Klimatförändringarna kan komma att påverka den hydrologiska cykeln på en global skala. Förändringarna kommer tydligast att märkas på ytan, med ökande neder-bördsmängder, en ökad avdunstning och ett minskat snötäcke. Det som sker vid ytan har dock en stor inverkan på vad som sker med grundvattnet och varierar i hög grad mellan magasin, rådande klimat och markanvändning. Den Europeiska miljöby-rån har därför eftersökt att framtida grundvattenförhållanden undersöks på lokala ni-våer. Hedesundaåsen valdes till denna studie på grund av att dess vattenmagasin an-vänds som dricksvattentäkt, utan mänsklig modifiering på dess tillrinning. Inga lik-nande studier har tidigare utförts på Hedesundaåsen. Den är en rullstensås i Gävle-borgs län som förser befolkningen i Hedesunda med dricksvatten. Syftet med detta arbete har varit att presentera en bild över hur grundvattnet i Hedesundaåsen kan komma att påverkas i ett framtida klimat. Den hydrologiska modellen HBV-light kalibrerades för tidsperioden 2000-2009 med hjälp av meteorologiska mätvärden från SMHI, och validerades mot tidsperioden 2011-2017. Simuleringar utfördes för tidsperioderna 2022-2050 samt 2072-2100. I simuleringarna användes två vitt skilda framtidsscenarier för att täcka in en stor bredd över framtida möjliga scenarier. Simuleringarna i studien visade genomgående på trender med ökande grundvattennivåer och -bildning oavsett scenario. Beroende på valt scenario kan grundvattennivån enligt simuleringarna komma att öka med mellan 6,3–11,5 % och grundvattenbildningen med mellan 4,8–13,6 % för tidspe-rioden 2072-2100 jämfört med tidsperioden 1988-2017. En liknande studie som ti-digare genomfördes i ett närliggande område visade på en ökning av grundvatten-bildning med upp till 15 % i slutet av seklet. En jämförelse av resultaten mellan stu-dierna gör det troligt att resultaten från Hedesundaåsen mycket väl kan vara kor-rekta. Det står klart efter denna studie att klimatförändringarna kommer att påverka grundvattnet i Hedesunda i framtiden. Osäkerheterna om detaljerna är dock många, då de framtida scenarierna endast är en uppskattning över hur nederbörd, tempera-tur etc. kommer att påverkas i ett framtida klimat. Osäkerheten byggs på av att dessa faktorer används som en prognos i en hydrologisk modell som också innehåller osäkerheter från den matematiska modellen och framtidsscenarierna. Trots de många osäkerheterna kan simuleringarna ge en indikation över hur klimatföränd-ringarna kan komma att påverka grundvattnet i framtiden, och de kan användas för att förbereda samhället för möjliga framtida konsekvenser av grundvattnets föränd-rade kvantitet och i förlängningen även vattenkvaliteten. / Climate change may affect the hydrological cycle on a global scale. The changes will most clearly be noticed on the surface, with increasing precipitation amounts, in-creased evaporation and a reduced snow cover. What happens at the surface has a great impact on what happens to the groundwater, and varies greatly between the different water storages, the prevailing climate and land use. The European Environ-ment Agency has therefore sought to investigate future groundwater conditions at local levels. The Hedesunda esker was chosen for this study because it is used as a water source without human modification of its inflow. No similar studies have pre-viously been performed on the Hedesunda esker. It is an esker in Gävleborg County, which supplies drinking water to the population in Hedesunda. The purpose of this study has been to present how the groundwater in the Hedesunda esker may be af-fected in a future climate. The hydrological model HBV-light was calibrated for the time period 2000-2009 us-ing meteorological measurements from SMHI, and validated against the time period 2011-2017. Simulations were performed for the time periods 2022-2050 and 2072-2100. In the simulations, two widely different future scenarios were used to cover a large range of possible future scenarios. The simulations in the study consistently showed trends with increasing groundwater levels and recharge, regardless of the scenario. Depending on the chosen scenario, the groundwater level according to the simulations may increase by between 6.3–11.5 % and the groundwater recharge by between 4.8–13.6 % for the period 2072-2100. A similar study, previously con-ducted in a nearby area, showed an increase in groundwater recharge by up to 15 % at the end of the century. A comparison of the results between the studies makes it likely that the results from the Hedesunda esker may well be correct. It is clear after this study that climate change will affect the groundwater in Hede-sunda in the future. The uncertainties about the details are many, as the future sce-narios are only an estimate of how precipitation, temperature etc. will be affected in a future climate. The uncertainty is based on the fact that these factors are used as a forecast in a hydrological model, which also contains uncertainties from the mathe-matical model and the future scenarios. Despite the many uncertainties, the simula-tions can give an indication of how climate change may affect the groundwater in the future, and can be used to prepare society for possible future consequences of the groundwater's changed quantity and, in the long run, also the water quality.

Melting glaciers are the major contributor to sea level rise. Glaciers are sensitive indicators of climate change and current experience strong developments in a rapidly warming Arctic environment. Time-series of the mass balance of the glacier Nordenskiöldbreen are constructed by using height observations from the stake measurements on the glacier. The connection between the glacier mass balance and monthly averaged weather parameters observed at nearby meteorological stations will be analyzed. The total net balance on glacier Nordenskiöldbreen is found to be negative (-0.09 m w.e. per year) between 2005 and 2017. The mass balance during the summer season correlates strongest with maximum air temperature, while the winter balance is found to be mostly influenced by cloud cover and temperature, rather than precipitation. The results show that precipitation observed at nearby weather stations are not representative for precipitation amounts observed on the glacier. / Glaciärer som smälter är en av de största bidragen till den förhöjda havsnivån. Det är därför viktigt att studera Svalbards glaciärer för att kunna svara på hur den arktiska uppvärmningen påverkar issystemen. En tidsserie över massbalansen för glaciären Nordenskiöldbreen skapades genom höjdobservationer från stavmätningar befintliga på glaciären. I nästa steg analyserades kopplingen mellan glaciärmassbalansen och väderparametrarna som observerats vid närliggande meteorologiska stationer. Den totala netbalansen på glaciären Nordenskiöldbreen visade sig vara negativ (-0.09 m w.e. per år) mellan år 2005 och 2017. Massbalansen under sommarsäsongen korrelerade starkast med maximal lufttemperatur medan vinterbalansen var mest påverkad av molntäcke och temperatur, snarare än nederbörd. Resultaten visar att nederbörd observerad vid närliggande väderstationer inte är representativ för nederbördsmängder observerade på glaciären.

No description available.

I den här uppsatsen undersöks översiktsplaner utifrån deras funktion som vägledning för beslut i efterföljande skeende i planeringsprocesser och lovgivning. Detta avgränsas till att undersöka hur vägledning ges i koppling till hänsyn till klimatförändringar och klimatanpassning. I uppsatsen tillämpas en fallstudie där två olika typer av fall studeras och två fall av varje typ; alltså fyra fall totalt. De två typerna av fall är kommunala översiktsplaner respektive vägledande och rådgivande aktörer för klimatanpassning och översiktsplanering. De fall som undersöks omfattar två olika kommunala översiktsplaner, Vellinge kommun och Helsingborgs kommun, samt två olika vägledningsgivande aktörer, Länsstyrelsen i Skåne och Boverket, som utövar tillsyn och rådgivning för översiktsplanering och klimatanpassning. Inledningen lägger fram uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter kommer en områdesöversikt som behandlar klimatförändringar, klimatanpassning och fysisk planering samt en forskningsöversikt för ämnesområdet. Uppsatsen är empiristyrd och tillämpar ett teoretiskt perspektiv, i form av governance, för att bistå analysen av det empiriska materialet. En komparativ, kvalitativ innehållsanalys tillämpas för att undersöka de skriftliga källor som utgör det empiriska materialet och en deskriptiv redogörelse av relevanta delar av det empiriska materialet föregår analysen. I analysen jämförs fallen med varandra, och det empiriska materialet analyseras utifrån det teoretiska perspektivet och forskningsöversikten. Uppsatsen visar att översiktsplaner är begränsade i sin funktion som vägledning för beslut men även att aktörernas syn på översiktsplanens roll skiljer sig åt. Det finns ofta en anledning till att översiktsplanen begränsas i sin förmåga att bistå med vägledning för beslut, precis som att det finns anledningar bakom att översiktsplaner ska bistå med vägledning. Kommunerna försöker gå en balansgång mellan dessa anledningar, där vägledning för beslut ofta får ge vika.

This study answers following questions: what knowledge does High School students have about climate changes and reasons to the global warming and how do the teachers teach about climate changes and the global warming and its impact on mankind and if the students are source critical to the medias news reports about the subject? The purpose with this study is to get answers on what knowledge High School students have about climate changes and the global warming and if they are source critical to the medias news reports about the subject. The purpose is also to examine how teachers teach about climate changes and the global warming. The purpose and to get the questions answered with the study, two methods have been used, interviews and a survey. The survey answers what knowledge the students have about climate changes and the global warming and if they are source critical towards news reports about it. The interviews, which was made with three teachers, answers how teachers teach about climate changes and the global warming. The study reports about climate changes and the global warmings impact on the climate. Earlier research is being used to create more value of the result. The result of this study shows that the student’s knowledge about climate changes could have been better. They are neither especially source critical about the news reports about the subject. The result also shows that the teachers teaches about the subject in different ways, but classic cathodes teaching and briefing is an example.

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

The swedish forest burst into fire when the temperature reached up to 40 degrees in july 2018. That is a short version of what the swedish media filled their articles with. In this study we are analyzing the media on local and national level on how they form their news about the forest fires that burst out in Dalarna, Härjedalen and Hälsingland during the summer 2018 and if they raise a climate relationship when they write about the fires. There is a gap in previous research about forest fires in general; a relationship between natural disasters and climate change and that is why our research is important for future science. We are using a critical discourse analysis and a content analysis to investigate how many articles who lifts the climate relationship with the fires, the amount of articles about the fires and which concepts and actors appears in the texts on the local newspaper in the affected areas and two of the biggest national newspapers in Sweden; Dagens nyheter and Svenska dagbladet. The result shows us that neither of the newspapers write about a climate relationship overall. The media attend to write about the temperature and how warm the summer is rather than what it depends on; the climate. However they do write about the climate in the conjunction with the fires at a few times and the national media seem to write about it more often in relation to the number of articles about the forest fires. If they do raises the relationship between climate changes and the forest fires, they still do not explain the reason and connection between those two.

Samhället står inför både samtida och framtida klimatförändringar. Det finns två primära tillvägagångssätt för att möta klimatförändringar. Dels kan man minska utsläppen och dels kan samhället vi lever i anpassas. Klimatanpassning är idag en aktuell fråga för Sveriges kommuner. En förordning för klimatanpassning väntas komma vilket kommer bidra till att frågan får mer gehör. En kommun som redan har börjat införa klimatanpassning i sin fysiska planering är Uppsala kommun. År 2017 fick de en utmärkelse om att de var högst rankade inom klimatanpassning enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rankning. Denna studie syftar till att analysera Uppsala kommuns klimatanpassningsarbete med fokus på deras fysiska planering. Analysen kommer utgå från Uppsala kommuns fokusområden inom klimatanpassning, begränsningar inom deras klimatanpassningsarbete samt samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala. Genom kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys kommer studiens frågeställningar att besvaras. Något som framgår av studien är att Uppsala kommun har vatten som ett fokusområde när det kommer till deras klimatanpassningsarbete, vilket kan ses som naturligt i och med Fyrisåns centrala läge. Vidare framkom det att det kan urskiljas ekonomiska och institutionella begränsningar, något som kanske kan förhindras med den framtida förordningen för klimatanpassning. Slutligen framkom det att samverkan mellan Uppsala kommun och Länsstyrelsen Uppsala fungerar bra, där samverkan främst sker genom en regionalgrupp med klimatanpassningssamordnaren från Länsstyrelsen Uppsala i spetsen.

Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län. Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden. Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker. Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

<p>Av två anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen är de uppmärksammade klimatförändringarna. Förbränning av fossila bränslen anges idag som huvudorsak till växthuseffekten. Den andra mindre uppmärksammade orsaken är att oljan och naturgasen snart inte räcker till för att föda en allt energihungrigare värld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nåt sin kulmen. Efter denna kommer en oundviklig produktionsnedgång. Med det stora beroendet som finns av oljan inom i stort sett alla sektorer är det ytterst viktigt att hitta andra alternativ. Speciellt gäller detta inom transportområdet. Förhoppningen står idag till ”gröna” drivmedel som etanol och biodiesel. IEA (International Energy Agency) har uppmanat de västerländska nationerna att satsa stort på biobränslen. I denna studie görs en analys av de förutsättningar som finns att bygga ut produktionen av denna i USA, Brasilien och Malaysia/Indonesien. Syftet har varit att ta reda på om det är möjligt att göra detta utan att inkräkta på andra näringar, inte skada miljön samt vara oberoende av fossil energi? Den bakomliggande teorin är att detta inte låter sig göras i den omfattning som krävs för att bibehålla de nuvarande samhällsstrukturerna. Detta visar sig också stämma med de uppgifter som står till buds. Endast en fraktion av det nuvarande drivmedelsbehovet går att försörja med biodrivmedel om det inte ska uppstå en allvarlig konkurrens om odlingsmarken eller orsaka stora ekologiska skador.</p>