Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

Klimatförändringarna i Arktis sker i en snabbare takt än någon annanstans på jorden. I regionen är det framförallt havsisens utbredning som drabbas, vilken har minskat med 3.8 % av medelstorleken per decennium under åren 1979-2012. För att klimatmodellerna ska kunna göra så bra beräkningar som möjligt av det framtida klimatet behövs mer observationsdata och bättre förståelse av Arktis klimatsystem. Det arktiska klimatet är komplext, svåråtkomligt för observationer och därför mindre utforskat än klimatsystemen på resten av jorden. Detta gör att klimatmodellerna i nuläget har begränsningar för regionen. De arktiska molnen utgör en osäker faktor i sammanhanget. Molnen är en viktig del i strålningsbalansen och har en stark korrelation med havsisen. De arktiska molnen har en tydlig säsongsvariation med mer molnighet sommartid än under vinterhalvåret. Detta gör att molnen över Arktis till skillnad från i jordens övriga regioner har en totalt sett värmande effekt alla årstider förutom sommaren. Forskarna är även överens om att mer observationsdata och kunskap behövs inom området, vilket skulle förbättra klimatmodellerna och öka kunskapen kring korrelationen mellan molnen och den arktiska havsisen. / In the Arctic the climate changes faster than anywhere on the planet. It is especially the expansion of the sea ice that is affected. Over the years 1979-2012, the annual average extent of the Arctic sea ice has been reduced with 3.8 % per decade. In order for climate models to make the best possible calculations of the future climate, more observation data and better understanding of the Arctic climate system are needed. The Arctic climate is complex, difficult to reach for observations and therefore less explored than the climate systems in the rest of the world. This means that climate models currently have limitations for the region. The Arctic clouds constitute an uncertain factor in this context. Clouds are an important part of the radiation balance and have a strong correlation with the sea ice. The Arctic clouds have a clear seasonal variation with more cloudiness in summer than during the winter. This makes the Arctic clouds, unlike in the rest of the world, to have a total warming effect all seasons except during the summer. The researchers also agree that more observation data and knowledge are needed for the area. It would improve climate models and expand the science about the correlation between the clouds and the Arctic sea ice.

Stoft är ett eoliskt, klastiskt silt-material som blåst från exponerade områden via atmosfären och avsätts i form av löss-sekvenser på andra ställen i världen. Dessa sekvenser utgör ett naturligt arkiv som innehåller information om tidigare förändringar i klimatet ända bak till kvartärtidens början för ungefär 2.5 miljoner år sedan.                       Mycket av stoftet i Europa avsattes under senaste istiden som var för cirka hundra tusen till tio tusen år sedan. En löss-sekvens är lokaliserad i Madaras i södra Ungern och är tio meter tjock, för det här projektet har stoft-prover från sekvensen analyserats med röntgenstrålning. Analysen visar vilka och vilken halt av grundämnen som stoftproverna från de olika nivåerna innehåller, vilket i sin tur hjälper till att rekonstruera klimat från den senaste istiden. Röntgenstrålningen har genererats av en apparat som heter Brukar S1 Titan och utför metoden XRF som står för X-ray Flourescence, vilken har utförts på Geocentrum på Uppsala Universitet. Tolkning av resultatet samt jämförelse med tidigare forskning ska hjälpa till att förstå klimatförändringar från senaste istiden genom att undersöka vittring och ursprungskälla. Resultatet indikerar på att information om klimat är bevarat i sekvensen, då slutsatsen är att vittring har haft en svag men tydlig effekt på stoftet som avsatts i Madaras, och att ändringar av stoftets ursprungskälla inte har påverkat den studerade sekvensen. / Dust is aeolian, clastic silt material that has been eroded from exposed land surfaces, blown via the atmosphere and deposited as loess sequences in other areas in the world. Loess contains information about changes in the climate all the way back to the beginning of the Quaternary, approximately 2.5 million years ago.                       Research shows that a lot of the European dust was deposited during the last glacial of the Quaternary period, which was from approximately one hundred thousand to ten thousand years ago. One loess sequence is located in Madaras in southern Hungary and is 10 meters thick, in this project, dust samples from the sequence have been analyzed with XRF (X-ray Flourescence). The analysis shows which and what percentage of elements the samples contain, which in turn will help to reconstruct climate from the last glacial. The analysis was conducted using a XRF machine called Bruker S1 Titan and was done at Uppsala University in Uppsala, Sweden. Interpreting of the results, as well as comparing with earlier research, will help to understand climate changes from the latest glacial by examine weathering and dust source. The result indicates that information about past climate is preserved at the site, because of the conclusion that says that weathering has had a weak but distinct effect on the dust deposited at Madaras, and that the dust source changes do not have affected the studied sequence.

Den fysiska planeringen har i svensk och internationell planeringslitteratur tillskrivits en viktig roll i klimatomställningen. Kommunerna besitter i Sverige, och i flera andra länder, en egen rätt att bestämma över hur mark och vatten ska användas. Genom översiktsplan och detaljplaner kan kommunen styra lokalisering och till viss del utformning av bebyggelse. Detta kan påverka behovet av transporter och av energi och därigenom ha en inverkan på utsläppen av växthusgaser. Men ett glapp mellan strategisk planering på översiktsplanenivå och konkret markplanering i detaljplaner har visat sig försvåra en utsläppsminskande planering. Med andra ord har tidigare studier visat på att utsläppsminskande strategier som formuleras i den vägledande översiktsplanen har svårt att få genomslag i den sedan juridiskt bindande detaljplanen.    Inom planeringslitteraturen tenderar den strategiska planeringen att ställas i kontrast till den lagstadgade detaljplaneringen. För att öka möjligheten att överbrygga glappet mellan en strategisk och konkret planering tar uppsatsen teoretiskt avstamp i en syn på den strategiska planeringen som en praktisk färdighet som kan tillämpas på såväl översiktsplan som detaljplan. Syftet med uppsatsen är utifrån detta att analysera den fysiska planeringens potential att bedriva en utsläppsminskande planering och i förlängningen bidra till en ökad förståelse för den fysiska planeringens möjligheter att bidra till en klimatomställning.    Undersökningen har utformats i form av en fallstudie där samspelet mellan översiktsplan och detaljplaner i Norrköpings kommun utgör fallet. Empirin har samlats in genom dokumentstudier av två översiktsplanedokument samt tre detaljplaner med tillhörande planhandlingar. Materialet har analyserats utifrån Patsy Healeys (2007) tre dimensioner av förändringskraft – filtrering, fokusering och mobilisering – samt Aall med fleras (2007) fyra ambitionsnivåer av lokalklimatpolitik.    Studien kan ur ett nytt perspektiv bekräfta tidigare dragna slutsatser att den utsläppsminskande planeringens potential begränsas av ett haltande samspel mellan planeringens strategier och åtgärder. Analysen indikerar på att den kommunala ambitionsnivån för att minska utsläpp av växthusgaser tenderar att minska i takt med att planeringen konkretiseras och retoriska strategier ska bli till juridiskt bindande åtgärder. En låg ambitionsnivå och en svag förändringskraft verkar därmed utgöra hinder för den fysiska planeringens potential att bidra till en klimatomställning.  Samtidigt synliggör uppsatsen att det finns behov av att nyansera förväntningarna på den kommunala planeringens potential och vidare reflektera över vad som i ett planeringssammanhang läggs i begreppet klimatomställning.

Med finansiella egenskaper som liknar konventionella obligationer spelar gröna obligationer en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. Trots att marknaden för gröna obligationer har vuxit snabbt sedan 2008 så har sambandet mellan de gröna egenskaperna hos en obligation och dess avkastning inte studerats i en större utsträckning. I den här studien använder vi data från Eikon och regressionsmodeller för att undersöka hur de gröna egenskaperna påverkar obligationens avkastning, likviditet och volatilitet på den skandinaviska marknaden. Vår studie visar att gröna obligationer har en lägre avkastning (-42,7 baspunkter) än motsvarande konventionella obligationer. Resultatet i vår studie tyder också på skillnader i likviditet och volatilitet (0,01 respektive 0,30 baspunkter) men dessa resultat är ej signifikanta. Eftersom det här forskningsområdet är i ett tidigt stadie kan den här studien ligga till grund för framtida forskning. I takt med att den skandinaviska marknaden för gröna obligationer växer kan vår studie replikeras för att se om resultaten blir mer signifikanta när urvalsstorleken blir större. / With financial attributes similar to conventional bonds, green bonds play an important role in the fight against climate change. Even though the green bond market has seen a rapid growth since 2008, the relationship between the bond's greenness and its yield has not been studied to a great extent. In this study, we use a set of data from Eikon and regression analysis to examine how the green traits of a bond affects its yield, liquidity and volatility on the Scandinavian market. We match 62 green and conventional bonds into 31 bond pairs and show that the yield of green bonds are -42,7 basis points lower than its conventional counterparts. Our study also indicates that green bonds are slightly more liquid (0,01 basis points) and more volatile (0,30 basis points) but these results are not significant. Since the research in this field is in its initial phase, this study may serve as a foundation for future research. If the market for green bonds proceeds to grow in Scandinavia, our study could be replicated to see if the results may be more significant as the sample size increases.

Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power.

Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare i en medelstor kommun i Sverige uppfattar hur miljö, klimat och hälsa är länkade till varandra. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts och genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Fem respondenter, tre kvinnor och två män, valdes ut med ett ändamålsenligt urval och intervjuerna kom att variera i tid och plats. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan i en innehållsanalys. Fyra kategorier framträdde ur resultatet: Uppfattningar av hälsa på individ- och samhällsnivå, uppfattningar om länken mellan klimat, miljö och hälsa, attityder rörande global miljöförändring och miljövänligt beteende.  Respondenterna i studien upplevde att det finns en koppling mellan miljö, klimat och människors hälsa men de upplevde att kopplingen är både vag och svår att beskriva. Respondenterna upplevde att konsekvenserna som klimatförändringarna orsakar är otydliga. Ingen av personerna i studien kände sig hotade av de rådande klimatförändringarna. Samtliga respondenter kunde redogöra för sin medvetenhet och vilja att vara miljömedveten, de hade också en föreställning om att vilja och medvetenhet inte automatiskt skapar miljövänligt beteende. Något som upplevdes som ett stort hinder för miljövänliga beteenden är det ekonomiska systemet. Det lyftes en önskan om att åtgärderna skall gå från individ till samhällsnivå. / The purpose of the study was to investigate how residents in a medium-sized municipality in Sweden perceive how the environment, climate and health are linked. To investigate this, a qualitative study was carried out through semi-structured interviews. Five respondents, three women and two men, were selected through a purposive sampling and the interviews varied in time and place. The interviews were transcribed and analyzed using content analysis.  Four categories emerged from the results: Perceptions of health at the individual and community level, perceptions about the link between climate, environment and health, attitudes regarding global environmental change and environmentally friendly behavior. The respondents in the study perceived that there is a link between environment, climate and human health, but that the link is both vague and difficult to describe. The respondents perceived that the consequences of climate change are unclear. None of the people in the study felt threatened by the climate change. All respondents were able to account for their awareness and desire to be environmentally conscious. In addition, respondents had a notion that awareness did not immediately turn into an environmentally friendly behavior.  A major obstacle to environmentally friendly behavior was, according to the respondents, the economic system. They wished that environmental measures would go from individual to the community level.

Climate change will gradually change the current risk picture in the forestry, the forest is also expected to play a key role in Sweden's transition to a circular bio-based bio-economy as the area of ​​use of the forest raw material is large. The forest also has the benefit of being able to bind and store carbon dioxide. Since 1993, the production target has been equated with the environmental goals and this means that production in the forest must increase, at the same time as an increased environmental consideration is sought from the decision makers to achieve the environmental goals. The forest owners see several opportunities in the future of the forest industry but at the same time, they are concerned about a short-term view from politics. About 50% of the Swedish forest is owned by private owners and the Swedish model of freedom under responsibility gives the forest owner a great opportunity to manage the forest to a large extent. Which also means that the group of private forest owners are important players to achieve both production goals and environmental goals. The changed picture of risk also makes it relevant to investigate the forest owners risk perception and the result shows that forest owners experience risk different due to different factors. The result also shows that there is an awareness among forest owners of risk mitigation measures. / Klimatförändringarna kommer succesivt att förändra den nuvarande riskbilden inom skogsbruket. Skogen förväntas få en nyckelroll i Sveriges omställning till en cirkulär biobaserad bioekonomi då användningsområdet för skogsråvaran är stor. Skogen har dessutom nyttan av att kunna binda och lagra koldioxid. Sedan 1993 är produktionsmålet jämställt med miljömålen och det innebär att produktionen i skogen ska öka, samtidigt som en ökad miljöhänsyn eftersträvas från beslutsfattarnas sida för att uppnå miljömålen. Skogsägarna ser flera möjligheter inför framtiden inom skogsbruket men oroar sig samtidigt för kortsiktighet från politikens sida. Eftersom Sveriges skogsmark ägs till 50% av privata enskilda skogsägare och den svenska modellen med frihet under ansvar ger skogsägaren möjlighet till att i stor uträckning förvalta skogen. Det innebär också att gruppen av privata skogsägare är viktiga aktörer för att både produktionsmål och miljömål ska uppnås. Den förändrade riskbilden gör det också aktuellt att undersöka skogsägares riskperception och resultatet visar att skogsägare upplever risker olika, beroende på vilka faktorer som påverkar. Resultatet visar också att det finns en medvetenhet hos skogsägare om riskminskande åtgärder.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.

SMHI:s data tyder på att temperaturen i Sverige kommer att öka. Dessutom kommer det framtida temperaturintervallet att vara mindre. Dessa två beräknade förändringar kommer att påverka den dimensioneringsprocess som idag används för vägar. Idag tar trafikverket hänsyn till temperaturen i ett bitumenbundet lager samt klimatperiodernas längder och båda dessa variabler kommer att förändras med tiden. Detta kommer att påverka val av material, materialåtgång vid nybyggnation, underhållsåtgärder samt vägens beräknade livslängd och kraven på de bitumen som skall används i framtiden. Förutom detta kan trafikverket behöva se över ett antal tabellvärden samt den klimatzonsindelning organisationen för närvarande använder sig utav. / The data from Sweden’s meteorological and hydrological institute suggests the temperatures in Sweden will rise in the future. It also suggests that the future temperature intervals will be smaller than they are today. This will affect the methods that are used for designing roads. Currently Trafikverket takes into account the temperature of the asphalt and the number of days of a specific climate period when considering climate temperature. Both these variables will have to be checked and possibly redone. This change will affect several areas that are important for the design, among these are the choice of materials, the amount of materials used, the cost of building and maintaining a road, a roads expected lifetime and the requirements for future asphalt layers. Add to that Trafikverket will probably need to recheck several table values and the climate zones that the organization uses today.