This study examines how attitudes in middle age individuals affect information processing regarding factual information by using the method repeated retrieval. The study consisted of a questionnaire to establish participants environmental attitudes. This was followed by a training program with environmental information presented with repeated retrieval, which is a well established learning method. Lastly, the participants conducted a test to observe knowledge gained from the training. The study consisted of 32 participants (17 men, 14 women, one “other/do not wish to say”, M=53.84, age span 37-77). The questions in the questionnaire represents categories of attitudes towards the environment. The categories used in this study is referred to as Viewpoint, Scepticism, Behaviour, and Willingness. These were the independent variables. The score from the test, Test score, was the dependent variable. A hierarchical multiple regression was conducted showing model significance but none of the regressors were independently significant. This might be because of highly correlated regressors. However, a trend indicated that a high score in Scepticism, being more sceptical, might have led to a decrease in Test score.  A correlational analysis was conducted to see if the regressors were highly correlated. The results showed that Test score correlated significantly negative with Scepticism and significantly positive with Willingness and Behaviour. This might indicate that a negative attitude, Scepticism, could affect the learning process negatively while positive attitudes, Willingness and Behaviour, could affect the learning process positively. Because of the small sample size this is seen as a trend and more research is needed. / Denna studie undersöker hur attityder hos individer i medelåldern påverkar informationsbearbetningen med avseende på faktabaserad information. Detta genom att använda metoden upprepad återhämtning (repeated retrieval). Studien bestod av ett frågeformulär för att fastställa deltagarnas attityder kring miljön. Detta följdes av ett träningsprogram med information om miljöförändringar som presenterades med repeated retrieval, som är en väletablerad inlärningsmetod. Slutligen genomförde deltagarna ett test för att observera kunskapen som erhållits från träningsprogrammet. Studien bestod av 32 deltagare (17 män, 14 kvinnor, en "annan / vill inte säga", M = 53,84, åldersspann 37–77). Frågorna från frågeformuläret representerar olika kategorier av attityd kring miljöfrågor. De kategorier som användes i denna studie refereras till Viewpoint, Scepticism, Behaviour, och Willingness. Dessa kategorier var de oberoende variablerna. Poängen från testet, Test score, var den beroende variabeln. En hierarkisk multipel regression genomfördes som visade modellsignifikans men ingen av regressorerna var enskilt signifikanta. Detta kan ha berott på att regressorerna hade en hög korrelation. En trend indikerade emellertid att en hög poäng i Scepticism, att vara mer skeptisk, kan ha lett till mindre poäng på testet. En korrelationsanalys genomfördes för att se hur mycket regressorerna korrelerade. Resultaten visade att Test score korrelerade signifikant negativt med Scepticism och signifikant positivt med Willingness och Behaviour. Detta kan indikera att en negativ inställning, Scepticism, kan påverka inlärningsprocessen negativt medan positiva attityder, Willingness och Behaviour kan påverka inlärningsprocessen positivt. På grund av en liten urvalsstorlek ses detta endast som en trend och mer forskning behövs.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

The amount of carbon dioxide, CO2, in the atmosphere is continuously rising due to human emissions caused by combustion of fossil fuels and changing of land use. In a very short time several measures need to be taken in order to reduce the amount of CO2 in the atmosphere and thereby slowing down climate change as much as possible. The land use has changed considerably the last century with the biggest change in recent decades. This has led to that arable land all over the world has been depleted of nutrients with up to 75% in some regions. With a growing population worldwide and increased climate changes that threatens the arable land, something needs to be done to make sure we use the arable land in the most effective way. Biochar is one of the solutions to both these problems. By producing char out of biomass in high temperatures with minimized access to oxygen in a pyrolysis process you get biochar. This process releases less CO2 than a normal combustion process and the biochar becomes a carbon sink when it is put in the soil.  With its porous structure biochar has a great ability to keep water and nutrients in the soil for a very long time and it also makes the soil porous with a great amount of oxygen, which the roots prefer. The purpose of this essay is to find out what the use of biochar looks like in Sweden and how the use could increase within the agriculture, the municipalities and within horticulture. With qualitative interviews and a quantitaive and qualitative survey this essay has come to the conclusion that four things are needed to increase the use of biochar in Sweden. First of all, more scientific research is needed on biochar and how this can be used in the best way since it is a new product and there are still much to learn. Secondly, an increased production in Sweden is needed since today´s demand is bigger than the supply. Thirdly, it is needed to be able to certify ones carbon sink in order to be able to sell carbon-sink-ceritficates to companies who would like to reduce their climate impact.  Finally, more information on biochar is needed, in all stages. Producers need information to be able to start producing biochar and consumers need information in order to increase the demand and the interest of biochar. / Koldioxidhalten i atmosfären ökar ständigt till följd av människans utsläpp i samband med förbränning av främst fossila bränslen och förändrat markanvändande. På mycket kort tid behöver flera åtgärder vidtas för att minska koldioxidhalten i atmosfären och därmed bromsa klimatförändringarna i största möjliga mån. Markanvändningen har förändrats kraftigt det senaste århundradet med den största förändringen de senaste decennierna, vilket har lett till att åkermark över världen har utarmats näringsmässigt med upp till 75% på vissa platser. Med en växande befolkning i världen och ökade klimatförändringar som hotar jordbruksmarken behöver något göras för att effektivisera den jordbruksmark som finns. Biokol är en av lösningarna på båda de här problemen. Genom att producera kol av biomassa under hög värme utan syretillgång i en s.k. pyrolysprocess skapar man biokol. Denna produktionsprocess avger mindre koldioxid än en vanlig förbränning hade gjort, samtidigt som biokolen binder kol i marken när man lägger det i jorden och därmed bildar en kolsänka. Med sin porösa struktur har biokolet stor förmåga att hålla näring och vatten kvar i jorden under lång tid och bidrar även till en porös markstruktur med mycket syre där rötter trivs.  Biokol bidrar därmed både till att minska koldioxidhalten i atmosfären och till att skördarna på våra åkrar ökar och att våra stadsplanterade träd trivs bättre.  Uppsatsens syfte är att ta reda på hur biokolsanvändningen ser ut i Sverige idag och att även komma fram till vad som skulle krävas för att öka biokolsanvändningen inom det svenska lantbruket, kommunerna och trädgårdsnäringen. Genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ och kvantitativ enkät har den här uppsatsen kommit fram till att det som krävs för att öka användningen av biokol i Sverige är främst fyra saker. Först och främst att mer forskning på biokol och dess användningsområden görs eftersom det är en ny produkt där mer kunskap behövs för att användningen av biokol ska göras på bästa sätt.  Det behövs även en ökad produktion av biokol i Sverige eftersom efterfrågan idag är större än utbudet. Vidare krävs att det blir enkelt att få sin kolsänka certifierad så att den kan säljas på en marknad där företag som vill klimatkompensera kan köpa ”kolsänkecertifikat” samtidigt som certifikatet blir ett ekonomiskt incitament till att producera biokol. Slutligen krävs mer information om biokol i alla led. Producenter behöver få mer information för att vilja starta produktion av biokol och konsumenter behöver information så att intresset och marknaden för biokol ökar.

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

Denna studie undersöker hur det är att vara lantbrukare i Sverige idag och vad som driver människorna till att arbeta inom jordbruksnäringen, vad de själva tänker om begreppet hållbarhet och hur de anser att ett hållbart jordbruk ska drivas, studien undersöker även hur lantbrukarna ser på framtiden för sin bransch och för sig själva. Syftet är att identifiera ”människan bakom bonden” och få en ökad förståelse för lantbruket som yrke, samt hur relationen till lantbrukarnas gårdar spelar in i deras definition av vad hållbarhet är. Utifrån syftet har fyra djupintervjuer utförts med lantbrukare i Västra Mälardalen och intervjumaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Den globala livsmedelsproduktionen behöver i framtiden intensifieras för att möta den ökande befolkningsmängden. Sveriges åkerarealer är förhållandevis välbevarade jämfört med i många andra länder vilket kommer öka trycket på svensk livsmedelsproduktion. Problematiken är att möta den globala efterfrågan på svensk produktion och samtidigt göra det på ett hållbart sätt för att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan.   Resultatet visar att lantbrukarna kan gårdarnas historia, i samtliga fall har gårdarna funnits i släkten, lantbrukarna har en god kännedom om sina marker. Det som driver dem att arbeta inom jordbruksnäringen är att arbetet är väldigt omväxlande och det är en frihet under ansvar samtidigt som det framgår att det stundvis kan vara ensamt och periodvis mycket arbete. Resultatet visar att ett hållbart jordbruk är viktigare än ett ekologiskt jordbruk och det finns en skepsis till ekologiskt hos konventionella lantbrukare. Det råder en allmän misstro till samhället där det offentliga och allmänheten ofta föredrar att handla importerade varor istället för att gynna de svenska lantbrukarna. / This study examine how it is to be a farmer in Sweden today and what that drives people to work with agriculture, what they think of sustainability as a concept and what they think of running sustainable farming, this study also examines what the farmers think about the future for agriculture as a whole and for their own business. The purpose is to identify the “human behind the farmer” and to gain an increased understanding for farming as a profession, and how the relation to the farmers landscape matters in their definition of sustainability. To reach the purpose have four in- depth interviews been made with farmers in Västra Mälardalen and the material has been analysed with qualitative content analysis. The global food production needs to increase in the future to meet the need of the increasing population. Swedish fields are relatively preserved compared to in many other countries which will increase the pressure on the Swedish food production. The problem is to meet the global demand on Swedish production and at the same time in a sustainable way to minimize negative environmental- and climate change. The result show that the farmers know their farms history, in al cases the farms have been in the family, the framers have good knowledge of their landscapes. What drives them to work with agriculture is the alternately work and the freedom with responsibility, at the same time the work is occasionally very intense and lonely. The result show that a sustainable agriculture is more important than an ecological agriculture and the conventional farmers have a scepticism for ecological. There is a general distrust for the community where the government and the public often prefer to buy imported food instead of supporting the Swedish farmers.

Romanen ”Is” utspelar sig i en fiktiv framtid och skildrar ett Sverige i svallvågorna avklimatförändringarna. Landet styrs av auktoritära högerpartier som har infört strikt kontrollpå befolkningstillväxten genom att unga män steriliseras efter att ha donerat spermaoch senare i livet får ansöka om att skaffa barn.Inom ramen för det här arbetet skildras samhället ur två perspektiv:1. Chinua kommer som flykting till Sverige och försöker starta ett nytt liv, men möterhårt motstånd från både samhällsapparaten och befolkningen. I desperation tvingashan sälja sin kropp, eller snarare sina spermier, till barnlösa kvinnor.2. I det inhägnade samhället Gränna bor Arwen och Viggo. De har fyra barn och ärbåda högt uppsatta i samhällsadministrationen och näringslivet. Arwen är den mest karriärmässigtdrivna, medan Viggo känner sig mer utanför. Skillnaderna mellan dem växeri takt med att samhället radikaliseras och de driver sakta isär, samtidigt som de vinnläggersig om att upprätthålla en polerad fasad.Syftet är att skildra ett framtida Sverige ur flera perspektiv så att möjliga svagheteroch styrkor visas upp. Chinuas perspektiv utgår från positionen ”ute, vill in”, en personsom utan eget förskyllande befinner sig utanför gemenskapen och kämpar för att bli endel av den. Chinua har tidigare försökt hitta en plats i andra europeiska länder, menmisslyckats och därför tagit sig vidare till Sverige. Arwen och Viggo-perspektivet äristället ”inne, vill vara kvar”, vilket ger möjlighet att gestalta den styrande delen av samhället,där de som passar in och tror på systemet lever.Planen är att i framtiden utöka romanen med ytterligare två perspektiv: ett om detbarndrömmande paret Jani och Dani, som får avslag på sin ansökan om att skaffa barn(också ett ”inne, vill vara kvar”-perspektiv, men underifrån); ett om de som valt att lämnadet nya Sverige och försöka bygga en alternativ gemenskap längre norrut (”ute, villvara ute”). Inom de respektive perspektiven är det också meningen att det ska finnas nyanseroch glidningar, och centrala personer kommer att skifta tillhörighet.Till planen hör också att vidareutveckla världsbygget med centrala frågor som temperaturhöjningoch havsnivåhöjning och deras bredare konsekvenser, samt att utforskaframtida teknisk utveckling och dess effekter på samhället och hur människor umgås.

Studien syftar till att få kunskap om hur elever i Sverige respektive Skottland uppfattar klimatförändringar och vad det i sin tur har för betydelse för deras framtid. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna fick uttrycka sig genom bildskapande och samtal. Inledningsvis fick 61 elever på tre olika skolor både i Sverige och Skottland skapa individuella bilder där de illustrerade sitt liv om 30 år. Därefter valdes 10 elever ut för intervjusamtal utifrån de bilder de skapat. Under dessa samtal synliggjordes elevernas uppfattningar ytterligare. Essensen av dessa uppfattningar delades in i tre teman: ett fortsatt gott liv, det löser sig för mig och en dystopisk framtid. Även elevernas uppfattningar gällande sitt ansvar och möjlighet till påverkan delades in i tre kategorier: egen påverkansmöjlighet, kollektivt ansvar och andras ansvar. Sist kunde likheter och skillnader urskiljas ur de svenska och skotska elevernas uppfattningar, dessa är: strävan efter framgång och lyx samt ansvar och möjligheter.

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

En undersökning av alternativa boenden i Hovsjö, Södertälje, anpassade efter ett varmare svenskt klimat. En typ av kollektivboenden inom befintligt hyresrättsystem där hyresgästerna gemensamt sköter dagvattensystem och odling för att förbereda sig för ett folktätare och varmare Stockholm. Projektet är en sammanställning av en rad typologier av alternativa boendemiljöer som framkommit under processens gång. Alla typologier följer samma tema där fasaden blivit ett rum, ett klimatskikt för reglering av dagsljus och isolering - en förlängning och omprogrammering av det privata rummet. Projektet är ett resultat utifrån en undersökning av aktuella klimatrapporter utgivna av Stockholms län, i första hand baserade på undersökningar av SMHI. Övriga inspirationskällor och undersökningar har varit svenskt eko-vänligt byggande och traditionell japansk arkitektur i form av relation mellan natur och boende. Huvudsyftet har varit att undersöka en annorlunda stadsstruktur som inte ser klimatförändringarna som enbart problem utan tar tillvara på ett varmare och blötare klimat som i sin tur gynnar sociala aspekter och hållbart byggande. / A research of alternative living in Hovsjö, Södertälje, adapting to the circumstances of a warmer, Swedish climate. It is a sort of collective housing within the existing network of apartments, where  residents together operate the surface water and urban farming to prepare for a more warm and densely populated capital. The project consist of a number of typologies of alternative housing, where the facade has become a room its self. It regulates daylight and offers isolation but is also an extension of the private room and a connection to the surrounding nature and neighbors. The project is a result of a climate research based on reports published by the Stockholm county. It’s basic data for the surrounding municipalities to adapt and prepare for a warmer climate year 2100. Other sources of inspiration has been Swedish eco-friendly architecture and a study trip to Japan regarding their traditional housing, where nature blends with indoor spaces. The main purpose has been to consider a warmer climate as an opportunity to change rather than an obstacle, and therefor take advantage of its circumstances to strengthen social aspects and sustainable housing.

Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.