Syfte: Klimatförändringarna bidrar till att Sverige kommer att få ett förändrat regnmönster. Vilket leder till att större krav ställs på dagvattenhaneringen och dess funktion. När grönytor bebyggs ökar risken för översvämningar vid stora skyfall. Det är därför viktigt att anpassa städerna efter de framtida skyfallen samt att dagvattenhanteringen utvecklas och inte nedprioriteras. Syftet med studien är att ge svar på vilka lösningar som används mest och är framgångsrika i kommunerna, vilka faktorer som påverkar kommunernas beslut vid val av dagvattenlösning och hur kommunerna tar hänsyn till klimatförändringarna när det väljer dagvattenlösning.  Metod: Litteraturstudien har gett rapporten forskningsfronten inom ämnet och en bra vetenskaplig grund att baseras på. Sex olika interjuver har utförts med respondenter från VA- och samhällsbyggnadsavdelningen på tre kommuner i Skaraborg. Studiens deltagande kommuner är Lidköpings kommun, Skövde kommun och Falköpings kommun. Intervjuerna var indelade i olika huvudkategorier för att kunna besvara studiens frågeställningar. En dokumentanalys har gjorts utifrån ritningar och dokument på nyexploaterade bostadsområden från kommunernas hemsidor. Resultat: Den dagvattenhantering som används mest i kommunerna är öppna dagvattenlösningar så som öppna diken, fördröjningsytor och dammar. Vilket gör lösningarna till de mest framgångsrikaste. Genom öppna dagvattenlösningar säkras samhället från översvämningar då lösningen kan reglera vatten. Faktorer som påverkar kommuners val av lösning är kunskap om dagvatten, samarbetet mellan avdelningarna, teknisk funktion, tid, kapital, lagar och rekommendationer. Utformning av vägar, vattenvägar och höjdsättning i nyexploaterade bostadsområden är viktiga faktorer som kommunerna tar hänsyn till för att klara av de pågående klimatförändringarna. Konsekvenser: Slutsatser som kan tas av studien är att öppna dagvattenlösningar är det som kommunerna strävar efter att använda. Dessutom är lösningen bäst tillämpningsbar för att klara av klimatförändringarna. Genom att använda öppna dagvattenlösningar behöver inte avkall på funktion göras för att använda den billigaste lösningen. Bostadsområdena utformas med vattenvägar, strategiska utlopp och utefter klimatfaktorn. För att uppnå bra dagvattenhantering är personalens kunskapsläge och samarbete mellan avdelningar en viktig del. Rekommendationer som kommunerna kan arbeta vidare med för att få en bättre hållbar dagvattenhantering är utöka kunskap bland de anställda, förbättra samarbetet, granska konsulternas arbete och öka tillsyn samt uppföljningen i produktionen.  Begränsningar: Studien har avgränsats till tre kommuner med samma geografiska läge i Sverige. Det går att generalisera studien för att det finns städer i Sverige som har liknande antal invånare. / Purpose: The climate changes contribute to Sweden’s future change in rain pattern. This leads to a higher demand on the stormwater management and its function. When green areas are built upon the risk for flooding increase when heavy rains occur. It is therefore important to adapt the cities according to future heavy rains and the stormwater management should not be downgraded. The goal of this study is to answer what solutions are used the most and are successful in the municipalities, what factors that affect the municipalities choice of stormwater solution and how the municipalities account for climate changes when choosing stormwater solutions. Method: The literature review has given the report the research front within the subject and a good scientific base to be based upon. Six different interviews have been held with respondents from the water and plant-department and the community building department withing three municipalities in Skaraborg. The participating municipalities are Lidköpings municipality, Skövdes municipality and Falköpings municipality. The interviews are split into different main categories to answer the questions at issue. A document analysis has been done based upon blueprints and document of newly exploited residential areas from the municipalities’ websites. Findings: The stormwater management solution that is used the most in the municipalities are open stormwater solutions, such as trenches, delay surfaces and ponds. This makes these solutions the most successful. Through open stormwater solutions the society is secured from flooding since the solution can regulate the water. Factors that affect the municipalities choice of solution are knowledge of stormwater, the cooperation between departments, technical function, time, money, laws, and recommendations. The design of roads, waterways, and elevation in newly exploited residential areas are important factors that the municipalities consider, in order to manage the ongoing climate changes. Implications: Conclusions that can be drawn from the study is that open stormwater solutions are what the municipalities strive towards using. In addition, the solution is best suited to manage the climate changes. Through using open stormwater solutions, a need to waiver on function is not needed to use the cheapest solution. The residentials areas are designed with waterways, strategic outlets and along the climate factor. To achieve good stormwater management the level of knowledge within the staff and the cooperation between departments are important. Recommendations that the municipalities could continue to work with to get a more sustainable stormwater management is to expand the knowledge between the staff, improve the cooperation, review the consultants work, increase supervision and to follow up in production. Limitations: The study has been delimited to three municipalities with the same geographic location in Sweden. It is possible to generalize the study since there are cities in Sweden with similar a amount of residents.

Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.

Arbetsterapeuters uppfattning om Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet är outforskat inom arbetsterapi. Världen står inför en hållbarhetskris och de pågående klimatförändringarna är relaterade till människans aktiviteter i vardagen, såsom resande och konsumtion (Dieterle, 2020). För att nå en förändring har Förenta nationerna skapat Agenda 2030 med 17 globala mål. Det behöver ske en förändring av människans aktiviteter, för att målen ska uppfyllas. Arbetsterapeuter är experter inom aktivitetsförändringar och skulle kunna använda sina kunskaper för att vägleda samhället till en förändring. Det råder dock en osäkerhet i hur arbetsterapeuter utövar sitt arbete utifrån Agenda 2030 och hållbarhet. Studiens syfte ska beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters uppfattning om hållbar utveckling i sitt arbete relaterat till Agenda 2030. För att undersöka upplevelsen användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval och snöbollsurval användes. Bearbetning av data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att kunskapen om Agenda 2030 i många fall är begränsad och den tillämpas i vissa fall, men inte alltid medvetet.  Informanterna upplevde att Agenda 2030 var viktigt, de var villiga att arbeta för en hållbar förändring, men det behövs mer stöttning från arbetsgivare. Politiker behöver få bättre förståelse för arbetsterapeutens insatser för att kunna fatta beslut som ger förutsättningarna till att kunna genomföra ett hållbart arbete. Slutsatsen visade att Agenda 2030 behöver synliggöras för ökad kunskap och förståelse, om en förändring ska kunna ske. / Occupational therapists' perception of Agenda 2030 in practical professional life is unexplored in occupational therapy. The world is facing a sustainability crisis and the ongoing climate change is related to human activities in everyday life, such as traveling and consumtion. To achieve change, the United Nations has created Agenda 2030 with 17 global goals. There needs to be a change in human activities in order for the goals to be met. Occupational therapists are experts in activity change and could use their knowledge to guide society to change. However, there is uncertainty in how occupational therapists carry out their work based on Agenda 2030 and sustainability. The purpose of the study described occupational therapists' perceptions of sustainable development in their work related to Agenda 2030. To investigate the experience, a qualitative study design with semi-structured interviews was used. A strategic selection and snowball selection was used. Processing of data was performed with a qualitative content analysis. Results showed that the knowledge of Agenda 2030 is limited. Occupational therapist worked towards the Agenda 2030 in some cases, but not always consciously. The informants felt that Agenda 2030 was important, they were willing to work for sustainable change, but more support is needed from employers. Politicians need to gain a better understanding of the occupational therapist's efforts in order to be able to make decisions that provide the conditions for being able to carry out sustainable work. The conclusion showed that Agenda 2030 needs to be made visible for increased knowledge and understanding, if a change is to take place.

Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

No description available.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

Several debris flows have affected Åre municipality (Sw. Åre kommun) in the last 20 years. Jämtlandis a declared risk area for landslides and debris flows and there is an even higher probability oflandslides causing great damage around the Åre urban area. Debris flows are fast mass movements inwhich a large volume of saturated soil floats down an incline. Basic conditions are steep inclines,erodible soil and high pore-pressure in the soil. The existing literature on the subject is in agreementthat debris flows pose a considerable risk for Åre town because of the combination of steep slopes,high precipitation, land use and geology. Debris flows are often triggered by heavy precipitation and with the changing climate, precipitationpatterns are expected to change, which will have implications for the risk of debris flows in Jämtland,thus, making this issue more critical. Moreover, climate change could also increase tourism inJämtland in the short term. This could result in an increasing demand for further exploitation, thechange of land use could potentially lead to an increase of the debris flow risk in the area. To furtherunderstand how the planned future development in Åre may affect the consequences of debris flows, acomparison between areas with a risk of debris flows and plans of future development for housing inthe municipality’s current overview plan has been made. This comparison showed five areas ofpotential overlap between future development and risk areas for debris flows. Conclusively, thisindicates that future development could increase the consequences of debris flows if no mitigatingactions are taken. Åre municipality has been criticised for their inaction regarding the lack of mitigation strategies andprotection measures against debris flows in both the media and authority documents. Municipalitiesare responsible for planning future development and therefore, Åre municipality should focus ongaining more knowledge and in addition, establish follow up routines and a network for stakeholders.Regarding climate change, the property owner is liable for implementing the protection measuresneeded which sometimes can be very complex. / Under de senaste 20 åren har Åre kommun drabbats av flertal slamströmmar. Jämtlands län harbedömts som ett riskområde för skred och slamströmmar, där stora skador befaras främst i Åresamhälle. Slamströmmar är snabba massrörelser bestående av vattenmättad jord och kan inträffa därdet finns en brant lutning i terrängen, eroderbara jordmassor samt höga porvattentryck i jorden. Slamströmmar utlöses huvudsakligen av intensiva nederbördsevent vilka förväntas öka i och medklimatförändringarna, detta påverkar i sin tur risken för uppkomsten av slamströmmar i Jämtlandvilket gör ämnet väldigt aktuellt. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka risken för slamströmmar i Åre och hur detta skullekunna förändras i framtiden med hänsyn till klimatförändringar och exploatering. Det är framföralltsvenska myndighetsrapporter och kommunala dokument som studerats men även intervjuer av aktöreri nationella tidningar. Den befintliga litteraturen inom ämnet visar på att slamströmmar utgör en riskför Åre samhälle på grund av kombinationen av den branta terrängen, stora mängden nederbörd,markanvändningen och geologin. Däremot är litteraturen gällande andra delar av Åre kommun mindreomfattande. Klimatförändringar kan dessutom påverka turismen i Jämtland på kort sikt vilket i sin tur ökarefterfrågan på ytterligare exploatering där förändrad markanvändning potentiellt kunnat påverkarisken för slamströmmar i området. En jämförelse mellan riskområden och områden för framtidaexploateringsområden enligt kommunens översiktsplan har gjorts för att vidare kunna förståkommunens utmaningar mer djupgående. Detta resulterade i fem tänkbara överlapp mellan de tvåkategorierna. Sammanfattningsvis tyder det på att framtida exploatering kan påverka risken förslamströmmar om inte åtgärder vidtas. Åre kommun har genom åren blivit kritiserat i media och i myndighetsrapporter för sitt bristfälligaarbete gällande riskhanteringen av slamströmmar. Det finns inget tydligt förhållningssätt för dessatyper av problem vilket påverkar förmågan att sprida samt behålla kunskap och erfarenhet inomorganisationen. I och med att det är kommunens ansvar att planera framtida exploatering så är detviktigt för Åre kommun att framöver erhålla den kunskap som krävs och på liknande sätt ävenredogöra för tydliga uppföljningsrutiner. Vidare har kommunen ansvar för att utvärdera geologiskarisker, exempelvis slamströmmar, inom området i planeringsprocessen. Kommunen kan bli skyldig tillskador som sker upp till tio år efter införskaffandet av planen, därefter faller ansvaret på den enskildefastighetsägaren. Det är däremot fastighetsägaren som ska implementera behövande skyddsåtgärdernär det handlar om klimatförändringar vilket kan bli väldigt komplext.

In this study, the environmental work of 6 municipalities is examined and analyzed. Through collected data and theories about sustainable innovation, a table with various recommendations is produced to hopefully help and support the municipalities with their environmental work and this is done to achieve the environmental goals of Agenda 2030. A qualitative method in the form of semi-structured interview was used to collect data for this study. Based on the collected data that was analyzed, the researchers could find what the municipalities need help with, what deficiencies each municipality has and factors that affect the execution and results of the environmental work. The researchers used an abductive method in the study, where they continuously compare the empirical chapter with the theory in order to come up with different recommendations. The results of this study show recommendations that the municipalities can use to improve environmental work and that can hopefully lead to achieving the environmental goals. / I denna studie undersöks och analyseras 6 kommuners miljöarbete. Genom insamlade data och teorier om hållbar innovation kommer en  tabell med olika rekommendationer tas fram för att förhoppningsvis hjälpa och stödja kommunerna med deras miljöarbete och detta görs för att uppnå miljömålen till Agenda 2030. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data till denna studie. Utifrån den insamlade data som analyserades vad kommunerna behöver mest hjälp med, vilka brister och hinder varje kommun har men även faktorer som påverkar utförandet och resultatet av arbetet. Vi använde en abduktiv metod i studien, där de kontinuerligt jämför empirin med teorin för att kunna ta fram olika rekommendationer. Resultatet från denna studie visar rekommendationer som kommunerna kan använda sig av för att förbättra miljöarbetet och som förhoppningsvis kan leda till att uppnå miljömålen.

The consequences due to sea level rise are many, and will affect the environment and societies all around the world. There is uncertainty about how much and how quickly the sea will rise. Despite the uncertainties, society must be adapted to a changing climate. The climate change adaptation work is relatively new in Sweden, and there are still uncertainties about how this work should be carried out, and by whom. This thesis examines to what degree the Swedish parliament parties’ view on how to plan and adapt to sea level rise differ. The study is based on interviews with representatives from a majority of the political parties in the Swedish parliament. The results show that the interviewed representatives all agree that climate change and sea level rise are important issues to work with. The result also shows that the different parties have managed to agree on what they want to achieve, but not how or when it is best to implement adaptation measures towards sea level rise and other climate change-related effects. / Konsekvenserna av havsnivåhöjningar är många och kommer att påverka miljön och samhällen över hela jorden. Det råder osäkerheter om hur mycket och hur snabbt haven kommer höjas. Trots osäkerheterna så måste samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassningsarbetet är relativt nytt i Sverige och det råder fortfarande oklarheter om hur detta ska genomföras och av vem.   Uppsatsen undersöker i vilken utsträckning de svenska riksdagspartiernas åsikter angående planeringen och anpassningar till havsnivåhöjningen skiljer sig. Studien bygger på intervjuer med representanter från en majoritet av de politiska partierna i riksdagen. Resultaten visar på att de intervjuade representanterna alla håller med om att klimatanpassning är viktigt att arbeta med. Resultaten visar även på att de olika partierna har lyckats enas om vad man vill uppnå, men dock inte på vilket sätt man ska gå till väga eller när det är bäst att implementera åtgärder mot havsnivåhöjning och andra klimatförändringsrelaterade effekter.

2015 skrev FN:s medlemsländer under en övergripande vision om att nå en hållbar utveckling med delmålet att lösa klimatkrisen. IPCC (SMHI 2023) rapport visar att problemen är allvarliga, det är bråttom när det kommer till människans påverkan på klimatförändringarna. Skolan behöver undervisa på olika sätt för att öka elevers medvetenhet och kritiska tänkande om klimatförändringar. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger och lärare i fritidshem anser att de arbetar med undervisning om klimatförändringar och vad de anser att de behöver kunskapsmässigt. Vi använde oss av transformativ teori för att synliggöra villkor och begränsningar som samhällsförändringar möter när det gäller området hållbar utveckling (Boström et al. 2018). Vi har utgått från Boström et al. (2018) dimensioner, institutionella strukturer, sociala praktiker och konfliktperspektiv i analysen. Vi gjorde digitala kvalitativa intervjuer med pedagoger och lärare på olika fritidshem. Vi såg att det skiljer sig i hur man arbetar med klimatförändringar. Alla ansåg att fritidshemmet har en viktig roll i att undervisa elever om klimatförändringar och att ett transformativt lärande gynnas av fritidspedagogiskt arbetssätt i det vardagliga. Man efterfrågar fortbildning och det finns även en orosdimension att undervisa om klimatförändringar enligt lärare och pedagoger. / In 2015, the UN member states signed an overall vision of achieving sustainable development with the sub-goal of solving the climate crisis. The IPCC (SMHI 2023) report shows that the problems are serious, it is urgent when it comes to human impact on climate change. Schools need to teach in different ways to increase students' awareness and critical thinking about climate change. The purpose of the study was to find out how educators and teachers in leisure-time centers works with teaching about climate change and what they need in terms of knowledge. We used transformative theory to visualize conditions and limitations that societal changes face in the field of sustainable development (Boström et al. 2018). We have based on Boström et al. (2018) dimensions institutional structures, social practices and conflict perspectives in our analysis. We conducted digital qualitative interviews with educators and teachers at various leisure-time centers. We saw that it differs in how to work with climate change. Everyone felt that the leisure-time centers has an important role in teaching students about climate change and that transformative learning benefits from leisure pedagogy in everyday life. There is a demand for further education and there is also a worrying dimension to teaching about climate change, according to teachers and educators.