I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden. På så vis kan vi få en viss förståelse för elevernas attityder inom hållbar utveckling och se om eller hur ett samband mellan dessa begrepp ser ut. Resultaten sätts i relation till gymnasieprogram samt om eleven gått kursen miljökunskap eller inte. Detta för att kunna se skillnader mellan program och om det spelar någon roll om eleverna läst miljökunskap, sett till kunskaper och attityder inom hållbar utveckling. Resultatet visar att kunskaperna och attityder inom hållbar utveckling varierar ganska starkt mellan programmen samt att det går att urskilja att de elever som läst miljökunskap uppvisar en mer positiv attityd och en högre kunskapsnivå än övriga elever. Vidare visar undersökningen ett klart samband mellan kunskapsnivå och attityder. Elever med mest positiv attityd till hållbar utveckling uppvisar en högre kunskapsnivå än elever med en mer negativ attityd till frågor inom hållbar utveckling.

Studien behandlar förekomsten av skadesvampar i ett förändrat klimat. För regionen norra Norrlands kustland har lokala klimatscenarion framtagits och resultatet av dessa har analyserats tillsammans med vetenskaplig litteratur angående utvalda svampars levnadsvillkor. Syftet har varit att kartlägga kunskapsläget och att skapa en bild av framtidens utmaningar. Resultaten visar ett varmare och fuktigare klimat som på många sätt gynnar valda skadesvampar. Resultatet visar även en komplexitet i svampars livscykler som gör analysen till en informerande uppskattning av framtiden. För mer exakta prediktioner skulle en annan modellering och andra utvärderingsmetoder behöva användas.

The Anthropocene is characterized by pronounced and dynamic changes in the climate system, resulting in a gradual rise in sea levels and an increased occurrence of extreme weather conditions. The coastal municipalities of Gothenburg and Malmö in southern Sweden are facing a significant challenge, namely protecting their residents from the growing risks of flooding due to rising sea levels. This paper aims to highlight the strategies and plans that these municipalities are mobilizing to counter their vulnerability. To achieve this, the following research questions form the basis:  ·       What measures do the respective municipalities plan to implement to shield themselves from the risks of sea level rise?  ·       Are the coastal municipalities planning for high-water events in conjunction with the general sea level rise?  ·       And does the urban planning of the concerned municipalities correspond to the research content of IPCC reports regarding sea level rise?  As a method of data collection, a qualitative document review has been exclusively conducted on the official websites of the respective municipalities. Through this method, access has been obtained to studies, investigations, reports, and preliminary studies related to the subject area. The results indicate that Gothenburg has made significant progress in its planning process with concrete and elaborated adaptation measures, including considerations of various barriers and pump stations. Malmö is still in the process of conducting preliminary studies to identify the most suitable adaptation strategy. The paper concludes that both municipalities have initiated plans for the implementation of adaptation measures in the form of coastal protection actions. However, it can be determined that significant work remains to reduce vulnerability from the sea by the year 2100.

Klimatförändringarna är ett ytterst aktuellt ämne i samhällsdebatten. Runt om i världen debatterar politiker och samhällsvetare om lösningar på detta omfattande problem. Ett högst populärt förslag är att fordon ska drivas på el. Frågan är om dessa elbilar är helt hållbara på ett ekonomiskt och samhälleligt plan. Hur påverkas de människor som framställer de insatsvaror som krävs till västvärldens eldrivna fordon? Syftet med denna studie är att undersöka vilka konsekvenser en ökad efterfrågan på eldrivna fordon i Europa får på den ekonomiska och mänskliga utvecklingen i Demokratiska Republiken (DR) Kongo. Med hjälp av en tidsserieanalys undersöks hur DR Kongos BNI per capita och HDI utvecklats under en 20 årsperiod, mellan 2000-2019, till följd av den ökade efterfrågan på eldrivna fordon i Europa. Resultaten visar att den ökade efterfrågan på eldrivna fordon i Europa har inneburit en ökad ekonomisk utveckling, BNI per capita, i DR Kongo. Samtidigt visar resultaten också att det skett en minskning av den mänskliga utvecklingen, HDI, i landet. Resultaten är statistiskt signifikanta på 1% nivån.

För att klara klimatförändringarna måste våra kunskaper om havet förbättras, både hur det påverkas men även hur vi kan bruka havet på ett mer hållbart sätt. Havsbruket är ett gestaltningsförslag till en offentlig byggnad på ön Oaxen som kombinerar ett klassiskt ”folkets hus” med ett forsknings- och utbildningscentrum för havsodling samt en plats för kommunikation till och från ön sjövägen. Syftet med Havsbruket är att utforska möjligheterna för en byggnad att ge en plats en starkare relation till havet samt att skapa en samlingspunkt för besökare men även för de boende på ön och för boende på omkringliggande öar.Byggnaden tar genom sin laduform fasta på platsens karaktär samtidigt som dess placering tvärs strandlinjen med två tredjedelar av byggnaden ute på vattnet med inbyggt båthus skapar en tydlig anknytning till havet. Det är byggt i trä och kan med hjälp av stora portar anpassas till rådande väderlek. / In order to cope with climate change, our knowledge of the sea must be improved, both how it is affected but also how we can use the sea in a more sustainable way. Havsbruket is a design proposal for a public building on the island of Oaxen that combines a classic “folkets hus” with a research and education center for aquaculture and a place for transportation to and from the island by sea. The purpose of Havsbruket is to explore the possibilities for a building to give a place an enhanced relationship to the sea and to create a gathering point for visitors but also for the residents on the island and for residents on surrounding islands. Through its barn shape, the building takes on the character of the site while its location across the shoreline with two thirds of the building out on the water with a built-in boathouse creates a clear connection to the sea. It is built of wood and can be adapted to the prevailing weather with the help of large gates covering the windows.

In the center of Stockholm, a lock by the name Victoriaslussen is being renovated, where in conjunction with this, a fishway is being designed. The purpose of the fishway is to facilitate migration of weak-swimming fish between the Lake Mälaren and the Salt Lake. Perch (Perca fluviatilis) is counted among these weak swimming species. The aim of the study is to, based on research results, reports, and interviews, create an analysis of the challenges the perch face today, and in the future, as well as assessing the need of a fishway in this location. Data show that the perch population in Sweden is in a steady state today, although a reduction in catches in the study area has occurred during the last 25 years. Based on the accessible data it was stated that there is sufficient scientific evidence to draw conclusions about the sustainability of the perch’s stock in lake Mälaren today. The study shows that the decrease in stock can be attributed to human impact on the environment in the form of pollution of the water as well as to climate change. Furthermore, the impact of climate change on the lake’s ecological status, for instance, through an increase in temperature, resulting in eutrophication and descending oxygen levels, will amount to consequences for the perch such as changes in metabolism, size structure in the stock (population and body size). The fishway system created is a circuit (In Swedish: omlöp), which is the most natural and gentle system for a wide diversity of weak-swimming fish. The study concluded that the perch would benefit from a fishway in Victoriaslussen. It would improve the perch’s situation in Mälaren. Although the stock is in a steady state for the time being, climate change in the future will bring new challenges which would make the fishway useful solution.

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

Detta arbete ägnar sig främst till undervisande lärare i samhällskunskap. Då klimatfrågan kanupplevas som ett känsligt ämne för elever vill vi med detta arbete inspirera verksamma läraretill att använda och arbeta med copingstrategier, barnlitteratur och drama i undervisningen.Syftet med den genomförda kunskapsöversikten är att besvara frågeställningen “Hur kanlärare undervisa om hållbar utveckling i samhällskunskap för att minska klimatångest hoslågstadieelever?”. Frågeställningen kom till som en reaktion på det vi upplevde under vårverksamhetsförlagda utbildning. En rädsla över de pågående klimatförändringarna upplevdesbland eleverna, vilket fick oss att fundera över hur lärare kan arbeta med hållbar utveckling.Genom databasen Libsearch användes relevanta sökord för att hitta vetenskapliga artiklar ochavhandlingar. Resultatet är splittrat, det råder ingen enighet om hur lärare kan arbeta med hållbar utvecklingi skolan. Det kan leda till att lärare på eget initiativ väljer att undervisa om frågor som ärviktiga för dem. En risk med detta är att elevernas tankar och känslor bortprioriteras.Forskningen är dock överens om att det finns olika tillvägagångssätt som kan tillgodoseelevers behov för att således minska deras klimatångest. Slutsatsen tyder på att det är enbetydligt större utmaning att undervisa om hållbar utveckling än förväntat då det finns olikaaspekter att ta hänsyn till. Dels handlar det om att välja rätt undervisningsmetod somförmedlar en känsla av hopp samtidigt som vissa lärare brottas med sina egna orostankarkring klimatförändringarna. Trots detta måste undervisningen vara konstruktiv utformad isyfte av att skapa lärotillfällen.

I arbetet med klimatanpassning ingår många olika aktörer som alla ska samverka, vilket inte alltid är så lätt. Syftet med uppsatsen är således att studera hur centrala aktörer inom klimatanpassningsarbetet ser på både sin egen och varandras ansvarsroller samt vilka problem de anser vara mest utmanande. Detta i syfte att ta reda på om det finns otydligheter i ansvarsfördelningen och vilka utmaningar som de olika aktörerna tycker är viktigast att lösa. Empiriinsamlingen i uppsatsen har bestått av kvalitativt intervjuande av personer som har en roll inom de olika centrala aktörernas verksamhet, vilket har mynnat ut i ett resultat där aktörerna beskriver ansvarsfrågan som komplex. De pekar även ut tre problemområden inom klimatanpassningsarbetet som extra utmanande; den ekonomiska aspekten, kunskapsmässiga faktorer samt otydligheter i lagstiftning. / In the face of a changing climate and increasingly extreme weather conditions, the significance of climate adaptation measures to mitigate risks to infrastructure and human health has become evident. Climate adaptation involves multiple actors who need to collaborate, which can be challenging. The purpose of this report is therefore to study how central actors involved in climate adaptation perceive their own and each other's roles and responsibilities, as well as the most challenging problems they face. The aim is to identify any ambiguities in responsibility distribution and determine the priority challenges for the actors to address. The empirical data collection for this study consisted of qualitative interviews with individuals occupying roles within the central actors' operations. The findings reveal that the actors perceive the issue of responsibility as complex. They also highlight three challenging problem areas in climate adaptation work: the economic aspect, knowledge-related factors, and ambiguities in legislation.

I den här vetenskapliga essän undersöks miljöundervisning och speciellt klimatundervisning för elever på fritidshemmet. Fokus ligger på frågan om barns perspektiv på och i denna undervisning och på hur fritidshemsläraren kan ge tillräckligt stort utrymme till det. Klimatkrisen diskuteras utifrån de starka psykologiska försvar den väcker. Även miljöundervisningens kopplingar till interkulturalitet belyses. Essän utgår ifrån en berättelse där jag beskriver de svårigheter jag själv upplevde med att undervisa elever på fritidshemmet om klimatförändringar. Metoderna är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består främst av Ingrid Pramling Samuelssons teoretiserande av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt olika forskares tankar om och kritik av interkulturalitet. Essän pekar på att det särskilt i klimatundervisning kan vara en utmaning att i tillräckligt hög grad inkludera barns perspektiv, men att det är av stort värde att som fritidshemslärare lyckas med det - både med tanke på resultatet av undervisningen och med tanke på ett etiskt förhållningssätt gentemot barn som ”human beings” och inte ”human becomings”. Studien visar också på att ett interkulturellt perspektiv som betonar både det gemensamma och skillnader kan bidra till en levande miljöundervisning.