Klimatförändringarnas påverkan på östra Mälaren undersöktes för att bättre kunna förstå framtida risker för dricksvattenproduktionen i Görväln. Genom att analysera tidigare forskning och vattenkvalitetsdata mellan åren 1968 och 2024, identifierades olika trender med avseende på bland annat temperatur, istäckta dagar, syrgashalt, näringsämnen, växtplankton och olika miljögifter. Utmaningarna är många där varmare klimat kan leda till bland annat tidigare skiktning, syrebrist, isfria vintrar och tillväxt av växtplankton. Även en prognosticerad befolkningsökning runt Mälaren kan bland annat leda till ökande mängd miljöföroreningar och övergödning på höst och vår. Klimatförändringarna förväntas öka yttemperaturen i Görväln men dess påverkan på temperaturen i djupet är inte lika tydlig. En starkare skiktning har observerats, vilket kan leda till låga syrgashalter vid botten, men på grund av Görvälns korta omsättningstid (0,4 år) kan det tänkas att dess påverkan på vattenkvaliteten är marginell. Växtplanktonbiomassan har varierat över tid i Görväln, med en minskning mellan 1968 och 1997 följt av en ökning, som sammanfaller med en höjd vattenmedeltemperatur. Generellt är biomassan högre i Ekoln än i Görväln och Prästfjärden, men även cyanobakteriermängden och totalfosfor är högre för Ekoln. Miljöföroreningarna arsenik, bly och benso(a)pyren visar nästan inga signifikanta trender på grund av begränsad data, men halterna borde ha minskat enligt nationella trender. Framtidens klimatförändringar har påverkat och kan komma att påverka Mälarens vattenkvalitet och därmed utmana dricksvattenreningen för befolkningen runt Mälaren.

Syftet med studien är att identifiera hinder och möjligheter för kommuner att arbeta med klimatomställning genom att analysera hur medborgare förstår, uppfattar och ställer sig till olika klimatrelaterade risker och åtgärder. Kvalitativa individuella intervjuer, samt fokusgruppsintervjuer med invånare i Lagerlunda, Norrköping har genomförts för att studera vad invånarna prioriterar och värdesätter, samt hur de ser på klimatrisker och klimatomställning i Norrköping och i sitt eget bostadsområde. För att identifiera hinder och möjligheter för en lyckad omställning har materialet analyserats med hjälp av Burch et al (2014) faktorer för en lyckad omställning. Studien visar att det största hindret för omställning ur detta perspektiv är en underskattning av klimatriskernas betydelse hos invånarna. Detta visar sig genom invånarnas låga prioritering av klimatrisker, samt svårigheter att få medborgare att ändra sitt beteende för att minska klimatrelaterade risker. Andra hinder som uppkom var bristande information från kommunen om den planerade utvecklingen i Norrköping, möjliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning, samt en bristande kommunikation mellan kommun och invånare. De möjligheter för en lyckad omställning som framkom av studien var invånarnas positiva inställning till att öka cykelmöjligheterna, att prioritera utvecklingen av grönområden och att minska biltrafiken, samt att det finns en vilja att kunna bidra med åsikter i kommunens planeringsprocess. För att lyckas med en hållbar omställning bör Norrköpings kommun fokusera på att informera invånare kring miljö- och klimatfrågor, bakomliggande tankar kring stadens utveckling och öka medborgardeltagandet i planeringsprocesser. / The purpose of this study is to identify difficulties and opportunities for municipalities to work with climate transition by analyzing how citizens understand, perceive and position their selves towards climate-related risks and measures. Qualitative individual interviews and focus group interviews with residents in Lagerlunda, Norrköping has been conducted to study what residents prioritize and values, and how they view climate risks and climate adaptation in Norrköping and in their own neighborhood. In order to identify difficulties and opportunities for transition Burch et al (2014) factors for a successful transition are applied. The study shows that the biggest difficulty toward climate transition is an underestimation of the importance of climate risks among residents. This is manifested by the residents’ low prioritization of climate risks, and in difficulties to get people to change their behavior to reduce climate-related risks. Other identified difficulties are the lack of information from the municipality about the planned development of the city and possible measures for climate adaptation and mitigation, as well as a lack of communication between the municipality and citizens. The opportunities for a successful transition that emerged from the study was the residents' positive attitudes to increase cycling, to prioritize the development of green areas and to reduce car traffic, and that there is a desire to be able to contribute in the municipal planning process. To succeed in a sustainable transition Norrköping, the municipality should focus on informing people about environment and climate issues, underlying thoughts about the development of the city and increase citizen participation in planning processes.

Syfte: Idag riskerar cirka 300 000 hushåll med uteluftsventilerad krypgrund att bli angripna av fukt- och mögelskador. Klimatet i en uteluftsventilerad krypgrund påverkas i stor grad av temperaturen och den relativa luftfuktigheten. Det råder inga tvivel om att klimatet står inför förändringar, vilket innebär en höjd temperatur och en förändring av den relativa luftfuktigheten. Detta gör att den uteluftsventilerade krypgrunden inte har möjlighet att torka ut under vissa perioder på året och utsätts då för en förhöjd risk av fuktskador. Parallellt med klimatförändringen moderniseras även uppvärmningssystemen i småhusen, vilket ändrar förutsättningar för krypgrunderna. Målet med arbetet är att undersöka om klimatförändringarna och installation av golvvärme i träbjälklaget har bidragit till fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder och ge underlag till effektivare åtgärder av fuktskador. Metod: För att utreda om klimatförändringarna är ett problem för de uteluftsventilerade krypgrunderna har dokumentanalyser genomförts vilka sedan följdes av beräkningar av krypgrundens relativa luftfuktighet. På samma sätt gavs svar på om golvvärmen är en bidragande faktor till fuktskadorna. Båda frågeställningarna styrktes även av kvalitativa intervjuer med sakkunniga personer. Hur fuktskadorna effektivare kunde åtgärdas togs främst fram genom kvalitativa intervjuer men styrktes av dokumentanalyser. Resultat: Studien visar att klimatförändringarna kommer att påverka uteluftsventilerade krypgrunder i positiv bemärkelse då studien endast tog hänsyn till temperaturhöjningen. Installation av golvvärme har även visats vara positivt mot fuktskador i en uteluftsventilerad krypgrund om isolering i bjälklaget saknas eller är bristfällig. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna då dessa redan är välprövade och väl fungerande. Konsekvenser: Ett varmare klimat ger bättre förutsättningar för en uteluftsventilerad krypgrund. Medvetenheten om hur klimatförändringarna påverkar krypgrunderna ger byggbranschen ett försprång att förbereda sig inför kommande förändringar. Kunskapen om att golvvärme kan ge positiva effekter mot fuktskador i uteluftsventilerade krypgrunder ger nya förutsättningar för renoveringar och åtgärder mot fuktskador, dock måste energiförlusterna tas i hänsyn i dessa fall. Branschen ser ingen vinst i att effektivisera åtgärdsmetoderna, vilket gör att det inte finns någon anledning att gå djupare in i detta. Begränsningar: Arbetet behandlar endast uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag som ligger inom Sveriges gränser. Denna studie är därför inte applicerbar på andra konstruktioner eller utanför Sveriges gränser. Endast klimatförändringarna det senaste seklet och fram till 2100 tas hänsyn till i rapporten. Studien tar heller inte hänsyn till fukttillskott från mark och dagvatten, likaså görs inga beräkningar på ventilation. / Purpose: Today are about 300 000 buildings with outdoor ventilated crawl space at risk to be contaminated by moisture and mold damage. An outdoor ventilated crawl space’s climate is greatly affected by the temperature and the relative humidity. There is no doubt that the climate is facing changes, which means an increased temperature and a change in the relative humidity. This prevents the outdoor ventilated crawl space from drying out during certain periods of the year and is then exposed to a heightened risk of moisture damage. Parallel to the climate change the heating systems are being modernized in houses, which changes the conditions for the crawl spaces. The objective of this essay is to do a research if climate change and the installation of underfloor heating in the greater part of the joist area has given rise to moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces and provide good basis for more effective measures to moisture damage. Method: To investigate whether the climate change is a problem for outdoor ventilated crawl spaces have document analyzes been conducted, which was followed by calculations of the crawl spaces’ relative humidity. Calculations have been made to find out if the underfloor heating is a contributing problem to moisture damage. Both issues are also corroborated by interviews with qualified people. How the moisture damage more effective could be fixed was answered primarily through qualitative interviews, but corroborated by document analysis. Findings: The study shows that climate change will affect outdoor ventilated crawl spaces in a positive sense, only account to the temperature rise. Installing underfloor heating has also been shown to be positive against moisture damage in outdoor ventilated crawl spaces if insulation in the soffit is missing or deficient. The industry sees no gain in efficiency action methods as these are already proven and well- functioning. Implications: A warmer climate provides better conditions for outdoor ventilated crawl space. Being aware of the changes associated with climate change, and its effects on buildings give the construction industry a head start to prepare for future changes. Knowledge that underfloor heating can provide positive effects against moisture damage in crawl spaces creates new opportunities for renovations and actions against dampness but the energy losses in this case must be considered. Since the industry does not see profit in streamlining action methods is no need to go deeper into this. Limitations: The report deals only outdoor ventilated crawl spaces with wooden soffit that is located within the Swedish borders. This study is therefore not applicable to other constructions or other countries. Only climate change in the last century and up until 2100 are taken into account in the report. Further on the study does not take the excess moisture from the soil or the storm water into account; likewise there are no calculations for the ventilation.

For centuries in the future, the climate on Earth will be affected by the global warming.Effects as melting ices, increasing sea levels and extreme weather, are all consequencesof the high amount of carbon dioxide (CO2), that we humans have caused. In Sweden,can climate effects like higher temperatures, longer vegetation periods and greaterseasonal variations in water fluxes, be expected. Due to climate changes and anincreasing population, the drinking water production in Uppsala will be affected. Interms of securing the drinking water production in the future, Uppsala Vatten och Avfall AB are investigating the possibility to use the Ekoln basin in lake Mälaren, as acomplementary raw water catchment area. In order to keep a secure drinking water production, in regard to quantity and quality, itis of interest to investigate how fluxes and water quality will be affected in the future.The annual pattern of water mixing, with summer- and winter stratification, and overturnduring spring and autumn, is something that significantly affects the water quality in theSwedish lakes. With the aim to study how the annual pattern of water mixing in theEkoln basin, might change due to future climate changes, hydrodynamic modelling wasperformed on a model area consisting of the Ekoln basin with adjacently bays. A hydrodynamic (3D) transport model of type MIKE 3 Flow Model FM, created byTyréns AB for simulating transport of pollutions, was calibrated and adapted to simulatetemperature profiles in the model area. To be able to study the annual pattern of watermixing, the model was also adapted to simulate a period of a year. Three scenarios weresimulated, one reference year and two future scenarios, where the future scenarios werebased on the climate scenarios RCP4.5 and RCP8.5 in year 2050. The calibration of the model was successful, and the calculation time was reduced byadapting the mesh. Results from the three scenarios, showed that the period with summerstratification might become nine days longer by RCP4.5 in year 2050, compared to thereference scenario. Simulation of RCP8.5 during the same time period, did not showany changes. By RCP8.5 it is possible that water temperatures in the epilimnion, areincreasing and that there will be no winter stratification. The temperature in the surfacewater are affected by the air temperature, in future studies it is in interest to investigatehow stratification and cirkulation will be affected by changes in wind speed and winddirection, how different types of wind data effect the results, it is also in interest to studychanges during a time period longer than one year. / Den globala uppvärmningen kommer att påverka Jordens klimat i många sekel framöver.Effekter som smältande isar, stigande havsnivåer och extremare väder, är allakonsekvenser av de enorma utsläpp koldioxid (CO2), som vi människor orsakat. ISverige kan vi i framtiden vänta oss varmare temperaturer, längre vegetationsperioderoch flöden med stora säsongsvariationer. I Uppsala kommer de framtidaklimatförändringarna i samverkan med en växande befolkning att påverka stadensdricksvattenproduktion. Uppsala Vatten och avfall AB undersöker idag möjligheten tillatt använda Mälarbassängen Ekoln som kompletterande råvattentäkt. För att säkerställa en säker dricksvattenproduktion, både utifrån den kvantitet ochkvalitet som krävs, är det av intresse att veta hur flöden och vattenkvalitet i Ekoln kankomma att utvecklas i framtiden. Något som i stor grad påverkar vattenkvaliteten i våraSvenska sjöar, är den årstidsbundna cirkulationen, med vinter- och sommarstagnation,samt vår- och höstcirkulation. För att undersöka hur den årstidsbundna cirkulationen iEkoln kan komma att förändras med framtida klimat, utfördes hydrodynamiskmodellering för sjön med intilliggande vikar. En bestående tredimensionell spridningsmodell av typ MIKE 3 Flow Model FM, skapadför att simulera spridning av avloppsvatten i Ekoln, erhölls från Tyréns AB. Modellenkalibrerades och anpassades för att simulera temperaturprofiler i sjön. För att täcka inbeteendet för den årstidsbundna cirkulationen anpassades modellen till att simulera etthelt år. Modellen kördes för ett referensår, samt för de två strålningsdrivningsscenariernaRCP4.5 och RCP8.5 vid år 2050. Kalibrering av modellen var lyckad och beräkningstiden förkortades genom anpassningav beräkningsnätet. Resultat från simuleringar visade på att sommarstagnation kanförekomma nio dagar längre vid RCP4.5 för år 2050, än under referensåret. Ingenförändring förväntas vid RCP8.5 under samma tidsperiod. Vid RCP8.5 förväntas dockvattentemperaturer i epilimnion att stiga och vinterstagnation förekommer ej.Temperaturer i vattenmassans övre skikt påverkas i hög grad av lufttemperatur och vidfortsatta studier är det även av intresse att undersöka hur skiktning och cirkulationpåverkas av förändrade vindförhållanden, hur olika drivdata för vindförhållandenpåverkar resultatet samt att undersöka en tidsperiod som är längre än ett år.

Klimatfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle och det tycks finnas en stor medvetenhet hos de flesta människor om att det krävs akuta insatser och stora livsstilsförändringar, om vi ska ha möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Trots att klimatförändringarna lämnar få oberörda och många individer uppger sig dessutom vara både insatta och engagerade i klimatfrågan, så omsätts engagemanget inte alltid till handling. Denna miljösociologiska kvantitativa studie avser undersöka om olika typer av klimatbudskap har en inverkan på individens attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Studien undersöker också huruvida det finns skillnader i individens socio-ekonomiska bakgrund som inverkar på deras självskattade klimatengagemang. I studien deltog 140 respondenter med varierande bakgrundsvariabler (ålder, kön, boendeort, utbildningsnivå och inkomst). Respondenterna som delades upp i två experimentgrupper och en kontrollgrupp, fick besvara en digital enkät med en kvasi-experimentell design.                                                                                                     Resultatet visade att de olika kommunikativa angreppssätten att förmedla frågor kring klimatet på, inte hade en inverkan på respondenternas attityd gentemot klimatförändringar vid exponeringstillfället. Det fanns inte heller en signifikant skillnad avseende respondenternas klimatengagemang mellan bakgrundsvariablerna boendeort och utbildningsnivå. Däremot visade resultatet en signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande skattat klimatengagemang, något som ligger i linje med tidigare forskning. / Climate change is a constantly debated issue in our society today, and most people seem to have a sense of awareness that we need to act urgently and make major changes in our lifestyle in order to decrease our impact on the climate. Despite the fact that climate change leaves few untouched and many individuals also claim to be both well informed and engaged in the climate issue, the commitment is not always put into action. This environmental sociological quantitative study intends to investigate whether different types of climate messages have an impact on the individual's attitude towards climate change at the time of exposure. The study also examines whether there are differences in the individual's socio-economic background that affect their self-rated climate commitment. In the study 140 respondents with varying background variables participated (age, sex, level of education, place of residence and income). Respondents who were divided into two experimental groups and one control group were asked to answer a digital survey with a quasi-experimental design.                                                                                                                The result showed that the different communicative approaches to conveying issues around the climate did not have an impact on the respondents' attitude towards climate change at the time of exposure. There was also no significant difference with respect to the respondents' climate commitment between the background variables residential area and level of education. However, the result showed a significant difference between men and women regarding estimated climate engagement, which is in line with previous research.

Urbaniseringen ökar globalt och med den ökar även bilanvändningen. Städer står inför problematiken att bilanvändningen har en negativ klimatpåverkan och försämrar livskvalitén för invånarna i staden. I och med detta måste biltransporter minska och de hållbara färdsätten öka. Avsikten med studien är att undersöka hur Malmö stad arbetar med hållbara transporter. Malmö är utvald då staden har påbörjat omställningen till mer hållbara resor och är i framkant i Sverige. Genom kvalitativ textanalys har fyra dokument angående det strategiska arbetet kring hållbara resor analyserats. Staden arbetar på olika sätt för att möta utmaningar med hållbara färdmedel såsom cykel, gång och kollektivtrafik. De hållbara transportmedlen ska prioriteras genom stadens utformning och beteendeändringar. Studien har visat på att Malmö arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med en övervägande del på de sociala aspekterna. Staden prioriterar cykel som det främsta transportmedlet där tillgänglighet och närhet ska vara ledordet för staden. Det som anses saknas efter genomförandet av studien är fokus på samtliga stadsdelar och klimataspekten i relation till hållbara resor. Malmö stad vill vara en framstående stad i frågan om hållbara resor, men är det mest för att visa upp en grön sida av staden? / Urbanization is increasing globally and with it, the use of cars. Cities are now faced with the problem that cars have a negative climate impact and reduce the quality of life for the inhabitants of the city. Therefore, the use of cars must decrease and sustainable mobility increase. The purpose of the study is to investigate how Malmö city works with sustainable mobility. Malmö is selected due to being ahead in the transition to more sustainable mobility in Sweden. A qualitative text analysis on four documents regarding sustainable mobility has been conducted. Malmö works in various ways to meet the challenges with sustainable transportation means for example cycling, walking and public transport. The sustainable means of transport must be prioritized through the city's design and behavior changes. The study has shown that Malmö works with social, economic and environmental sustainability, with more focus on the social aspects. The city prioritized the bicycle as the main means of transport, where accessibility and proximity should be leading. What is considered missing after the implementation of the study is focus on all neighborhoods and the climate aspect in relation to sustainable mobility.

Bakgrund . Miljö- och klimatförändringar till följd av skadliga utsläpp är ett allvarligt hot mot den globala hälsan. Hälso- och sjukvårdens främsta uppgift är att främja hälsa men verksamheten själv orsakar skadliga utsläpp. Omvårdnad står i direkt samband med utsläppsrelaterade områden i arbetets brukande av material och energi. Sjuksköterskor utgör Hälso- och sjukvårdens största yrkesgrupp och professionen innefattar främjandet av hälsa samt kunskapen om förbättringsarbete. Därför spelar sjuksköterskor en nyckelroll i att mildra de skadliga utsläppen orsakade av hälso- och sjukvården. Syfte . Att sammanställa kunskap om områden och arbetssätt för sjuksköterskor att bedriva miljö- och klimatmässigt hållbar omvårdnad i det dagliga kliniska arbetet. Metod . Litteraturöversikt i form av en metasyntes. Resultat . Sexton studier var inkluderade som visar tre huvudområden där omvårdnad kan bedrivas mer klimatmässigt hållbart, vilka är: (1) mathantering; (2) avfallshantering och (3) nyttjandet av resurser. Utbildning och behovet av fortbildning av personal genomsyrade studierna. Minskade mängder växthusgasutsläpp, ekonomiska besparingar samt en mer personcentrerad vård sågs vara följder av att klimatmässigt förbättra omvårdnaden. Slutsats . Omvårdnad kan bedrivas mer miljö- och klimatmässigt hållbart utan att inskränka vårdkvalitén för patienten. Genom att kommunicera och samarbeta med patienter och kollegor, samla in data, reducera användandet av el och vatten samt bidra till klimatmässiga förbättringar av verksamheten kan sjuksköterskor minska matsvinn, avfallshantera korrekt och använda resurser effektivt. Detta leder till en mer miljö- och klimatmässigt hållbar omvårdnad. / Background . Environmental and climate changes caused by harmful emissions seriously threaten global health. Health care’s main function is to promote health but it contributes to harmful emissions itself. Nursing is directly connected to areas that causes emissions - the usage of materials and energy. Nurses are the largest group of healthcare staff and the profession includes promoting health and work towards improvement of health care. Therefore nurses play key roles in mitigating health care’s harmful emissions. Aim . To compile knowledge of areas and working methods for nurses to conduct environmental and climate sustainable nursing care in their daily clinical work. Method . A literature review in the form metasynthesis. Results . Sixteen studies were included which shows the areas where nursing can be performed in a more climate sustainable way. These are (1) food handling; (2) waste management and (3) the usage of resources. Education and further practical training is prerequisite improvements in order to achieve climate sustainable nursing. The outcomes are decreased greenhouse emissions and a more cost-effective and patientcentered healthcare. Conclusion . The nursing practice can become more environmental and climate sustainable without affecting the quality of patient care. By communicating and cooperating with patients and colleagues as well as collecting data, reducing the usage of energy and water, contributing to workplace improvements and advocating for environmental and climate sustainable nursing; improvements such as decreased food waste, correct waste handling and a more effective usage of resources can be achieved.

This thesis research investigates and contributes to increased knowledge on municipalities’ approaches to climate adaptation and associated challenges that slow down or hinder climate adaptation approaches in cities. The Stockholm region has experienced climate change and impacts of severe floods, heat waves, storms, sea level rise, forest-fire outbreaks, erosion and landslides. To control the frequency and magnitude of these impacts, local authorities and administrations need to integrate mitigation and adaptation management strategies into physical plans of towns and cities. Surveys carried out in 2016 and 2017 consecutively, evaluate municipalities’ efforts in climate adaptation in different counties in Sweden. The survey report in 2017 reveals that not all municipalities are equally implementing climate adaptation in Stockholm county; and yet the impacts of climate change are to affect all municipalities regardless of size and geographical location. Therefore, to understand the state of climate change adaptation in the municipalities, the author interviewed municipal planners, engineers, environmental investigators, and climate group in Botkyrka, to collect qualitative data for analysis. Data was also gathered through qualitative document analysis to compare drivers of municipality approaches to climate adaptation in Botkyrka and Ekerö municipality. The study results show that there is a gap between Botkyrka and Ekerö municipalities’ climate adaptation work. However, much as these two municipalities are sustainably eveloping, they face a number of challenges that hamper their ability to integrate climate adaptation measure in urban physical plans in order to reduce urban vulnerabilities, and thus build sustainable and climate-resilient cities. / Denna uppsatsforskning undersöker och bidrar till ökad kunskap om kommunernas strategier för klimatanpassning och associerade utmaningar som bromsar eller hindrar klimatanpassningsmetoder i städer. Stockholmsregionen har upplevt klimatförändringar och konsekvenser av allvarliga översvämningar, värmeböljor, stormar, havsnivåer, skogsbränder utbrott, erosion och jordskred. För att styra frekvensen och omfattningen av dessa effekter, behöver kommuner och förvaltningar integrera klimatanpassnings strategier för hantering av begränsnings- och anpassningsåtgärder i fysiska planer av städer. Undersökningar som genomförts under 2016 och 2017 efter varandra, utvärdera kommunernas insatser i klimatanpassning i olika län i Sverige. Undersökningsrapporten i 2017 avslöjar att inte alla kommuner genomför lika klimatanpassning i Stockholms län; och ändå effekterna av klimatförändringarna påverkar alla kommuner oberoende av storlek och geografiska läge. För att förstå tillståndet för klimatanpassning i kommunerna, intervjuade jag kommunala planerare, ingenjörer, miljömässiga utredare och klimat gruppen i Botkyrka kommun, med syftet att samla in kvalitativa data för analys. Jag samlade också data genom kvalitativ dokumentanalys för att jämföra faktorer som driver kommunernas klimatanpassningsarbete. Resultaten från studien visar att det finns en lucka mellan Botkyrka och Ekerö kommunernas klimatanpassnings arbete. Dock, även om dessa två kommuner utvecklar hållbart, står de inför ett antal utmaningar som hämmar deras förmåga att integrera klimatanpassningsåtgärder i urbana fysiska planer för att minska urbana sårbarheter, och därmed bygga hållbara och klimattåliga städer.

<p>This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel.</p><p>Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types.</p><p>The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event.</p><p>Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages.</p><p>The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible.</p> / <p>Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil.</p><p>Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ.</p><p>Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt.</p><p>Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol.</p><p>Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.</p>

This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel. Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types. The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event. Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages. The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible. / Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil. Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ. Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt. Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol. Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.