. Porositeten ökade med temperaturen och ledningsförmågan var högre för biokolet än biomassan. Ytarean låg mellan 347,2 m2/g och 422,8 m2/g och porvolymen mellan 0,173 cm3/g och 0,205 cm3/g. Det erhölls bäst egenskaper för avfallsfraktionen Hogger samt pyrolystemperaturen 750℃, vilket gjorde att slutsatsen att produktion av biokol från Hogger vid 750℃ lämpar sig bäst för användning som jordförbättrare kunde dras.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.

Climate colonialism is a form of neo-colonialism that turns climate actions into colonial behaviour, this is especially true when the focus is on indigenous peoples. The republic of Marshall Islands is under threat of disappearing because of climate change and even though they want to fight it the United States prefer that they be removed from their homelands. In the Oaxaca region of Mexico, the native population are manipulated or forced to move from their lands because of the growing wind power industry and in Sweden the state has given a questionable greenlight to a company to start building a mine in the middle of the sami-landscape. This thesis argues that all these situations are a form of climate colonialism and follows the theory of neo-colonialism to understand how climate colonialism functions.

Climate scenarios for Sweden show that average temperatures could rise by 4-7 degrees by year 2100. Forecasts show that climate zones will shift northward by about 5-10 kilometers every year, which will result in large changes for forestry. The purpose of this study was to answer whether private forest owner's belief in and adaptation to climate change have increased since 2010. Furthermore, to investigate whether private forest owners have experienced climate change in their forestry and if this in turn affects the belief in and adaptation to climate change. A questionnaire was sent to 700 forest owners in Kronoberg County in Sweden. Nearly 20% of those respondents who answered that yes they certainly have experienced any weather or climate conditions which they interpret as a cause of climate change has also responded that they, yes certainly believe that climate change that it affects their forest. 28% of the respondents replied that they had adapted their forestry to climate change. The study showed that the proportion forest owners believing in climate change as well as the proportion adapting forestry to climate change has increased since 2010. There was a relation between belief in climate change mand the degree of adaption. There was also a relation between the perception of climate change and belief in climate change. A correlation was also seen between the experience of climate change and the level of adaption.

Grundvattnets kemiska kvalitet påverkas av olika processer i dess närområde, dessa kan vara såväl mänskliga aktiviteter som klimatologiska faktorer. Hur och i vilken utsträckning de påverkar grundvattenkvaliteten kan studeras genom att undersöka utvecklingen av historiska grundvattenkvalitetsdata i relation till förändringar i klimatet. Detta kandidatarbete syftar till att studera hur grundvattnets kvalitet påverkas av klimatförändringarna. Data över ökande och minskande trender i förändringar hos olika kemiska parametrar har bearbetats utifrån material från Sveriges geologiska undersökning från stationer i grundvattenmagasin utspridda i Sverige, detta under åren 1985-2014 samt 1995-2014 i områden där risk för lokal föroreningsspridning är liten. De undersökta kemiska parametrarna är olika salter, tungmetaller, organisk halt och fysikaliska parametrar. De senaste 40 åren i Sverige har präglats av ett varmare klimat med höjda grundvattennivåer, klimatscenarier förutser en liknande utveckling men där grundvattennivåerna kommer sjunka i sydöstra Sverige. Resultatet visar på trender som mest sannolikt beror på minskade deposition av svavel, kväve och tungmetaller sedan slutet av 1970-talet. Mätvärden för sulfat, kväveföreningar, konduktivitet, tungmetaller och pH har minskat, medan dessa för alkalinitet och organisk halt har ökat. Klimatologiska faktorer som har påverkat grundvattnet är en ökad årsmedeltemperatur och förändrade grundvattennivåer, vilket främst syns genom ökande temperatur i grundvattnet samt utspädning av salter och en ökad organisk halt. / The chemical quality of groundwater is affected by different processes in its surrounding. These can be human activities as well as climatological factors. How and to what extent they influence the groundwater quality can be studied by examining the development of historical groundwater quality data in relation to changes in the climate. This Bachelor thesis aims to study how the quality of the groundwater is affected by the climate change. Data of increasing and decreasing trends in changes of different chemical parameters have been processed based on material from the Geological Survey of Sweden from stations in groundwater aquifers spread out in Sweden. The data represent the years 1985-2014 and 1995-2014 and are collected in areas where the risk of local pollution is small. The investigated chemical parameters are different salts, heavy metals, organic content and physical parameters. In the last 40 years, Sweden has been characterized by a warmer climate and higher groundwater levels, and climate scenarios predict a similar development but with a lowering of groundwater levels in south-east of Sweden. The results show trends that most likely indicate a decrease in deposition of sulfur, nitrogen and heavy metals since the end of 1970’s. Measured concentrations of sulphate, nitrogen compounds, heavy metals and also conductivity and pH have decreased, while alkalinity and organic compounds have increased. Climatological factors that have influenced the groundwater are the increased annual mean temperature and variation in groundwater levels, which is mainly evident as an increased temperature in the groundwater, dilution of salts and an increased organic content.

Barbara Kingsolver’s novel Flight Behavior (2012) describes the impacts of climate change in a realistic contemporary setting. This thesis analyses the representation of the anthropocene,  the epoch in which human impact on the planet's ecological systems are significant, in Flight Behavior from an ecocritical perspective. The main themes focused upon are climate change, biodiversity and the relationship between human and nature in an anthropocene context. Social and economic contexts, such as economic inequality, of the anthropocene, as well as competing climate change narratives, are also examined.                       In the thesis I offer readings and interpretations on multiple temporal and spatial scales. This methodological approach is inspired by Timothy Clark’s multi-scalar analyses in Ecocriticism on the Edge (2015). The result of the study shows that an intentional focus on multiple scales, results in a reconsideration of what is important in the text. The analysis also shows that even if Flight Behavior is situated in a specific time and place, the narrative contains numerous connections to other spatial and temporal points of reference. Moreover, my multi-scalar reading of Kingsolver’s novel shows how intertwined the concepts of nature and culture are in an anthropocene context.